Odla ätbarts växtbibliotek! – Jordärtskockan är perenn och utvecklar ätliga knölar. Knölarna kan bli stora som tennisbollar men är ojämna i formen. Plantorna kan bli upp till två meter höga och vissa sorter blommar med gula blommor. Jordärtskockan sprider sig så var noga med var den planteras.
- För att odla jordärtskocka: Föröka med knölar som planteras ner 10-15 cm i jorden på avstånd 30-40 cm.
- An växa i alla jordar men lätt, djup och näringsrik jord ger högst skörd.
- Det är bra att byta odlingsplats på jordärtskockan då och då för att skörden inte ska minska år från år.
- Håll jorden fuktig och täck gärna med gräsklipp.
Näring är viktigast på sensommaren då knölarna växter som mest. Skördas från septempber men kan skördas hela vintern om det inte är tjäle i jorden samt även på vår och försommar. Använd gärna grep och var försiktig så att inte knölarna går sönder. Se till att få med alla småknölar för att förhindra spridning.
Hur planterar jag jordärtskocka?
Att sätta jordärtskockor. – Knölarna sätts på våren så snart jorden blivit varm nog att gräva i. Sätt dem på ett djup om 15 cm och med ett plantavstånd om 30 cm – framåt hösten breder rotknölarna ut sig åt alla håll och då vill det till att det finns plats att expandera.
För maximal skörd rekommenderas ett radavstånd om 60 cm – då blir det också lättare att mylla ner gödsel mellan raderna framåt hösten. Täck gärna med 10 cm färskt gräsklipp och vattna om jorden inte redan är mycket fuktig – då får skockorna näring samtidigt som jorden skyddas från uttorkning. Inom några veckor slår de ljusgröna bladrosetterna ut över jordytan.
Odlar du i hink eller kruka om minst 10 liter så får du rum med en skocka, inte mer, annars sprängs kärlet av skockornas tryck framåt hösten. Friland är bäst men pallkrage fungerar också.
Kan man odla jordärtskockor i Pallkrage?
Läge: Trivs i de flesta lägen, utmärkt i pallkrage. Tänk igenom placeringen, då jordärtskockan är perenn.
Hur många jordärtskockor från en planta?
Att odla jordärtskocka – Man bör kunna kupa upp mer jord kring plantorna efterhand. Är sommaren torr är det bra att vattna. Jordärtskocka är en flerårig växt, som odlas bäst som ettårig. Knölar kan ligga kvar i jorden och skördas under 3-4 år, men de blir då färre och mindre.
Kan man odla jordärtskocka från affären?
Jordärtskocka Det är inte svårt att odla jordärtskockor. Man planterar knölarna i mycket väldränerad jord, helst sandjord. Köp knölar i vilken livsmedelsaffär som helst som har en välförsedd grönsaksavdelning. Sätt dem som du sätter potatis på våren när jorden har blivit varm, ca.10 cm djupt är lagom och om du planterar i flera rader, ca.80 cm mellan raderna och 50 cm mellan knölarna.
Det blir höga, yviga växter som vid gynnsamma lägen kan blomma med enkla, gula prästkrageliknande blommor. Det behövs inte så mycket skötsel, lucka upp jorden och rensa ogräs och vattna vid ihållande torka. Kupa upp jorden då o då så det växer bättre. Du kan sedan skörda alla knölarna på hösten eller så kan du lämna kvar några, som kommer igång på våren igen, men den sprider sig ganska lätt.
Täck i så fall marken med torra löv och granris inför vintern om du lämnar dem kvar. Sylvia : Jordärtskocka
Hur djupt ska man sätta jordärtskockor?
ODLING AV JORDÄRTSKOCKA – Jordärtskockor är bland det enklaste man kan odla! Den ger skörd i den eländigaste jord och kommer år efter år om man låter några knölar övervintra till våren. Vattnar man och gödslar regelbundet får man rejäla skördar. Vad sägs om 10 kg på en halv kvadratmeter?! Sorten ’Bianca’ ger enorma skördar av vita ganska oregelbundna skockor. Foto: Lotta Flodén Tålig och härdig Jordärtskocka är mycket härdig och kan odlas i större delen av landet. Lämnar man kvar för många knölar i jorden kan den sprida sig rejält, men inte värre än att man enkelt kan gräva bort ovälkomna knölar eller flytta dem till något bättre ställe. När många andra perenner blommat över i september, exploderar ’Bianca’ med ett hav av små solar som svävar på tre meter höga stjälkar. Foto: Lotta Flodén ’Bianca’ ger stor skörd och blommar överdådigt Väljer man sorten ’Bianca’, så får man inte bara stor skörd – på hösten kommer ett hav av gula blommor som svävar på 2–3 meter höga stjälkar! I alla fall om man bor i södra halvan av Sverige.
Min rekordplanta blev 3,6 meter och väckte stor uppmärksamhet bland grannarna! Sist men inte minst lockar blommorna också till sig bin och fjärilar. Odling i kruka Jordärtskockor går bra att odla i kruka. Välj en stor kruka, minst 10 liter, helst större. Och lockas inte att sätta fler än en skocka i samma kruka.
Jag har gjort det misstaget och gör aldrig om det. Till slut var krukan sprängfull med skockor. Krukan sprack och jorden försvann. Och det blev omöjligt att vattna eftersom det inte fanns någon jord som kunde hålla kvar vattnet. Höjd: 2–3 meter. Läge: Full sol–halvskugga. Vänstra bilden: Så här ser jordärtskockans första blad ut när de kommer upp i maj. Högra bilden: Frestas inte att sätta fler än en, max 2 knölar i samma kruka. En för liten kruka eller för många knölar i samma kruka blir lätt alldeles för trångt. Vattning: Regelbunden vattning ger bäst skörd men plantorna klarar en del torka.
Täckodling är att rekommendera eftersom den bevarar fukten i jorden längre. Härdighet: Mycket härdig och kan odlas i större delen av landet. Plantering: Höst eller vår. Välj så runda och släta skockor som möjligt. Sätt skockorna 10–15 cm djupt. För optimal skörd ska radavståndet vara 65–80 cm och plantavståndet 30–60 cm.
