Heliga Koranen

Ordförråd, Skrifter, Tolkning

NR Kan Man Plantera Svarta VinbäR?

Svartvinbärsbusken är en 120-150 cm hög, anspråkslös bärbuske. Det finns många olika sorter som är olika härdiga, vilket innebär att du kan hitta svarta vinbär som passar på de flesta zoner i Sverige. Beroende på sort växer svarta vinbär i zon I-VI. Du kan även odla vinbär på balkongen, om busken odlas i en rymlig kruka som är skyddad mot frost.

En krukodlad vinbärsplanta tar mindre plats och ger möjlighet att skörda egna vinbär även om man har en liten täppa. Svartvinbärsbuskens gröna blad spricker ut tidigt på våren. Den är en bra pollinerarväxt eftersom de limegröna blommorna lockar till sig vårens första humlor i maj. Förutom bären kan man även använda bladen från svarta vinbärsplantor till både mat och dryck.

Svartvinbärsbusken ger den bästa skörden när den står på en solig och vindskyddad plats, men busken trivs även i halvskugga. Jorden bör vara näringsrik och ha ett djup på minst 60 centimeter. Vinbäret trivs i fukthållande jord som inte blir vattendränkt.

Använd Ros & Perennjord som jordförbättring när du planterar vinbär. Planteringsavstånd är 200 centimeter, om du planterar den mot staket räcker det med 100 centimeter. För att ge din vinbärsbuske en bra start på året kan du mulcha (täcka jorden kring plantan) med R-Dress, Det ger plantan både ny energi och jordförbättring.

Cirka 3 veckor senare ger du den en giva av Gödsel för frukt och bär, Det är ett bra gödsel eftersom det stimulerar blomning och fruktsättning. Beskär döda eller skadade grenar på våren, innan bladknopparna spricker ut. Vinbär kan även beskäras på sensommaren, efter skörd.

  1. Sensommarbeskärning är ett bra tillfälle att korta in nya skott, eller helt ta bort grenar som korsar sig genom busken.
  2. Lämna gärna kvar de mest kraftfulla nya skotten.
  3. En äldre buske kan föryngras genom att man tar bort de äldsta skotten varje år, och låter de nya ersätta dem.
  4. Var dock lite aktsam med beskärningen, tar man bort för mycket av plantan ökar tillväxten så mycket att man får för många nya skott.

Det gör den attraktiv för krusbärsmott, vars larver kan kaläta en vinbärsbuske.20-25 nya skott på en vinbärsbuske är lagom för att den ska hålla sig välmående och motstå angrepp. Svartvinbärsbuskar blir gamla, och med god vård kan den producera skördar i årtionden.

Vissa sorter av svarta vinbär behöver växtstöd. Stöden förhindrar grenar från att böja sig mot marken och underlättar vid plockning. Ge vinbärsbusken en giva Trädgårdsgödsel Mognad efter skörd, den hjälper busken att förbereda sig för den kommande vintern, och få en fin vårtillväxt och blomning kommande säsong.

Välj gärna beprövade vinbärssorter för att få en frisk buske som står emot sjukdomar och trivs i din trädgård. Sorter som ´Titania´, ´Narve Viking´, ´Petter E´, ´Polar E´, ´Öjebyn´ E, ´Mikael´ och ´Marski´, är några bra exempel.

När kan man plantera svarta vinbär?

Svarta vinbär – Trädgårdsväxter.com Vinbär är ett bär som nog de flesta känner till, den är i stort sätt lika vanliga i trädgårdar som jordgubbar. Vinbär är väldigt lättodlade och efter att de skörtats går de att använda till mycket. Buskarna som vinbären växer på blir relativt stora i storlek och man kan med fördel odla använda den som en häck i trädgården.

Det finns både svarta, röda och vita sorter av vinbär. De olika sorterna har olika artnamn, de röda och vita bären heter Ribes rubrum och de svarta har tilldelats namnet Ribes nigrum. Vinbär är till hög grad C-vitamin rika. Vill du odla egna Svartvinbärsbuskar planterar du dem i en mullrik vattenhållande jord.

