Surat At-Tur

Sinai berg

Mecka perioden

52:16
[52:16] اصْلَوْهَا فَاصْبِرُوا أَوْ لَا تَصْبِرُوا سَوَاءٌ عَلَيْكُمْ ۖ إِنَّمَا تُجْزَوْنَ مَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ
[52:16] Känn hur dess lågor bränner er! Vare sig ni uthärdar det eller inte, förändrar det ingenting för er; detta är den rätta lönen för era handlingar."
52:17
[52:17] إِنَّ الْمُتَّقِينَ فِي جَنَّاتٍ وَنَعِيمٍ
[52:17] De gudfruktiga skall [den Dagen] vila lyckliga i lustgårdar,
52:18
[52:18] فَاكِهِينَ بِمَا آتَاهُمْ رَبُّهُمْ وَوَقَاهُمْ رَبُّهُمْ عَذَابَ الْجَحِيمِ
[52:18] där de gläder sig åt allt det som deras Herre har skänkt dem och över att Han har skonat dem från helvetets straff.
52:19
[52:19] كُلُوا وَاشْرَبُوا هَنِيئًا بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ
[52:19] [Och änglarna skall uppmana dem:] "Ät och drick av hjärtans lust; [detta är belöningen] för era handlingar!"
52:20
[52:20] مُتَّكِئِينَ عَلَىٰ سُرُرٍ مَّصْفُوفَةٍ ۖ وَزَوَّجْنَاهُم بِحُورٍ عِينٍ
[52:20] [De sitter] stödda [av kuddar] på högsäten, ordnade i rader [mitt emot varandra]. Och Vi skall ge dem mörkögda, oskuldsfulla unga kvinnor som sällskap.
52:21
[52:21] وَالَّذِينَ آمَنُوا وَاتَّبَعَتْهُمْ ذُرِّيَّتُهُم بِإِيمَانٍ أَلْحَقْنَا بِهِمْ ذُرِّيَّتَهُمْ وَمَا أَلَتْنَاهُم مِّنْ عَمَلِهِم مِّن شَيْءٍ ۚ كُلُّ امْرِئٍ بِمَا كَسَبَ رَهِينٌ
[52:21] Vi skall låta deras efterkommande som följde dem i tron förena sig med dem utan att förminska något av deras egna förtjänster. Men var och en är ansvarig för sina handlingar.
52:22
[52:22] وَأَمْدَدْنَاهُم بِفَاكِهَةٍ وَلَحْمٍ مِّمَّا يَشْتَهُونَ
[52:22] Och Vi skall förse dem med allt vad de önskar av frukt och kött,
52:23
[52:23] يَتَنَازَعُونَ فِيهَا كَأْسًا لَّا لَغْوٌ فِيهَا وَلَا تَأْثِيمٌ
[52:23] och där skall de kappas om att tömma en skål [med vin], som varken förleder dem till lättsinnigt tal eller låter syndiga tankar stiga upp inom dem.
52:24
[52:24] ۞ وَيَطُوفُ عَلَيْهِمْ غِلْمَانٌ لَّهُمْ كَأَنَّهُمْ لُؤْلُؤٌ مَّكْنُونٌ
[52:24] Och hos dem skall vara ungdomar, som betjänar dem, [av samma rena skönhet] som pärlan i [ostronets] skyddande skal.
52:25
[52:25] وَأَقْبَلَ بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ يَتَسَاءَلُونَ
[52:25] Och de går fram till varandra och frågar [om det förflutna]
52:26
[52:26] قَالُوا إِنَّا كُنَّا قَبْلُ فِي أَهْلِنَا مُشْفِقِينَ
[52:26] och säger: "Då vi levde bland de våra kände vi [ofta] en stark oro [vid tanken på Guds straff].
52:27
[52:27] فَمَنَّ اللَّهُ عَلَيْنَا وَوَقَانَا عَذَابَ السَّمُومِ
[52:27] Men Gud har varit god mot oss som skonat oss från den glödheta vindens plåga;
52:28
[52:28] إِنَّا كُنَّا مِن قَبْلُ نَدْعُوهُ ۖ إِنَّهُ هُوَ الْبَرُّ الرَّحِيمُ
[52:28] förr bad vi alltid till Honom [och Han hörde vår bön]." - Han är den Gode, den Barmhärtige.
52:29
[52:29] فَذَكِّرْ فَمَا أَنتَ بِنِعْمَتِ رَبِّكَ بِكَاهِنٍ وَلَا مَجْنُونٍ
[52:29] [FORTSÄTT] alltså att påminna [människorna, Muhammad]! Tack vare din Herres nåd är du varken en spåman eller en galning.
52:30
[52:30] أَمْ يَقُولُونَ شَاعِرٌ نَّتَرَبَّصُ بِهِ رَيْبَ الْمَنُونِ
[52:30] Kanske säger de: "Han är [bara] en poet; låt oss vänta och se vad ödet kan ha i beredskap [för honom]!"

Sida 2 av 4