Odlar man bara för husbehov kan man använda det mindre plant- och radavståndet. ’Bianca’ hemma hos mig i september. Foto: Lotta Flodén Blomningstid: Blommar i september–oktober med mängder av gula stora prästkrageliknande blommor. Jordärtskocka är en kortdagsväxt vilket innebär att den bildar blommor när dagslängden är kortare än 12–14 timmar.
Alla sorter hinner därför inte blomma men det har ingen större betydelse för skördens storlek. Vill man ha blommor kan man t ex välja sorten ’Bianca’ som är tidigblommande. Blommorna lockar bin och andra insekter. Blomfärg: Gul. Skörd: Senhöst–vår. Skockorna (knölarna) växer mest på hösten när det börjar bli lite kyligare ute, så vänta med första skörden tills plantan gulnat och börjar vissna.
Sedan kan man skörda kontinuerligt tills kvarlämnade skockor börjar gro på våren. Det spelar ingen roll om plantorna har blommat eller inte. Lagring i jord, sand, kyl eller torv Jord och sand: Jordärtskockor är känsliga och skrumpnar snabbt om de utsätts för torka.
De håller sig däremot utmärkt i jorden om man inte har lust att gräva upp dem för lagring någon annanstans. Om man vill skörda under vintern kan man täcka jorden med löv eller halm som hindrar jorden från att frysa. Skockorna kan också lagras i fuktig sand utomhus eller i jordkällare. Kyl: Otvättade skockor lagras i kylen inlindade i fuktigt tidningspapper (minst en hel dagstidning) i en plastpåse.
På det sättet kan jordärtskockor lagras i över ett år enligt egen erfarenhet. Torv: Man kan även lägga dem otvättade i en större korg eller annan behållare med ogödslad torv som får stå ute under tak. Torven ska inte vattnas. På det sättet kan man lagra en större mängd skockor och lätt hämta in så många man behöver för tillfället.
Metoden kanske bara funkar i lägre odlingszoner. För mig i zon 2 funkar det utmärkt. Skockorna håller sig fasta och krispiga ända till maj. Problem och skadedjur: Jordärtskocka är i princip problemfri. En del tycker att den sprider sig väl mycket men min erfarenhet är att de knölar som man missar att ta upp är lätta att ta bort eller flytta på våren.
Några skadedjur har jag aldrig stött på under de 15 år jag odlat jordärtskocka. Förökning: Förökas med knölar. Välj de slätaste knölarna till utsäde. Varje skocka, liten som stor, som lämnas kvar på växtplatsen blir till en ny planta. Till och med skal kan gro om det finns ”ögon” kvar.
Hur lång tid tar det för jordärtskocka att gro?
Faktaruta
Kategori: | Grönsak |
---|---|
Förodling/direktsådd: | Direktsådd |
Dagar sådd-skörd: | 140-180 |
Dagar sådd-utplantering: | Plantering av knöl |
Dagar grotid: | – |
Kan höns äta jordärtskocka?
Mangold och några jordärtskockor. Höns gillar man.
Vad trivs med jordärtskocka?
Det finns många anledningar att samplantera växter. Den ena växten kan hålla borta skadedjur från den andra, en annan kan fixera kväve så att det blir tillgängligt för de andra växterna. Växter kan samplanteras för att de växer på olika nivåer, både ovanför och under jord.
Då kan rötterna breda ut sig på olika djup utan att konkurrera om utrymme och ovan jord kan en högre soltålig växt kanske skugga en annan som behöver mer skugga Det finns inte så mycket forskning som visar på de exakta utbytesvinsterna för växterna. Men det finns månghundraåriga praktiska erfarenheter kring samplantering som är värda att lyssna till.
Där det verkligen finns stöd från forskning på att växter kan ha utbyte av varandra är vad gäller kvävefixering, fosfor och kaliumupptag.95% av alla växter samarbetar med svampar. eller mykhorriza för att få kväve och mineraler. Växtens rötter möts då av svamphyfer där hyferna får kolhydrater, eller socker av växten och växten får kväve och mineraler.
Vad | Trivs med | Trivs inte med | Egenskap |
---|---|---|---|
Aubergine | Bönor | ||
Basilika | Tomat, chili, oregano, sparris | Salvia | Vissa påstår att smak på tomat och basilika förbättras om de planteras ihop. |
Betor | Blomsterböna, kålrabbi, kålrot, rödlök | ||
Blomsterböna | Betor, kålrot, selleri | ||
Blomkål | Bönor, selleri | Ej efter spenat | ger god smak |
Bondbönor | Dill, potatis, spenat | ||
Buskbönor | Gurka, jordgubbar, kryddväxter, kålväxter, mangold, morötter(tidiga), potatis, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater | Fänkål, gladiolus, lök, purjolök, vitlök, ärtor | |
Chili | Basilika, Salladslök | ||
Dill | Gräslök, gurka, kålväxter, lök, morötter, persilja, rödbeta, sparris, sallat, kål, Salladslök | Morot, tomater, chili | Perfekt för pollinerare, kan korspollineras med morot. Dill kan dra till sig predatorer som äter upp kålfjärilslarver. |
Endivesallat | Fänkål, kålväxter, lök, stångbönor | ||
Fruktträd | Krasse, nyzeeländsk spenat, pepparrot, vitlök | ||
Fänkål | Gurka, sallat, salvia, ärtor | Buskbönor, stångbönor, tomater | |
Gräslök | Morötter (tidiga) | Bönor, ärtor | |
Gurka | Bönor, dill, fänkål, jordärtskockor, kålväxter, lök, majs, rödbetor, selleri, vitlök, ärtor | Kryddväxter, potatis, rädisor, rättika, tomater | |
Hallon | Spenat, vitlök | ||
Jordgubbar | Bönor, gurkört, lök, purjo, rosenkrage, rädisor, rättika, spenat, vitlök, ärtor, gran- och tallbarr | Kålväxter, tomater | Gurkört håller skadeinsekter borta och attraherar pollinerare, plus att jordgubbarna smakar bättre. Vitlök håller kvalster borta. |
Jordärtskocka | Gurka | Potatis | |