Det går att odla svartvinbär på i stort sätt alla jordar, men för att få en så bra skörd som möjligt bör inte jorden innehålla allt för mycket sand eller vara lerhaltig. Det du bör tillföra i jorden innan du planterar är dels stallgödsel och dels kompost.

Se efter att jorden har en PH halt som ligger omkring 6,5. Läget för plantan bör vara i ett varmt luftigt läge. Blomningen sker tidigt på våren medens det fortfarande finns frost. Buskarna bör planteras under våren innan tillväxten har satt igång, annars går det även bra att plantera plantan under hösten.

Om du bor i den södra delen av Sverige är dock det bäst att plantera under hösten. Sätt plantorna relativt djupt i jorden och håll ett avstånd på omkring 1,5 meter mellan buskarna. Om du vill plantera dem som en häck kan du minska avståndet något. För att få en bättre förgrening bör du korta in grenarna en bit, gör det med hjälp av en sax, sekatör eller kniv.

  • Det är viktigt att du vattnar plantan ordentligt och ser till att den aldrig torkar ut under tiden den växer.
  • För att bevara markfuktigheten i jorden kan du gärna täcka över marken.
  • Du bör beskära din vinbärs buske på hösten och de grenar som är svaga, gamla eller växer ner emot jorden bör du klippa eller skära bort.

Se till att hålla din buske luftig, eftersom den mår bäst så. Svartvinbär ger då även en större och bättre skörd med sötare smak på bären. Att tänka på är att de svartvinbärsbuskar går att beskäras hårdare än vita och röda vinbärsbuskar. Anledningen till detta är att de svarta ger bär på ettåriga skott, till skillnad från de röda och vita som ger frukt på två åriga skott.

På svartvinbärsbuskar går det att skäras bort ända upp till en tredjedel av busken varje år utan att det ger skada, det bör dock inte överstigas. För att föröka plantan lägger du ner en ranka mot jorden, dock inte mer än att skottspetsen kommer ovanför jorden och lägger sedan en sten eller annat föremål på rankan så den ligger på plats.

Täck därefter över med lite jord. Gör detta på våren eller under sensommaren. På våren året efter har det sedan skapts nya rötter och det går att avlägsna den från sin modersplanta. Svartvinbär skördas efterhand de är mogna och kan ätas som de är. : Svarta vinbär – Trädgårdsväxter.com

Hur tar man skott från Svartvinbärsbuske?

Att ta sticklingar – Det är en fin tid att föröka vinbär med sticklingar på våren. Nu är det mycket kraft i plantan och de nya skotten rotar sig snabbt. Det är väldigt enkelt! Jag knipsar av några av de tunnare kvistarna i toppen av plantan. Välj inte de förvedade, hårda delarna av växten.

  1. Det gör inget om de har knoppar eller små blad som växer.
  2. Visten kan vara till exempel 10-30 cm lång, beroende på hur du vill använda den sedan.
  3. Dra bort blad eller knoppar nertill på sticklingen och sätt den i ytterkanten på en stor kruka fylld med jord.
  4. Du kan använda jord från trädgården, kompostjord eller köpt planteringsjord.

Det är bra om krukan du använder är av plast. Det är nämligen viktigt att jorden hålls fuktig under tiden sticklingarna rotar sig, i en lerkruka torkar det lättare ut.

När plantera om Vinbärsbuske?

Vinbärsbuskar, och bärbuskar överlag, kan planteras på såväl våren som hösten. Det är dock viktigt att jorden är tillräckligt varm under de båda årstiderna så att busken hinner rota sig innan vinterkylan eller sommarhettan slår till.

Hur plantera svarta vinbär?

Svartvinbärsbusken är en 120-150 cm hög, anspråkslös bärbuske. Det finns många olika sorter som är olika härdiga, vilket innebär att du kan hitta svarta vinbär som passar på de flesta zoner i Sverige. Beroende på sort växer svarta vinbär i zon I-VI. Du kan även odla vinbär på balkongen, om busken odlas i en rymlig kruka som är skyddad mot frost.

En krukodlad vinbärsplanta tar mindre plats och ger möjlighet att skörda egna vinbär även om man har en liten täppa. Svartvinbärsbuskens gröna blad spricker ut tidigt på våren. Den är en bra pollinerarväxt eftersom de limegröna blommorna lockar till sig vårens första humlor i maj. Förutom bären kan man även använda bladen från svarta vinbärsplantor till både mat och dryck.

