Odla ätbarts växtbibliotek! – 
Jordärtskockan är perenn och utvecklar ätliga knölar. Knölarna kan bli stora som tennisbollar men är ojämna i formen. Plantorna kan bli upp till två meter höga och vissa sorter blommar med gula blommor. Jordärtskockan sprider sig så var noga med var den planteras.
För att odla jordärtskocka: Föröka med knölar som planteras ner 10-15 cm i jorden på avstånd 30-40 cm. Kan växa i alla jordar men lätt, djup och näringsrik jord ger högst skörd. Det är bra att byta odlingsplats på jordärtskockan då och då för att skörden inte ska minska år från år. Håll jorden fuktig och täck gärna med gräsklipp.
Näring är viktigast på sensommaren då knölarna växter som mest. Skördas från septempber men kan skördas hela vintern om det inte är tjäle i jorden samt även på vår och försommar. Använd gärna grep och var försiktig så att inte knölarna går sönder. Se till att få med alla småknölar för att förhindra spridning.
Hur planterar man jordärtskockor?
ODLING AV JORDÄRTSKOCKA – Jordärtskockor är bland det enklaste man kan odla! Den ger skörd i den eländigaste jord och kommer år efter år om man låter några knölar övervintra till våren. Vattnar man och gödslar regelbundet får man rejäla skördar. Vad sägs om 10 kg på en halv kvadratmeter?! Sorten ’Bianca’ ger enorma skördar av vita ganska oregelbundna skockor. Foto: Lotta Flodén Tålig och härdig Jordärtskocka är mycket härdig och kan odlas i större delen av landet. Lämnar man kvar för många knölar i jorden kan den sprida sig rejält, men inte värre än att man enkelt kan gräva bort ovälkomna knölar eller flytta dem till något bättre ställe. När många andra perenner blommat över i september, exploderar ’Bianca’ med ett hav av små solar som svävar på tre meter höga stjälkar. Foto: Lotta Flodén ’Bianca’ ger stor skörd och blommar överdådigt Väljer man sorten ’Bianca’, så får man inte bara stor skörd – på hösten kommer ett hav av gula blommor som svävar på 2–3 meter höga stjälkar! I alla fall om man bor i södra halvan av Sverige.
- Min rekordplanta blev 3,6 meter och väckte stor uppmärksamhet bland grannarna! Sist men inte minst lockar blommorna också till sig bin och fjärilar.
- Odling i kruka Jordärtskockor går bra att odla i kruka.
- Välj en stor kruka, minst 10 liter, helst större.
- Och lockas inte att sätta fler än en skocka i samma kruka.
Jag har gjort det misstaget och gör aldrig om det. Till slut var krukan sprängfull med skockor. Krukan sprack och jorden försvann. Och det blev omöjligt att vattna eftersom det inte fanns någon jord som kunde hålla kvar vattnet. Höjd: 2–3 meter. Läge: Full sol–halvskugga. Vänstra bilden: Så här ser jordärtskockans första blad ut när de kommer upp i maj. Högra bilden: Frestas inte att sätta fler än en, max 2 knölar i samma kruka. En för liten kruka eller för många knölar i samma kruka blir lätt alldeles för trångt. Vattning: Regelbunden vattning ger bäst skörd men plantorna klarar en del torka.
Täckodling är att rekommendera eftersom den bevarar fukten i jorden längre. Härdighet: Mycket härdig och kan odlas i större delen av landet. Plantering: Höst eller vår. Välj så runda och släta skockor som möjligt. Sätt skockorna 10–15 cm djupt. För optimal skörd ska radavståndet vara 65–80 cm och plantavståndet 30–60 cm.
Odlar man bara för husbehov kan man använda det mindre plant- och radavståndet. ’Bianca’ hemma hos mig i september. Foto: Lotta Flodén Blomningstid: Blommar i september–oktober med mängder av gula stora prästkrageliknande blommor. Jordärtskocka är en kortdagsväxt vilket innebär att den bildar blommor när dagslängden är kortare än 12–14 timmar.
Alla sorter hinner därför inte blomma men det har ingen större betydelse för skördens storlek. Vill man ha blommor kan man t ex välja sorten ’Bianca’ som är tidigblommande. Blommorna lockar bin och andra insekter. Blomfärg: Gul. Skörd: Senhöst–vår. Skockorna (knölarna) växer mest på hösten när det börjar bli lite kyligare ute, så vänta med första skörden tills plantan gulnat och börjar vissna.