Koriander | Spenat, bönor, ärtor | Fänkål | Planteras gärna nära morot och kål för att hålla borta insekter. |
Krusbär | Potatis | ||
Kålväxter | Betor, bönor, dill, gullris, gurka, kamomill, lök, mangold, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, salvia, selleri, spenat, stångbönor, tomater, ärtor. Aromatiska örter och ringblommor. | Jordgubbar, kålväxter, potatis, purjo, vitlök | Aromatiska örter och ringblommor avvisar kålfjärilens larver |
Lök | Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, kålväxter, sallat | Buskbönor, stångbönor | |
Majs | Gurka, sallat, squash, tomater, ärtor | Selleri | |
Mangold | Buskbönor, kålväxter | ||
Morötter | Buskbönor, dill, gräslök, lök, sallat, tomater, vitlök, ärtor | ||
Mynta | Tomat, chili, kål, sallat, ärtor | Persilja, kamomill | Deras starka doft kan förvilla insekter. |
Nässlor | Tomater | ||
Pepparmynta | Sallad, tomater | ||
Pepparrot | Fruktträd | ||
Persilja | Tomat, chili, potatis, ärtor, dill, sparris, tomater | Mynta, sallat | Tips, persilja får rosor att dofta mer om du planterar dem vid roten. |
Potatis | Bondbönor, buskbönor, solros, spenat | Gurka, jordärtskocka, krusbär, kålväxter, selleri, tomater | |
Purjolök | Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater | Buskbönor, kålväxter, stångbönor | |
Rabarber | Buskbönor, kålväxter, sallat, spenat | ||
Ringblommor | Kålväxter, tomater | ||
Rosor | Pepparmynta och vitlök | vitlök avvisar bladlöss | |
Rosmarin | Kål, chili, salvia, bönor | Morot, potatis | Håller insekter borta. |
Rädisor, Rättika | Buskbönor, jordgubbar, kålväxter, sallat, spenat, stångbönor, tomater, ärtor | Gurka | |
Rödbetor | Buskbönor, dill, gurka, kålväxter, vitlök | Spenat | |
Rödlök | Betor | ||
Sallad | Dill, fänkål, gurka, jordgubbar, kålväxter, lök, körvel (ger täta huvud och håller bladlössen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rädisa, rättika, sparris, stångbönor, svartrot, tomater, ärtor | Fänkål, persilja, selleri | |
Salladslök | Kål, sallad, persilja | Bönor, ärtor. Spenat | Kan hålla insekter på avstånd. |
Salvia | Kål, morot, rosmarin | Gurka, salladslök | Kan hålla borta kålmask, attraherar pollinerare. |
Selleri | Gurka, kålväxter, purjolök, stångbönor, tomater | Majs, potatis, sallat | |
Solros | Gurka, Potatis | ||
Sparris | Basilika, dill, kålväxter, persilja, sallat, tomater | ||
Spenat | Hallon, jordgubbar, kålväxter, potatis, rabarber, rädisor, rättika, stångbönor, tomater | Rödbetor | |
Sojabönor | Trivs överallt | Stimulerar alla växter i närheten | |
Squash | Bönor, ärtor, gurkört | Potatis, kryddväxter, tomat | Gurkört sägs förbättra smak och tillväxt samt attraherar pollinerare. Ärtor, bönor kan hjälpa till fixera kväve, klättra. |
Stångbönor | Gurka, krasse, kålväxter, rädisa, rättika, sallat, selleri, spenat | Fänkål, lök, purjo, vitlök, ärtor | |
Svartrot | Kålrabbi, purjo, sallat | ||
Timjan | Kål, sallat | Attraherar pollinerare och rovkvalster. Håller kålmasken borta. | |
Tomat | Basilika, Gräslök, krasse, kålväxter, majs, morot, nässlor, nyzeeländsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rädisa, rättika, sallat, salladslök, selleri, sparris, spenat, tagetes, vitlök. | Potatis, kål, dill, fänkål, | Tagetes (skyddar mot nematoder) |
Vitlök | Fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor, rödbetor, tomater | Kålväxter, stångbönor, ärtor | |
Ärtor | Dill, fänkål, gurka, kålväxter, majs, morötter, rädisa, rättika, sallat | Bönor, gräslök, potatis, purjo, stångbönor, tomater, vitlök | |
Hur mycket kostar jordärtskocka?
Jordärtskockor är en produkt under kategorin Övriga Rotsaker, är just nu billigast hos ICA Supermarket Bro och kostar 15,00kr. Jordärtskockor är från Sverige.
När Klipper man ner jordärtskocka?
Få bort rasslet – I oktober börjar blommorna vissna och de en gång så vackra blomstjälkarna blir mer och mer bruna. I november är de helt vissna. Då brukar vi klippa av dem ganska långt ner så att det bara sticker upp några centimeters stubbar. Då ser man enkelt vart knölarna är, om man vill skörda.
Hur lagra jordärtskockor?
Förvaring – Förvara i kylen, gärna i plast eller fuktig handduk för att behålla sin fuktighet. Jordärtskockor som blivit mjuka får tillbaka sin spänst om du lägger dem i riktigt kallt vatten en stund. Eller skär dem i bitar, koka dem kort i lättsaltat vatten, kyl i kallt vatten, stoppa i frysen och spara till senare.
Hur länge håller sig jordärtskockor?
4. Förvara jordärtskocka – Skockor är känsliga när de väl dragits upp ur jorden. Jordärtskockor förvaras svalt och mörkt, gärna i skafferi, matkällare eller kylskåpets nedre del. I kylskåpet bör de förvaras lite fuktigt, gärna i en plastpåse. Då håller de i några veckor innan de blir mjuka och skrumpnar ihop. För dem som själva odlar är det perfekt att låta dem vara kvar i jorden. Klipp ned plantornas stänglar till några decimeter och täck plantorna med halm eller löv. Då förhindrar du att tjälen går ned i jorden – och kan dessutom skörda skockor mitt i vintern!
Är det nyttigt med jordärtskocka?
Jordärtskocka är mycket rikt på några nyttiga men svårsmälta fibrer som kallas fruktaner. Om du kan äta en rå, medelstor jordärtskocka utan att få tarmbesvär kan du vara ganska säker på att du har en hyggligt fungerande tarmflora.
Hur Vinterförvarar man jordärtskockor?