Svartvinbärsbusken ger den bästa skörden när den står på en solig och vindskyddad plats, men busken trivs även i halvskugga. Jorden bör vara näringsrik och ha ett djup på minst 60 centimeter. Vinbäret trivs i fukthållande jord som inte blir vattendränkt.

Använd Ros & Perennjord som jordförbättring när du planterar vinbär. Planteringsavstånd är 200 centimeter, om du planterar den mot staket räcker det med 100 centimeter. För att ge din vinbärsbuske en bra start på året kan du mulcha (täcka jorden kring plantan) med R-Dress, Det ger plantan både ny energi och jordförbättring.

Cirka 3 veckor senare ger du den en giva av Gödsel för frukt och bär, Det är ett bra gödsel eftersom det stimulerar blomning och fruktsättning. Beskär döda eller skadade grenar på våren, innan bladknopparna spricker ut. Vinbär kan även beskäras på sensommaren, efter skörd.

Sensommarbeskärning är ett bra tillfälle att korta in nya skott, eller helt ta bort grenar som korsar sig genom busken. Lämna gärna kvar de mest kraftfulla nya skotten. En äldre buske kan föryngras genom att man tar bort de äldsta skotten varje år, och låter de nya ersätta dem. Var dock lite aktsam med beskärningen, tar man bort för mycket av plantan ökar tillväxten så mycket att man får för många nya skott.

Det gör den attraktiv för krusbärsmott, vars larver kan kaläta en vinbärsbuske.20-25 nya skott på en vinbärsbuske är lagom för att den ska hålla sig välmående och motstå angrepp. Svartvinbärsbuskar blir gamla, och med god vård kan den producera skördar i årtionden.

Vissa sorter av svarta vinbär behöver växtstöd. Stöden förhindrar grenar från att böja sig mot marken och underlättar vid plockning. Ge vinbärsbusken en giva Trädgårdsgödsel Mognad efter skörd, den hjälper busken att förbereda sig för den kommande vintern, och få en fin vårtillväxt och blomning kommande säsong.

Välj gärna beprövade vinbärssorter för att få en frisk buske som står emot sjukdomar och trivs i din trädgård. Sorter som ´Titania´, ´Narve Viking´, ´Petter E´, ´Polar E´, ´Öjebyn´ E, ´Mikael´ och ´Marski´, är några bra exempel.

Hur lyckas med svarta vinbär?

Växtplats och plantering för vinbär – Vinbär vill stå i soligt och skyddat läge, men kan även odlas i halvskugga. Trivs i lätta och väldränerade jordar. Förbättra jordar som är för leriga eller sandiga genom att blanda i planteringsjord, barkmull eller kompost.

Hur sent kan man plantera vinbär?

NR Kan Man Plantera Svarta VinbäR Få saker är så gott som färska bär och har man odlat dem själv är njutningen ännu större. I vårt svenska klimate trivs de flesta bärbuskar och hösten är en utmärkt tid att plantera dem. Mitt absoluta favoritvinbär är de vita som har en milt syrlig smak och dessutom är rackarns snygga på bakverk.

  1. Mina bästa tips för att odla vinbär Vinbärsbuskar är ett måste i trädgården.
  2. Dekorativa, lättskötta och kan fungera som rumsindelare.
  3. Men de måste inte växa som stora dominerande buskar.
  4. Beskär du sidoskotten och behåller de som strävar rakt upp rymmer du många buskar på liten yta och de kan ge en rejäl skörd.

Vinbärsbuskar kan du enkelt föröka själv. Vik ner en gren mot marken och fäst den med en sten. Strö över jord. Snart har skottet rotat sig och så småningom kan grenen klippas av. NR Kan Man Plantera Svarta VinbäR I många villaträdgårdar finns äldre vinbärsbuskar som slutat ge bär. Oftast går det att få nya skördar enbart genom kraftig beskärning. Gallra ut de äldsta grenarna i busken. Ungefär en fjärdedel av busken kan gallras bort varje år. Då uppmuntras den till att skjuta nya skott.