Sedan kan man skörda kontinuerligt tills kvarlämnade skockor börjar gro på våren. Det spelar ingen roll om plantorna har blommat eller inte. Lagring i jord, sand, kyl eller torv Jord och sand: Jordärtskockor är känsliga och skrumpnar snabbt om de utsätts för torka.
- De håller sig däremot utmärkt i jorden om man inte har lust att gräva upp dem för lagring någon annanstans.
- Om man vill skörda under vintern kan man täcka jorden med löv eller halm som hindrar jorden från att frysa.
- Skockorna kan också lagras i fuktig sand utomhus eller i jordkällare.
- Yl: Otvättade skockor lagras i kylen inlindade i fuktigt tidningspapper (minst en hel dagstidning) i en plastpåse.
På det sättet kan jordärtskockor lagras i över ett år enligt egen erfarenhet. Torv: Man kan även lägga dem otvättade i en större korg eller annan behållare med ogödslad torv som får stå ute under tak. Torven ska inte vattnas. På det sättet kan man lagra en större mängd skockor och lätt hämta in så många man behöver för tillfället.
- Metoden kanske bara funkar i lägre odlingszoner.
- För mig i zon 2 funkar det utmärkt.
- Skockorna håller sig fasta och krispiga ända till maj.
- Problem och skadedjur: Jordärtskocka är i princip problemfri.
- En del tycker att den sprider sig väl mycket men min erfarenhet är att de knölar som man missar att ta upp är lätta att ta bort eller flytta på våren.
Några skadedjur har jag aldrig stött på under de 15 år jag odlat jordärtskocka. Förökning: Förökas med knölar. Välj de slätaste knölarna till utsäde. Varje skocka, liten som stor, som lämnas kvar på växtplatsen blir till en ny planta. Till och med skal kan gro om det finns ”ögon” kvar.
Hur djupt ska jordärtskocka planteras?
Att plantera jordärtskocka Sätt knölarna på 6-8 cm djup, med 25-30 cm avstånd och 75 cm mellan rader.
Hur hög blir jordärtskocka?
Jordärtskockans växtplats – Jordärskockor är inte kräsna. De klarar de flesta jordar, men mullrik och sandiga jordar gör det lättare för skockorna att utvecklas fint och ger slätare skockor. Se till att jorden är lucker och välgödslad innan du planterar.
Jordärtskockan är mycket härdig och kan utan vidare odlas upp till zon 7, även om blomman sällan hinner utvecklas hos oss. Plantorna blir upp till 2-3 m höga, så det kan vara lämpligt att ha dessa resar i bakgrunden. Tips : Trivs jordärtskockan och man inte skördar alla knölarna, kan den sprida sig då den är perenn.
Det går att lösa på två sätt. Odla på en avgränsad yta t ex pallkrage. Eller ännu hellre så skördar man allt. De bästa knölarna sparas och sätts sedan. Jordärtskocka sorten ’Vanlig röd’. Foto: Antonio Gravante
När kan man plantera jordärtskocka?
Att sätta jordärtskockor. – Knölarna sätts på våren så snart jorden blivit varm nog att gräva i. Sätt dem på ett djup om 15 cm och med ett plantavstånd om 30 cm – framåt hösten breder rotknölarna ut sig åt alla håll och då vill det till att det finns plats att expandera.
- För maximal skörd rekommenderas ett radavstånd om 60 cm – då blir det också lättare att mylla ner gödsel mellan raderna framåt hösten.
- Täck gärna med 10 cm färskt gräsklipp och vattna om jorden inte redan är mycket fuktig – då får skockorna näring samtidigt som jorden skyddas från uttorkning.
- Inom några veckor slår de ljusgröna bladrosetterna ut över jordytan.
Odlar du i hink eller kruka om minst 10 liter så får du rum med en skocka, inte mer, annars sprängs kärlet av skockornas tryck framåt hösten. Friland är bäst men pallkrage fungerar också.
Kan man klippa ner jordärtskocka?
Få bort rasslet – I oktober börjar blommorna vissna och de en gång så vackra blomstjälkarna blir mer och mer bruna. I november är de helt vissna. Då brukar vi klippa av dem ganska långt ner så att det bara sticker upp några centimeters stubbar. Då ser man enkelt vart knölarna är, om man vill skörda.