Svar: – Jordärtskockor kan man förvara i sand i ett kallt, frostfritt utrymme – men det går också utmärkt att ha kvar dem i jorden under vintern och skörda dem tidigt på våren. Fryser inte jorden till där du bor kan du även skörda under vintern. Jordärtskockan klarar imponerande 18 minusgrader. Kristina Nauckhoff, trädgårdsmästare Läs också: Hjälp, varför möglar mina dahliaknöar?
Får man gaser av jordärtskocka?
Jordärtskocka Jordärtskockan är släkt med solrosen och kan bli lika hög. Men den blommar med betydlig mer anspråkslösa blommor. Den är perenn och utvecklar ätliga knölar. Växten kom till Sverige från Nordamerika på 1600talet och slog snabbt igenom som gröda eftersom den tål mycket kyla och kan odlas långt norrut.
- Men när potatisen började odlas på allvar i Sverige, tappade jordärtskockan mark.
- De kan vara lite knöliga att skala.
- Men om skalet är tunt räcker det att skrubba det ordentligt.
- Jordärtskockor innehåller ämnet inulin som kan orsaka gasbildningar.
- Mängden inulin varierar beroende på sort, jordmån och när jordärtskockorna skördats.
Människor är dessutom olika känsliga för inulin. Vissa hävdar att det går att vänja magen vid det genom att äta jordärtskockor ofta, andra att inulinet försvagas då man förväller jordärtskockorna innan tillagning. Att kombinera skockorna med fett i form av grädde lär också kunna dämpa gasbildningen.
Kan man äta jordärtskockor?
En bit under markytan hittar vi den, en riktig delikatessknöl med len, aromatisk och karaktärsfull smak. Namnet till trots är jordärtskockan inte släkt med kronärtskockan, men däremot är den nära släkt med solrosen. Den har länge odlats i Amerika, men fördes till Europa först på 1600-talet.
- Jordärtskockor odlas i större delen av Sverige och brukar finnas i mataffärerna på hösten, vintern och våren.
- Det är de uppsvällda knölarna i jordstammarnas ändar, de så kallade skockorna, som används i matlagningen.
- De är ganska svårskalade, och missfärgas dessutom när de skalas och kommer i kontakt med luften.
Därför kan det vara bra att koka jordärtskockan med skalet på. Då behåller den dessutom mer av sina näringsämnen. Och man behöver egentligen inte skala dem alls, utan det räcker gott att bara tvätta dem noga. Jordärtskockan kan kokas och ätas som tillbehör till mat, på samma sätt som potatis, gärna med lite smör till.
Den är god att puréa, mosad tillsammans med potatis, eller att tillreda till en krämig soppa. Den kan stuvas, gratineras, eller råstekas, men även ätas råa, tunt skivade i råkostsallader. Droppa då gärna lite citron över dem för att de inte ska missfärgas. Tips: För att jordärtskockorna ska bli lättare att skala kan de först blancheras (hastigt kokas) ett par minuter.
När de har skalats lägg dem snabbt i vatten, eftersom jordärtskockor annars snabbt blir mörka. Här kommer några tips från vår receptsamling, smaklig måltid!
Vad är det för skillnad på jordärtskocka och kronärtskocka?
Jordärtsskocka – Jordärtskockan inte alls släkt med kronärtskockan, utan däremot med solrosen. Namnet har den fått på grund av ett missförstånd. Det engelska ordet för jordärtskocka är Jerusalem artichoke, men den har inget med den palestinsk-israeliska staden att göra.
När ska man plantera ut kronärtskockor?
Plantera kronärtskocka – Plantera ut när tjälen gått ur jorden och använd gärna fiberduk som driver på plantan och behåller fukten i marken. Plantorna tål lätt frost. Se till att plantorna har nog med vatten de första veckorna då de etablerar sig. Därefter är de mer torktåliga.
Hur många kronärtskockor i en pallkrage?
Sorter. Green Globe och Violet Globe är gamla sorter och relativt enkla att driva upp från frö. Ger stora, sfäriska gröna respektive violetta skockor. Imperial Star sätter knoppar tidigare än andra sorter och utmärker sig genom att ge extra söta skockor.
Kan drivas upp från frö eller köpas som uppdriven planta. Herrgårds ger många, små och mycket goda skockor per planta och skiljer sig från mängden med sitt silvriga bladverk och buskiga växtsätt. Sorten, som än så länge bara säljs som uppdriven planta är härdig ända upp till zon 4 enligt SLU men bör vintras in med samma omsorg som övriga sorter om du vill att den ska bli långlivad.
På grund av sitt utbredda växtsätt kräver Herrgårds större planteringsavstånd. Violetta di Chioggia är en italiensk sort som ger många tulpanformade skockor som skiftar i violett. Anses mindre härdig än övriga men har övervintrats av odlare ända upp i zon 3.
Växtplats. Kronärtskockan vill ha skyddat läge och full sol. En stark rekommendation är att odla den där du kan se den. Har du inte plats i trädgårdslandet men en ledig lucka i blomsterrabatten kan du till och med odla den där, förutsatt att du har djup och bra jord i din rabatt. Pallkrage fungerar också: tänk två plantor per pallkrage för alla sorter utom Herrgårds som slukar en pall per planta.
Odlar du i stora krukor på balkongen kan kronärtskocka absolut vara en grönsak att satsa på. I sådant fall är det nästan enklast att köpa en till tre uppdrivna plantor. Ytterligare en möjlighet är att odla kronärtskocka i växthus. Det är kanske inte det bästa sättet att tillvarata dess skrytfaktor men förenklar avsevärt när det är dags att förbereda plantorna för vintern.
Förkultivering. Kronärtskockan är en riktig sölkorv och tiden mellan sådd och skörd är lång. Det gäller med andra ord att så fröna tidigt, förslagsvis redan i februari vilket betyder att du måste ha någon form av växtbelysning. Använd fin, ogödslad såjord och planteringskrukor i plast – små pluggbrätten torkar snabbt ut och det tål inte de unga plantorna.