Buskarna vill stå i väldränerad men något lerig jord som behåller fukten. Ett soligt läge är viktigt för en bra skörd. Vinbärsbuskar behöver däremot inte särskilt mycket gödsel, lite träaska räcker. Det viktigaste att tänka på när du köper nya plantor är att välja en sort som är resistent mot mjöldagg och trivs i din växtzon.

Den bästa tiden att plantera buskarna är sent på hösten eller tidigt på våren. Täck sedan marken runt busken med flis eller bark och låt inte gräsmattan växa in under busken eftersom den stjäl näring från jorden. När jag planterade mina nya vinbärsbuskar förra sommaren blev jag tvärsnål och la dit för lite bra jord i hålen – och det får jag betala för nu med buskar som knappt växt alls under sommaren. NR Kan Man Plantera Svarta VinbäR Även bladen på svartvinbärsbusken kan man äta. Torka dem och använd till te. Eller plocka bladen färska och gör svartvinbärsbladssaft. Det påminner om flädersaft i smaken. Svarta vinbär är nyttigast – de är rika på vitaminer och antioxidanter. Vita vinbär är en muterad variant av röda vinbär och de är extra dekorativa på tårtor, bakverk och i fruktbål.

Vinbären kan plockas och styckfrys på en bricka och sedan läggas över i påsar. De färska vinbären kan också mixas med lite honung och frysas in i iskuber. Ta fram och låt en tärning smälta ner i frukostfilen. En riktig vitaminbomb! Vinbär passar bra i alla bakverk och är gott i smoothies, glass och efterrätter.

Har du mycket bär är det också tacksamt att göra saft och gele av dem. Jag tycker att röda vinbär är så goda att jag gärna plockar fram dem djupfrysta och äter med sked NR Kan Man Plantera Svarta VinbäR Mina tre favoritsorter Öjebyn har stora, mörk bär och ger rikliga skördar. Busken växer upp till zon 6 Hildur är en svensk sort som trivs bäst i norra Sverige men går sämre i zon 1-2. Skörden är generös och bären stora och aromatiska. Vit Jätte är en kraftigväxande sort som ger goda vita bär med frisk smak.

Vilken Svartvinbärsbuske är bäst?

Sortguide – De sorter som jag bedömer som mest odlingsvärda är markerade i fetstil. De sorter som är hyfsat vanliga i vanliga trädgårdsbutiker är markerade med ***. Med reservation för eventuella felskrivningar. Några sorter som sticker ut i sortguiden är E-plantorna Petter, Polar, Narve Viking och Öjebyn som är certifierade friska sorter som är anpassad för svenskt klimat (och så supernya sorten Balsgård Martin).