Kan man äta rå jordärtskocka?
8. Goda att äta råa – Med sin lätt nötiga smak är jordärtskockorna goda som de är. Skär i tunna skivor till en sallad med citrondressing och parmesan.
Kan man ha kronärtskocka i kruka?
Sorter. Green Globe och Violet Globe är gamla sorter och relativt enkla att driva upp från frö. Ger stora, sfäriska gröna respektive violetta skockor. Imperial Star sätter knoppar tidigare än andra sorter och utmärker sig genom att ge extra söta skockor.
An drivas upp från frö eller köpas som uppdriven planta. Herrgårds ger många, små och mycket goda skockor per planta och skiljer sig från mängden med sitt silvriga bladverk och buskiga växtsätt. Sorten, som än så länge bara säljs som uppdriven planta är härdig ända upp till zon 4 enligt SLU men bör vintras in med samma omsorg som övriga sorter om du vill att den ska bli långlivad.
På grund av sitt utbredda växtsätt kräver Herrgårds större planteringsavstånd. Violetta di Chioggia är en italiensk sort som ger många tulpanformade skockor som skiftar i violett. Anses mindre härdig än övriga men har övervintrats av odlare ända upp i zon 3.
- Växtplats.
- Ronärtskockan vill ha skyddat läge och full sol.
- En stark rekommendation är att odla den där du kan se den.
- Har du inte plats i trädgårdslandet men en ledig lucka i blomsterrabatten kan du till och med odla den där, förutsatt att du har djup och bra jord i din rabatt.
- Pallkrage fungerar också: tänk två plantor per pallkrage för alla sorter utom Herrgårds som slukar en pall per planta.
Odlar du i stora krukor på balkongen kan kronärtskocka absolut vara en grönsak att satsa på. I sådant fall är det nästan enklast att köpa en till tre uppdrivna plantor. Ytterligare en möjlighet är att odla kronärtskocka i växthus. Det är kanske inte det bästa sättet att tillvarata dess skrytfaktor men förenklar avsevärt när det är dags att förbereda plantorna för vintern.
Förkultivering. Kronärtskockan är en riktig sölkorv och tiden mellan sådd och skörd är lång. Det gäller med andra ord att så fröna tidigt, förslagsvis redan i februari vilket betyder att du måste ha någon form av växtbelysning. Använd fin, ogödslad såjord och planteringskrukor i plast – små pluggbrätten torkar snabbt ut och det tål inte de unga plantorna.
Sätt ett frö i varje kruka på ett djup om 2 cm. Täck med jord, vattna igenom och sätt en plastpåse punkterad med lufthål över krukan. Minst 20°C vill fröna ha för att gro, vanligtvis inom tio dagar efter sådd, placeras de med fördel svalare. Från och med att det börjar spira grönt i krukorna ska växtbelysningen vara påslagen 14-16 h/dygn.
Glöm inte att vattna! När plantornas blad mäter 10 cm är det dags att byta till större krukor och välgödslad planteringsjord. Tippa ut den mindre krukans innehåll i handen, sätt ner hela klabbet i den större krukan och fyll på med bästa tänkbara planteringsjord eller urn-jord. Jord och gödning. Kronärtskockan vill ha djup, lätt, luftig och mullrik jord.
Jordförbättra med kompost eller blanda upp med planteringsjord från påse. Gödsla generöst med brunnen stallgödsel eller komposterad kogödsel på påse så får plantorna kontinuerlig tillförsel av näring hela säsongen. Vill du göra dig till så ger du ett extra tillskott av kalium genom att berika jorden med vedaska och stenmjöl, ungefär en deciliter av vardera per planta.
Utplantering. Från mitten av maj bör nätter med frost vara ett avslutat kapitel och därmed är det dags att plantera ut kronärtskockorna. Helst ska de avhärdas före utplantering, alltså gradvis få vänja sig vid direkt solljus genom att stå utomhus några timmar om dagen under en till två veckors tid. Har du bättre saker för dig än att ränna ut och in med plantor hela dagarna så kan du göra som jag och täcka plantorna med fiberväv den första veckan; lägg över i ett löst sjok och förankra väven i marken med några stenar.