Sätt ett frö i varje kruka på ett djup om 2 cm. Täck med jord, vattna igenom och sätt en plastpåse punkterad med lufthål över krukan. Minst 20°C vill fröna ha för att gro, vanligtvis inom tio dagar efter sådd, placeras de med fördel svalare. Från och med att det börjar spira grönt i krukorna ska växtbelysningen vara påslagen 14-16 h/dygn.
Glöm inte att vattna! När plantornas blad mäter 10 cm är det dags att byta till större krukor och välgödslad planteringsjord. Tippa ut den mindre krukans innehåll i handen, sätt ner hela klabbet i den större krukan och fyll på med bästa tänkbara planteringsjord eller urn-jord. Jord och gödning. Kronärtskockan vill ha djup, lätt, luftig och mullrik jord.
Jordförbättra med kompost eller blanda upp med planteringsjord från påse. Gödsla generöst med brunnen stallgödsel eller komposterad kogödsel på påse så får plantorna kontinuerlig tillförsel av näring hela säsongen. Vill du göra dig till så ger du ett extra tillskott av kalium genom att berika jorden med vedaska och stenmjöl, ungefär en deciliter av vardera per planta.
- Utplantering.
- Från mitten av maj bör nätter med frost vara ett avslutat kapitel och därmed är det dags att plantera ut kronärtskockorna.
- Helst ska de avhärdas före utplantering, alltså gradvis få vänja sig vid direkt solljus genom att stå utomhus några timmar om dagen under en till två veckors tid.
- Har du bättre saker för dig än att ränna ut och in med plantor hela dagarna så kan du göra som jag och täcka plantorna med fiberväv den första veckan; lägg över i ett löst sjok och förankra väven i marken med några stenar.
Väven skyddar även mot sniglar som är mycket förtjusta i de unga kronärtskockornas späda blad. Håll ut – sniglarnas intresse avtar i takt med att plantorna blir större och grövre. Räkna med ett plantavstånd om minst 80 cm åt alla håll, för den storväxta Herrgårds vill säga gäller hela 150 cm.
Gör ett stort hål, vattna igenom, fodra med gödslad planteringsjord eller komposterad kogödsel på påse, frigör plantan ur sin kruka och sätt ner. Marktäck gärna med färskt gräsklipp som både gödslar och förhindrar att jorden torkar ut. Gödselvattna ett par gånger per säsong. Angrepp och sjukdomar. Kronärtskockan drabbas sällan av sjukdom, däremot är bladlöss ett vanligt problem.
Precis som hos bondbönor ansamlas de svarta lössen gärna i de spädaste skotten i plantornas topp där de suger näring ur växtens blad. Spruta bort dem med vattenslangen eller blanda till en såpalösning av 1 l vatten, ½ dl såpa och 2 msk rödsprit. Spreja plantan en gång i veckan.
- Skörd och förvaring.
- Från juli kan du skörda de första skockorna.
- Fleråriga plantor ger mycket mer än ettåriga.
- Om du vill spara och frysa in behöver du först ansa och förvälla skockorna; de grova holkbladen blir vattniga och trista av frysning och tar bara plats i frysen.
- Tillsätt en pressad citron till en kastrull saltat vatten och koka upp.
Skär bort kronärtskockans övre halva och den krans av blad som omger blombottnen. Förväll i 15 minuter, låt svalna och rinna av, plasta in och frys. Övervintring. I vårt nordiska klimat måste kronärtskockan få hjälp att övervintra, annars dör den av följande två anledningar: a) Roten fryser ihjäl när tjälen går ner i marken.
- B) Den känsliga stjälkbasen vid jordytan ruttnar eftersom det blir för blött när nederbörden inte kan tränger ner i de frusna, undre marklagren och istället förvandlar det övre lagret till en blöt gegga.
- För att lyckas övervintra en medelhavsväxt som kronärtskocka gäller det alltså att låta den gå i en mildare form av vinterdvala genom att hålla torrt kring stjälkbasen och isolera marken mot kylan så att jorden kring rötterna inte fryser.
Att gå i vinterdvala är perenna växters sätt att överleva årets kalla och mörka period. När höstkylan kommer forslas all livskraft och energi ner till roten och de gröna delarna ovanför jord vissnar ner. Växten lever men dess ämnesomsättning sjunker till ett minumum i väntan på att värmen ska återvända så att jorden tinar och åter blir fuktig.
- Övervintring i växthus: Tillhör du den lyckliga skara som äger ett växthus är det enklast att övervintra kronärtskockan där.
- Solen värmer upp luften i växthuset också om vintern och även om temperaturen sjunker så snart det mörknar så blir jorden sällan lika genomfrusen som utomhus.
- Dessutom kan du själv reglera jordens fuktighet.
Vintern är och ska vara en period av torka; för mycket fukt stör växtens vinterdvala men inget vatten alls gör å andra sidan att de torkar ut. Ett tips är att investera i en billig fuktmätare för dryga hundralappen. Slår den i botten och indikerar att jorden runt plantorna är helt torr är det dags att vattna – men bara precis så mycket att visaren indikerar fukt igen.
Gräv upp plantorna och gräv ner dem i växthusbäddarna så snart du tömt och städat ur växthuset för säsongen. Så länge bladmassan är grön kan du fortsätta vattna, när den gulnar och vissnar ner är det dags att hålla igen. Klipp ner mittstängeln ungefär 30 cm ovanför jorden och kupa upp jord runtom. Täck slutligen med isolerande material som halm, torra löv och granris men låt toppen av stjälken titta upp i mitten, den fungerar som ett luftrör ner till roten.
Övervintring på friland: När bladen vissnat ner, klipp av mittstängeln ungefär 30 cm ovanför jorden och kupa upp jord eller ännu hellre torvblandad jord runtom. Isolera mot kylan genom att täcka marken med luftiga material som halm, torra löv och granris, men låt toppen av stjälken titta upp i mitten, den fungerar som ett luftrör ner till roten.
Hur djupt plantera kronärtskocka?
Plantera ut när nattfrosten försvunnit Sätt sedan de frösådda plantorna med ungefär 1 meters avstånd, och de fleråriga plantorna med 1,5 meters avstånd. De ska sättas på samma djup som de var i krukan.
Hur sköter man kronärtskocka?