    Amos Black – Zon okänd. Senblommande och upprättväxande sort som ger stora bär med ganska låg halt av C-vitamin. Baldwin – Zon okänd. Gammal, produktiv sort med god smak som är känd för att ge verkligen mycket stora bär i rejäla kluster som inte spricker vid plockning och går bra att frysa. Bären mognar i juli ungefär. Var en av de allra vanligaste sorterna som såldes storskaligt kommersiellt, den dominerande sorten på brittiska marknaden fram till 1975 ungefär. Sen kom fler, tåligare sorter med bättre motståndskraft mot svampsjukdomar. Balsgård Martin /SLUBGD3001 – Mycket ny sort framtagen av Kimmo Rumpunen vid SLU Balsgård, därav dess namn. En tidig, frisk sort med god motståndskraft mot bladsjukdomar och mjöldagg, plus mycket god motståndskraft mot gallkvalster. Ger glansiga bär av mellanstorlek i medellånga klasar. Smaken beskrivs som ”//betydligt mindre syrlig men tydlig smak av svarta vinbär.” i tidningen Pomologen nr 2021-3 s 24. Börjar marknadsföras under 2021 och introduceras via Elitplantstationen. Barchatnaja – Zon okänd men beskrivs som mycket härdig. En självsteril sort som med ryskt urspung sägs ha blommor som är liiite mer frosttåliga än andra svarta vinbärssorter. Produktiv som ger hyfsat stora bär. Ben Alder – Zon okänd. Senblommande skotsk sort framtagen av Scottish Crop Research Institute genom en korsning av Ben More x Ben Lomond. Beskrivs som en mycket produktiv sort som blommar ganska sent och därför brukar klara sig bra från frostskador. Bären mognar ganska sent (odlad i Sverige) med höga halter av C-vitamin som behåller färgen bra, passar därför extra bra för juicetillverkning. Ger ganska små bär som lossnar från busken som övermogna så det gäller att skörda i tid. Motståndskraftig mot många sjukdomar. Plantan är ganska starkväxande och blir ca 1,5 m hög med ett upprätt växtsätt. Vanlig sort inom storskalig kommersiell odling. Ben Avon /SCRI S26/1/1 – Zon okänd. Sorten släpptes 2003 och är ett resultat av korsning mellan Ben Alder x SCRI C2/1/62. En senblommande, mycket produktiv sort som ger stora bär på stora buskar. Motståndskraftig mot olika svampsjukdomar och sannolikt också bladfallsjuka men tyvärr mottaglig för gallkvalster. Ben Connan – Zon okänd. Extremt produktiv sort framtagen av Scottish Crop Research Institute som ger stora bär i juli på kompakta buskar med god motståndskraft mot sjukdomar, även vinbärsbladgallmygga. Ben Connan är resultatet av en korsning av Ben Lomond och Ben Sarek och verkar verkligen ha fått det bästa av två världar: den goda söta smaken från Ben Lomond och motstståndskraften från Ben Sarek. Bären beskrivs bli duktigt stora, ca 16 mm stora, och en enda buske lär kunna ge 3,5 kg i skörd. Plantan blir ca 1,2 m hög med ett upprätt växtsätt. Ibland böjer sig grenarna pga tyngden av bären, men efter skörd brukar de resa sig upp igen. Populär sort i England, men än har jag inte sett den på svenska marknaden tyvärr. Namnet är ett registrerat varumärke. Vanlig sort inom storskalig kommersiell odling. Ben Dorain /SCRI S26/1/2 – Zon okänd men lär trivas bäst i norra och västra delarna av Storbrittanien. Sorten är resultatet av en korsning mellan Ben Alder x SCRI C2/1/62 och släpptes 2002 men bara till ett fåtal utvalda odlare. Ben Dorain beskrivs som mycket produktiv och är starkväxande med upprätt växtsätt. Moståndskraftig mot svampsjukdomar men är tyvärr mottaglig för gallkvalster och reversion som ger sämre skörd. Ben Finlay – Zon okänd. Är resultatet av en korsning av, en produktiv sort som är motståndskraftig mot en del skadedjur och ger saftiga bär med hög halt av c-vitamin. Ett bär väger ca 1,2 g. Ben Gairn*** – Zon 1-6. En tidig och produktiv sort från Skottland som är resultatet av en korsning mellan Ben Alder x och den ryska sorten Golubka. Brukar mogna i slutet av juli. Den sägs vara resistent mot reversion och har god motståndskraft mot både mjöldagg och gallkvalster. Ger medellånga klasar med sötsyrliga bär. Ben Hope – Zon okänd. Skotsk sort som är resultatet av en korsning mellan Westra x (238/36 x EM21/15) framtagen av Scottish Crop Research Institute som släpptes 1988. En frisk och ganska tidig sort som lär vara motståndskraftig mot kvalster, mjöldagg och en väldans massa andra sjukdomar vilket gör att den passar extra bra för ekologisk odling. Ger mellanstora bär i långa klasar som mognar nån gång i