Väven skyddar även mot sniglar som är mycket förtjusta i de unga kronärtskockornas späda blad. Håll ut – sniglarnas intresse avtar i takt med att plantorna blir större och grövre. Räkna med ett plantavstånd om minst 80 cm åt alla håll, för den storväxta Herrgårds vill säga gäller hela 150 cm.
Gör ett stort hål, vattna igenom, fodra med gödslad planteringsjord eller komposterad kogödsel på påse, frigör plantan ur sin kruka och sätt ner. Marktäck gärna med färskt gräsklipp som både gödslar och förhindrar att jorden torkar ut. Gödselvattna ett par gånger per säsong. Angrepp och sjukdomar. Kronärtskockan drabbas sällan av sjukdom, däremot är bladlöss ett vanligt problem.
Precis som hos bondbönor ansamlas de svarta lössen gärna i de spädaste skotten i plantornas topp där de suger näring ur växtens blad. Spruta bort dem med vattenslangen eller blanda till en såpalösning av 1 l vatten, ½ dl såpa och 2 msk rödsprit. Spreja plantan en gång i veckan.
- Skörd och förvaring.
- Från juli kan du skörda de första skockorna.
- Fleråriga plantor ger mycket mer än ettåriga.
- Om du vill spara och frysa in behöver du först ansa och förvälla skockorna; de grova holkbladen blir vattniga och trista av frysning och tar bara plats i frysen.
- Tillsätt en pressad citron till en kastrull saltat vatten och koka upp.
Skär bort kronärtskockans övre halva och den krans av blad som omger blombottnen. Förväll i 15 minuter, låt svalna och rinna av, plasta in och frys. Övervintring. I vårt nordiska klimat måste kronärtskockan få hjälp att övervintra, annars dör den av följande två anledningar: a) Roten fryser ihjäl när tjälen går ner i marken.
- B) Den känsliga stjälkbasen vid jordytan ruttnar eftersom det blir för blött när nederbörden inte kan tränger ner i de frusna, undre marklagren och istället förvandlar det övre lagret till en blöt gegga.
- För att lyckas övervintra en medelhavsväxt som kronärtskocka gäller det alltså att låta den gå i en mildare form av vinterdvala genom att hålla torrt kring stjälkbasen och isolera marken mot kylan så att jorden kring rötterna inte fryser.
Att gå i vinterdvala är perenna växters sätt att överleva årets kalla och mörka period. När höstkylan kommer forslas all livskraft och energi ner till roten och de gröna delarna ovanför jord vissnar ner. Växten lever men dess ämnesomsättning sjunker till ett minumum i väntan på att värmen ska återvända så att jorden tinar och åter blir fuktig.
- Övervintring i växthus: Tillhör du den lyckliga skara som äger ett växthus är det enklast att övervintra kronärtskockan där.
- Solen värmer upp luften i växthuset också om vintern och även om temperaturen sjunker så snart det mörknar så blir jorden sällan lika genomfrusen som utomhus.
- Dessutom kan du själv reglera jordens fuktighet.
Vintern är och ska vara en period av torka; för mycket fukt stör växtens vinterdvala men inget vatten alls gör å andra sidan att de torkar ut. Ett tips är att investera i en billig fuktmätare för dryga hundralappen. Slår den i botten och indikerar att jorden runt plantorna är helt torr är det dags att vattna – men bara precis så mycket att visaren indikerar fukt igen.
- Gräv upp plantorna och gräv ner dem i växthusbäddarna så snart du tömt och städat ur växthuset för säsongen.
- Så länge bladmassan är grön kan du fortsätta vattna, när den gulnar och vissnar ner är det dags att hålla igen.
- Lipp ner mittstängeln ungefär 30 cm ovanför jorden och kupa upp jord runtom.
- Täck slutligen med isolerande material som halm, torra löv och granris men låt toppen av stjälken titta upp i mitten, den fungerar som ett luftrör ner till roten.
Övervintring på friland: När bladen vissnat ner, klipp av mittstängeln ungefär 30 cm ovanför jorden och kupa upp jord eller ännu hellre torvblandad jord runtom. Isolera mot kylan genom att täcka marken med luftiga material som halm, torra löv och granris, men låt toppen av stjälken titta upp i mitten, den fungerar som ett luftrör ner till roten.
Varför blir man Gasig av jordärtskocka?