Kronärtskocka älskar sol – Med sitt sydeuropeiska ursprung är kronärtskocka värme- och solälskande. Välj en skyddad och ljus plats att plantera den på. För att kunna utveckla hela den pampiga plantan krävs mycket energi så en näringsrik jord är viktigt.
- Jordförbättra med kompostjord eller stallgödsel före plantering och inför varje säsong om du odlar kronärtskockan som perenn.
- Är jorden kompakt kan du blanda ner torv i jorden för att skapa en luftig miljö runt rötterna.
- Ronärtskockan uppskattar en ogräsfri miljö runt plantan.
- Täck gärna marken med halm, gräsklipp eller annat organiskt material för att hålla ogräset borta.
Detta gör också att näring tillförs kontinuerligt då det organiska materialet bryts ner av maskar och andra små gynnare i jorden.
När ska man plantera ut kronärtskockor?
Plantera kronärtskocka – Plantera ut när tjälen gått ur jorden och använd gärna fiberduk som driver på plantan och behåller fukten i marken. Plantorna tål lätt frost. Se till att plantorna har nog med vatten de första veckorna då de etablerar sig. Därefter är de mer torktåliga.
När ska man så kronärtskocka?
ODLA, SKÖRDA OCH ÖVERVINTRA KRONÄRTSKOCKA – I början på december är det hög tid att börja tänka på sådd för kronärtskockor som har en lång utvecklingstid från frö till skocka. För att plantorna ska hinna bli stora och fina och ge några skockor, så bör man så de solrosstora fröna redan i början av januari. Redan i januari är det dags att så kronärtskocka. Här är fina fröplantor av sorten ’Imperial Star’. Kronärtskockans frön liknar solrosfrön och är ungefär lika stora som dem. SÅDD Naturligtvis kräver så här tidig sådd att man har extraljus och en plats att sätta de krukade plantorna på inomhus. Krukor: Man sår lämpligen i ganska stora krukor (0,5 liter) och gärna 10 cm höga.
- Jord: Bra såjord.
- Sådjup och vattning: Fröna ska sås 2 cm djupt och bara ett frö i varje kruka.
- Efter sådden fuktas jorden utan att den blir dyblöt.
- Lämpligt är att täcka med plastlock eller eventuellt med en plastpåse försedd med några lufthål över varje kruka så att de inte torkar ut.
- Temperatur för sådd: Därefter placeras krukorna varmt cirka 20–25 grader.
Groningstid: Cirka 10 dagar. Ha gärna belysningen på redan direkt efter sådd eftersom grobarheten kan påverkas. När plantorna har ca 10 cm långa blad är det dags att plantera om dem i 2-literskrukor med bra jord. PLANTDRIVNING Belysning: Så fort fröna gror och tittar upp ska de ha en bra belysning 14–16 timmar per dag. Utomhusljuset räcker inte till vid denna tid utan det är växtbelysning som gäller, gärna placerad endast 5 cm över fröplantorna.
- Belysningen flyttas efterhand så att ljuset täcker hela plantan men man bör likväl vara nära med bara 5–10 cm mellan planta och ljuskälla såvida man inte drar till med 500–1000 wattslampor.
- Omskolning: När plantorna har cirka 10 cm stora blad är det dags att kruka om i 2-liters krukor med bra plantjord.
Här ska de växa till det är dags för utplantering. När våren gör sig gällande med bättre ljus i mars–april, går det bra att placera plantorna i ett uppvärmt växthus, uterum eller ett ljust fönster eller motsvarande. Avhärdning: I maj är det dags för avhärdning och anpassning till solens UV-ljus. När frostrisken är över är det dags att plantera ut kronärtskocksplantorna. UTPLANTERING Jord: När vårfrosten är över är det dags att plantera ut skockorna men först måste du ha förberett jorden. Kronärtskockor vill ha en djup, lucker, väldränerad, fet mylla med mycket gödsel och kompostjord inblandad.
- Lägg gärna på 1 dl vedaska per planta och 10 cm stallgödsel och 10 cm kompostjord och lägg också på 2–3 dl kalkstensmjöl om inte redan jorden har högt pH (7–8) samt för bland annat dräneringen 1–2 skyfflar stenmjöl 0–2 mm.
- En upphöjd bädd (djupsäng) fungerar utmärkt.
- Tung lera eller ren sand är inte att rekommendera utan kraftiga åtgärder.
Plantavstånd: Plantavståndet för sommarplantor från frö bör vara 75 cm och 1,5 meter för perenna plantor av ’Herrgårds’. Om det blir risk för frostnätter täcker man med fiberduk efter utplanteringen. Ta skott av ’Herrgårds’: Från äldre plantor av sorten ’Herrgårds’ kan man, om där finns många skott, under våren ta något av dessa för att göra nya plantor.
Man gräver då ut tills man hittar skottets anslutning till moderplantans rötter. Skär av skottet och se, om möjligt, till att några rötter från moderplantan följer med. Låt såren torka. Plantera i god jord och sedan är det bara att hoppas att skottet tar sig. ÖVERVINTRING De flesta kronärtskocksorterna kan normalt inte övervintra ute i vårt klimat men kan man erbjuda ett varmt och väldränerat läge med skydd för frost och vinterfukt, så kan det vara värt att prova.
Ett möjligt alternativ är uppgrävning till stor kruka 25–50 liter och placering i vinteruppvärmt växthus. Jag tror ändå inte det är värt besväret eftersom denna störning brukar resultera i dålig tillväxt kommande år enligt egen erfarenhet. Boklöv och eklöv bryts ner långsamt och passar därför utmärkt att vintertäcka med. Övervintra med löv ’Herrgårds’ kan i mycket gynnsamma lägen övervintra i zon 1 under förutsättning att cirka en kvadratmeter runt plantan täcks med luftiga löv som inte ruttnar lätt.
- Vanligen rekommenderas bok- och eklöv.
- Täckningen bör vara 20–30 cm tjock och på en yta av minst 1,5 kvadratmeter, så att roten absolut inte fryser.
- Att skydda mot blöt jord under vintern är också en fördel, antingen med dränerande upphöjd bänk eller, som vi börjat med, en genomskinlig presenning över en bock längs raden med öppna ändar.
