Surat Ad-Dukhan

44:16

[44:16] يَوْمَ نَبْطِشُ الْبَطْشَةَ الْكُبْرَىٰ إِنَّا مُنتَقِمُونَ

[44:16] Dock, den dag då Vårt dråpslag faller med fruktansvärd kraft, skall Vi utkräva [full] vedergällning [av er alla]!

44:17

[44:17] ۞ وَلَقَدْ فَتَنَّا قَبْلَهُمْ قَوْمَ فِرْعَوْنَ وَجَاءَهُمْ رَسُولٌ كَرِيمٌ

[44:17] LÅNGT före deras tid lät Vi Faraos folk utstå en hård prövning; en ädel budbärare kom till dem och sade:

44:18

[44:18] أَنْ أَدُّوا إِلَيَّ عِبَادَ اللَّهِ ۖ إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ

[44:18] "Överlämna Guds tjänare till mig! Jag är [Guds] sändebud [utsänd] till er och ni kan lita på mig.

44:19

[44:19] وَأَن لَّا تَعْلُوا عَلَى اللَّهِ ۖ إِنِّي آتِيكُم بِسُلْطَانٍ مُّبِينٍ

[44:19] Uppres er inte mot Gud! Jag kommer till er med ett klart bevis på min myndighet,

44:20

[44:20] وَإِنِّي عُذْتُ بِرَبِّي وَرَبِّكُمْ أَن تَرْجُمُونِ

[44:20] och jag ber min Herre och er Herre om skydd mot det onda som ni vill tillfoga mig.

44:21

[44:21] وَإِن لَّمْ تُؤْمِنُوا لِي فَاعْتَزِلُونِ

[44:21] Om ni inte tror mig, håll er då ifrån mig!"

44:22

[44:22] فَدَعَا رَبَّهُ أَنَّ هَٰؤُلَاءِ قَوْمٌ مُّجْرِمُونَ

[44:22] [När Moses såg deras omedgörlighet] bad han till sin Herre [och sade]: "Dessa [människor] är djupt sjunkna i synd!"

44:23

[44:23] فَأَسْرِ بِعِبَادِي لَيْلًا إِنَّكُم مُّتَّبَعُونَ

[44:23] Och [Gud befallde honom]: "De kommer att förfölja er; bege dig därför i väg med Mina tjänare under natten!

44:24

[44:24] وَاتْرُكِ الْبَحْرَ رَهْوًا ۖ إِنَّهُمْ جُندٌ مُّغْرَقُونَ

[44:24] Och lämna havet stilla och kluvet bakom er; där skall [den förföljande] armén dränkas!"

44:25

[44:25] كَمْ تَرَكُوا مِن جَنَّاتٍ وَعُيُونٍ

[44:25] Hur många trädgårdar, [vattnade av] källor, måste de inte överge,

44:26

[44:26] وَزُرُوعٍ وَمَقَامٍ كَرِيمٍ

[44:26] och [vajande] sädesfält och ståtliga palats -

44:27

[44:27] وَنَعْمَةٍ كَانُوا فِيهَا فَاكِهِينَ

[44:27] och de lyckliga och ombonade liv som hade varit deras!

44:28

[44:28] كَذَٰلِكَ ۖ وَأَوْرَثْنَاهَا قَوْمًا آخَرِينَ

[44:28] Så [blev deras öde]! Och Vi lät andra ärva det [som de lämnade efter sig].

44:29

[44:29] فَمَا بَكَتْ عَلَيْهِمُ السَّمَاءُ وَالْأَرْضُ وَمَا كَانُوا مُنظَرِينَ

[44:29] Men himlen och jorden fällde inga tårar över dem och de gavs ingen frist.

44:30

[44:30] وَلَقَدْ نَجَّيْنَا بَنِي إِسْرَائِيلَ مِنَ الْعَذَابِ الْمُهِينِ

[44:30] Så räddade Vi Israels barn från det förnedrande straffarbete

Rök