Alla dagligvaror du behöver – noga utvalt både för dig och för planeten Jordärtskockan ser lite udda ut med extra knölar på knölen. Den kan vara lite knepig att få ren, men slutresultatet är mödan värt! Jordärtskockor är nämligen en fantastisk gröda som både smakar gott och innehåller massor av mineraler och vitaminer.
- Om du är trött på potatis så prova att byta till jordärtskockor istället.
- Matlagning Skrubba jordärtskockorna ordentligt men lämna skalet; de smakar godast så.
- Jordärtskockan kan ätas både rå och tillagad men smaken och konsistensen skiljer sig mycket åt.
- Råa jordärtskockor är friska och krispiga med en söt och nötaktig smak, medan kokta jordärtskockor är mjuka och söta med en mer ”jordig” smak.
Råa skockor gör sig bra som sallad, skurna i papperstunna skivor med t.ex. äpplen och nötter, och kokta kan användas i underbart mjuka och krämiga soppor och puréer – låt då gärna några potatisar koka med för att få med lite stärkelse. Jordärtskockor kan även ugnsstekas, gärna ihop med parmesan, ströbröd och olivolja.
- För att balansera jordärtskockans naturliga sötma bör du krydda den med någonting med mycket smak, t.ex.
- Något syrligt som citronsaft, vinäger eller färsk frukt, eller något lite beskt och skarpt som örtkryddor, peppar, senap eller kanske öl.
- Fett, som t.ex.
- Grädde, rundar istället smaken och passar bra ihop med de jordiga tonerna.
Jordärtskockan innehåller inulin, en sorts kostfiber. Vissa magar kan vara känsliga för inulin, och få besvär med gaser, så ät inga mängder innan du vet hur just din kropp reagerar. Odling Jordärtskockan kommer ursprungligen från Nordamerika och har odlats här i Norden i ett par århundraden.
Skockorna har en magisk förmåga att gro: Gräv ner några knölar och du har 2 meter höga, gröna solrosliknande stjälkar nästa höst och påfyllning i skafferiet. Förvaring Jordärtskockan är en robust knöl som ligger bra i jorden under vintern. Frosten biter inte på skockorna så det är bara att gräva upp dem när det ska lagas mat.
Jordärtskockor är som allra godast när de äts inom några dagar efter att de grävts upp. Ska de inte ätas på direkten så räcker det med att man skrubbar dem och sedan förvarar dem som potatis – svalt och torrt t.ex. i en låda i källaren. Då kan skockorna hålla i flera månader.
Jordärtskocka med senap och äpple 
Pyttipanna på jordärtskocka, äpplen och musslor 
Råa jordärtskockor med hasselnötsdressing
Kan man äta skalet på jordärtskocka?
En bit under markytan hittar vi den, en riktig delikatessknöl med len, aromatisk och karaktärsfull smak. Namnet till trots är jordärtskockan inte släkt med kronärtskockan, men däremot är den nära släkt med solrosen. Den har länge odlats i Amerika, men fördes till Europa först på 1600-talet.
- Jordärtskockor odlas i större delen av Sverige och brukar finnas i mataffärerna på hösten, vintern och våren.
- Det är de uppsvällda knölarna i jordstammarnas ändar, de så kallade skockorna, som används i matlagningen.
- De är ganska svårskalade, och missfärgas dessutom när de skalas och kommer i kontakt med luften.
Därför kan det vara bra att koka jordärtskockan med skalet på. Då behåller den dessutom mer av sina näringsämnen. Och man behöver egentligen inte skala dem alls, utan det räcker gott att bara tvätta dem noga. Jordärtskockan kan kokas och ätas som tillbehör till mat, på samma sätt som potatis, gärna med lite smör till.
- Den är god att puréa, mosad tillsammans med potatis, eller att tillreda till en krämig soppa.
- Den kan stuvas, gratineras, eller råstekas, men även ätas råa, tunt skivade i råkostsallader.
- Droppa då gärna lite citron över dem för att de inte ska missfärgas.
- Tips: För att jordärtskockorna ska bli lättare att skala kan de först blancheras (hastigt kokas) ett par minuter.
När de har skalats lägg dem snabbt i vatten, eftersom jordärtskockor annars snabbt blir mörka. Här kommer några tips från vår receptsamling, smaklig måltid!