Skydda roten mot frost Övervintrade plantor av ’Herrgårds’ kommer upp i maj och ger skockor redan i slutet av juli. Plantan blir ca 1,5 meter hög och lika vid. Bladfärgen är vackert blågrön och bladen kan bli bortåt en meter långa. Om man inte skördar skockorna så får man en stor, ståtlig tallrikstor blomma.
- Efter blomning vissnar blomstjälkarna ner och plantorna får cirka 30–50 cm höga nya blad i september som är avsedda att vara hela vintern.
- Tyvärr så klarar de inte mer än cirka 10 minusgrader innan de fryser och då kan en farlig kanal skapas uppifrån till roten som måste täppas till.
- Roten får absolut inte frysa.
SKÖTSEL Normalt sett räcker lövtäckningen för att hålla borta ogräs. Vattna vid långvarig torka och är du inne på andra året och uppåt med ’Herrgårds’ så gäller vårgödsling, gärna med brunnen naturgödsel eller hönsgödsel, kanske med lite vedaska. Tillsätt eventuellt lite vedaska även på hösten men absolut inget kväve. Kronärtskockor får fantastiskt vackra blommor om man lämnar kvar några skockor. Kronärtskocka passar därför utmärkt som bakgrundsväxt i perennrabatten. SKÖRD För frösådda kronärtskockor gäller skörd i augusti–september medan ’Herrgårds’ skördas i senare delen av juli och i augusti.
- Så ser du när skockorna är klara för skörd Skockorna skördas när de är fylliga och de yttersta holkfjällen börjar separera från varandra.
- Skörda med ett litet skaft så blir skockan lättare att hantera.
- Bitter växtsaft Tänk på att saften i färska skockor är mycket bitter.
- Får du saften på fingrarna, så stoppa dem inte i munnen eller ögonen, för då ser du konstig ut ett tag och kommer att påminna om en katt som blir trampad på svansen.
Bitterheten i växtsaften försvinner med kokningen. Vackra blommor Om man inte skördar skockorna får man en tallrikstora vackra och märkliga blommor med violett borst som doftar nektar och lockar till sig humlor. Ibland tycks de dock få i sig för mycket av det goda.
Jag vet inte vad nektarn innehåller för mysko ingredienser men humlorna blir slöa och ligger över till nästa dag i blomman som om de vore berusade. OHYRA OCH ELÄNDE Svarta löss kan angripa skockorna. Blanda 1 msk diskmedel (Yes) med 1 msk rödsprit och 1 liter vatten och ge dem en rejäl dos med en liten sprayflaska.
Efter ett par behandlingar brukar de vara borta. I övrigt kan sniglar kalasa på de nedre bladen. Strö i så fall ut lite Snigelfritt (järnfosfat) runt plantorna. TILLAGNING Vill man koka och äta den traditionellt genom att äta basen på holkfjällen och blombotten så väntar man med att skörda tills de nedersta blomfjällen börjat resa sig innan blommorna slår ut. Efter skörden bör du lägga kronärtskockorna först i vatten med ättika i, under en halv till en timme i fall där finns kryp som bor mellan fjällen.
- Oka i saltat vatten tills de nedersta fjällen är lätta att lossa.
- Man kan också prova att sticka med kniv eller provnål i skockans botten som då ska kännas mjuk.
- Serveras varm med vitpepparsmör, citronsmör eller bara smör och salt.
- Det är pilligt men fantastiskt gott! Se hur du gör på nästa sida.
- ONSERVERING Ska du konservera kronärtskockor på italienskt vis, så skördar du skockorna när de är stora som hönsägg.
Låt dem ligga i ättiksvatten för att avlägsna eventuella insekter. Skär av bladtoppen och ta bort de yttersta täckfjällen. Koka dem i saltat vatten och placera dem sedan i det kokta saltade vattnet, med tillsats av 1 msk vinäger/liter, i glasburk och konservera dem genom att upphetta burken till minst 82 grader och förslut sedan locket väl.
Vad trivs med jordärtskocka?
Det finns många anledningar att samplantera växter. Den ena växten kan hålla borta skadedjur från den andra, en annan kan fixera kväve så att det blir tillgängligt för de andra växterna. Växter kan samplanteras för att de växer på olika nivåer, både ovanför och under jord.
Då kan rötterna breda ut sig på olika djup utan att konkurrera om utrymme och ovan jord kan en högre soltålig växt kanske skugga en annan som behöver mer skugga Det finns inte så mycket forskning som visar på de exakta utbytesvinsterna för växterna. Men det finns månghundraåriga praktiska erfarenheter kring samplantering som är värda att lyssna till.
Där det verkligen finns stöd från forskning på att växter kan ha utbyte av varandra är vad gäller kvävefixering, fosfor och kaliumupptag.95% av alla växter samarbetar med svampar. eller mykhorriza för att få kväve och mineraler. Växtens rötter möts då av svamphyfer där hyferna får kolhydrater, eller socker av växten och växten får kväve och mineraler.
Vad | Trivs med | Trivs inte med | Egenskap |
---|---|---|---|
Aubergine | Bönor | ||
Basilika | Tomat, chili, oregano, sparris | Salvia | Vissa påstår att smak på tomat och basilika förbättras om de planteras ihop. |
Betor | Blomsterböna, kålrabbi, kålrot, rödlök | ||
Blomsterböna | Betor, kålrot, selleri | ||
Blomkål | Bönor, selleri | Ej efter spenat | ger god smak |
Bondbönor | Dill, potatis, spenat | ||
Buskbönor | Gurka, jordgubbar, kryddväxter, kålväxter, mangold, morötter(tidiga), potatis, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater | Fänkål, gladiolus, lök, purjolök, vitlök, ärtor | |
Chili | Basilika, Salladslök | ||
Dill | Gräslök, gurka, kålväxter, lök, morötter, persilja, rödbeta, sparris, sallat, kål, Salladslök | Morot, tomater, chili | Perfekt för pollinerare, kan korspollineras med morot. Dill kan dra till sig predatorer som äter upp kålfjärilslarver. |
Endivesallat | Fänkål, kålväxter, lök, stångbönor | ||
Fruktträd | Krasse, nyzeeländsk spenat, pepparrot, vitlök | ||
Fänkål | Gurka, sallat, salvia, ärtor | Buskbönor, stångbönor, tomater | |
Gräslök | Morötter (tidiga) | Bönor, ärtor | |
Gurka | Bönor, dill, fänkål, jordärtskockor, kålväxter, lök, majs, rödbetor, selleri, vitlök, ärtor | Kryddväxter, potatis, rädisor, rättika, tomater | |
Hallon | Spenat, vitlök | ||
Jordgubbar | Bönor, gurkört, lök, purjo, rosenkrage, rädisor, rättika, spenat, vitlök, ärtor, gran- och tallbarr | Kålväxter, tomater | Gurkört håller skadeinsekter borta och attraherar pollinerare, plus att jordgubbarna smakar bättre. Vitlök håller kvalster borta. |
Jordärtskocka | Gurka | Potatis | |
Koriander | Spenat, bönor, ärtor | Fänkål | Planteras gärna nära morot och kål för att hålla borta insekter. |
Krusbär | Potatis | ||
Kålväxter | Betor, bönor, dill, gullris, gurka, kamomill, lök, mangold, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, salvia, selleri, spenat, stångbönor, tomater, ärtor. Aromatiska örter och ringblommor. | Jordgubbar, kålväxter, potatis, purjo, vitlök | Aromatiska örter och ringblommor avvisar kålfjärilens larver |
Lök | Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, kålväxter, sallat | Buskbönor, stångbönor | |
Majs | Gurka, sallat, squash, tomater, ärtor | Selleri | |
Mangold | Buskbönor, kålväxter | ||
Morötter | Buskbönor, dill, gräslök, lök, sallat, tomater, vitlök, ärtor | ||
Mynta | Tomat, chili, kål, sallat, ärtor | Persilja, kamomill | Deras starka doft kan förvilla insekter. |
Nässlor | Tomater | ||
Pepparmynta | Sallad, tomater | ||
Pepparrot | Fruktträd | ||
Persilja | Tomat, chili, potatis, ärtor, dill, sparris, tomater | Mynta, sallat | Tips, persilja får rosor att dofta mer om du planterar dem vid roten. |
Potatis | Bondbönor, buskbönor, solros, spenat | Gurka, jordärtskocka, krusbär, kålväxter, selleri, tomater | |
Purjolök | Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater | Buskbönor, kålväxter, stångbönor | |
Rabarber | Buskbönor, kålväxter, sallat, spenat | ||
Ringblommor | Kålväxter, tomater | ||
Rosor | Pepparmynta och vitlök | vitlök avvisar bladlöss | |
Rosmarin | Kål, chili, salvia, bönor | Morot, potatis | Håller insekter borta. |
Rädisor, Rättika | Buskbönor, jordgubbar, kålväxter, sallat, spenat, stångbönor, tomater, ärtor | Gurka | |
Rödbetor | Buskbönor, dill, gurka, kålväxter, vitlök | Spenat | |
Rödlök | Betor | ||
Sallad | Dill, fänkål, gurka, jordgubbar, kålväxter, lök, körvel (ger täta huvud och håller bladlössen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rädisa, rättika, sparris, stångbönor, svartrot, tomater, ärtor | Fänkål, persilja, selleri | |
Salladslök | Kål, sallad, persilja | Bönor, ärtor. Spenat | Kan hålla insekter på avstånd. |
Salvia | Kål, morot, rosmarin | Gurka, salladslök | Kan hålla borta kålmask, attraherar pollinerare. |
Selleri | Gurka, kålväxter, purjolök, stångbönor, tomater | Majs, potatis, sallat | |
Solros | Gurka, Potatis | ||
Sparris | Basilika, dill, kålväxter, persilja, sallat, tomater | ||
Spenat | Hallon, jordgubbar, kålväxter, potatis, rabarber, rädisor, rättika, stångbönor, tomater | Rödbetor | |
Sojabönor | Trivs överallt | Stimulerar alla växter i närheten | |
Squash | Bönor, ärtor, gurkört | Potatis, kryddväxter, tomat | Gurkört sägs förbättra smak och tillväxt samt attraherar pollinerare. Ärtor, bönor kan hjälpa till fixera kväve, klättra. |
Stångbönor | Gurka, krasse, kålväxter, rädisa, rättika, sallat, selleri, spenat | Fänkål, lök, purjo, vitlök, ärtor | |
Svartrot | Kålrabbi, purjo, sallat | ||
Timjan | Kål, sallat | Attraherar pollinerare och rovkvalster. Håller kålmasken borta. | |
Tomat | Basilika, Gräslök, krasse, kålväxter, majs, morot, nässlor, nyzeeländsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rädisa, rättika, sallat, salladslök, selleri, sparris, spenat, tagetes, vitlök. | Potatis, kål, dill, fänkål, | Tagetes (skyddar mot nematoder) |
Vitlök | Fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor, rödbetor, tomater | Kålväxter, stångbönor, ärtor | |
Ärtor | Dill, fänkål, gurka, kålväxter, majs, morötter, rädisa, rättika, sallat | Bönor, gräslök, potatis, purjo, stångbönor, tomater, vitlök | |
Kan man övervintra jordärtskocka?
Om skörd, övervintring och lagring – På hösten efter blomningen (om de hinner) vandrar näringen ner i knölarna. Bladen vissnar och jordärtskockorna är skördefärdiga. Skördar man för tidigt sitter knölarna fast och får brytas loss. Sena sorter blommar inte alltid men kan skördas under senhösten eller ännu hellre tidig vår.
- Det är många som låter jordärtskockorna övervintra i jorden, för att kunna ha någon gröda att skörda tidigt när inget annat finns.
- Då kan man förbereda jorden direkt efter och plantera de bästa skockorna för den nya säsongen.
- Några jordärtskockor är knöligare och mer svårskalade.
- Skrubba och ungsbaka.
- Jordärtskockorna bör lagras svalt och fuktigt, men de är inte så tåliga för längre lagring.
Lagringsproblemet är att knölarna blir mjuka och skrumpnar ihop. De kan t o m jäsa. Det är därför övervintring i jorden kan lösa det problemet. I kylrum kan de lagras upp till några veckor vid lägsta möjliga temperatur över noll. Täckta med sand kan lagringstiden förlängas.