slutet av juli-början av augusti. Smaken beskrivs som ok, men inte mer. Plantan blir ca 1,5 m hög och beskrivs som upprätt och starkväxande. Rekommenderat planteringsavstånd ca 2 m. En av de allra vanligaste sorterna i engelska hemträdgårdar. Verkar vara belagd med en hel del licenser och varumärkesskydd i flera europeiska länder. Oklart hur den trivs i svenskt klimat. Ben Klibreck – Zon okänd. Ben Klibreck är resultatet av korsningen (Ben More x C2/13/15) x (Ben More x Ri-74020-16) och ger bär med ganska bra sötma. Motståndskraftig mot mjöldagg. Ben Lawers – Zon okänd. Ny sort framtagen i samarbete med James Hutton Institute och dryckesföretaget Lucozade Ribena Suntory (som är känt just för sina svartvinbärsdrycker), marknadsförs som framtidens svarta vinbär, som inte låter sig påverkas av de varmare vintrar som orsakas av klimatförändringarna. Svarta vinbär i allmänhet är annars ofta beroende av en ihållande, kall vinter för att sedan producera bra bär (sk vernalisering) men den här sorten klarar alltså även lite varmare vintrar. Ben Lawers har döpts efter bergstoppen med samma namn i de skotska högländerna. Sorten finns inte ute i handeln än, men har provodlats av 35 olika odlare i Storbrittanien på olika platser, från Somerset till Dundee och skörden år 2020 verkar blivit en dundersuccé. Sannolikt kommer den här sorten vara dominerande inom kommersiell odling i Storbrittanien i framtiden. Ben Lomond – Zon okänd. Skotsk sort framtagen av Scottish Crop Research Institute som ger både stora och mycket söta bär av mycket god kvalitet i rejäla men korta klasar. Plantan har ett kompakt och upprätt växtsätt som gör att den passar bra för den lilla trädgården, lär också funka fint i kruka. Dock kan grenarna bli väldigt tunga av bären och vilja lägga sig ner litegrann, de brukar resa sig igen efter skörd. Vanlig sort inom storskalig kommersiell odling, ger stora jämna skördar men passar sämre i ekologisk odling eftersom den verkar vara känslig för både mjöldagg och bladfallsjuka. Ben Loyal – Zon okänd. Resultatet av en korsning mellan Ben Sarek x Ben Lomond, sorten finns bara tillgänglig för ett litet fåtal odlare än så länge. Beskrivs som en verkligen jätteproduktiv sort som ger mycket stora bär på väldigt korta hängen vilket ger knasigt kompakta klasar. Buskarna är kompakta och går bra att skörda maskinellt men tar lång tid att plocka för hand. Motståndskraftig mot flera svampsjukdomar, bladfallsjuka och enstaka insekter (leaf curling midge, hur nu det bäst ska översättas). Tyvärr mottaglig för gallkvalster. Ben More – Zon okänd. Senblommande skotsk sort med upprätt växtsätt framtagen av Scottish Crop Research Institute. Beskrivs som smakrik och saftig. Namnet är ett registrerat varumärke. Ben Nevis – Zon 1-4 (5). Ger ganska stora bär, men liten skörd, på en planta med sluthöjd på ca 1-1,5 m. Produktiv (enligt vissa källor, inte enligt andra), som är delvis motståndskraftig mot mjöldagg men kan drabbas av bladfallsjuka. Beskrivs av vissa källor som upprättväxande, men andra källor menar att grenarna får ett mer hängande uttryck tyngda av bär. Ingen toppensort för ekologisk odling. Ben Sarek – Zon 1-5(6). Kompaktväxande, produktiv sort från Skottland med ett lite klent växtsätt som inte funkar så bra för maskinell skörd. Blommar tidigt, men verkar ändå vara tålig mot frost. Ger skörd ganska tidigt på säsongen. Bären beskrivs som stora och hänger i långa klasar med utsökt, sötsyrlig smak enligt vissa källor men halterna av socker, syra och färg är för låga för den kommersiella storindustrin som föredrar både högt brix, högt C-vitamin och mkt färg Funkar bra för självplock. Namnet är ett registrerat varumärke. Hyfsat motståndskraftig mot mjöldagg men kan få bladfallsjuka. Ben Starav – Zon okänd. Den här sorten har en komplicerad stamtavla Ben Starav är en starkväxnde sort som är resultatet av dessa korsningar: x ). Verkar vara produktiv, ger ganska stora bär med rätt bra sötma som kan väga 1 g st och hänger fast bra på busken. Motståndskraftig mot mjöldagg, men tyvärr mottaglig för väldigt mycket annat elände. Ben Tirran – Zon 1-2 (3). Sen, skotsk sort framtagen av Scottish Crop Research Institute och är resultatet av en korsning av Ben Lomond x, En produktiv sort som ger skörd sent på säsongen och verkar tåla frost bra. Bären beskrivs som goda och ganska små men också syrliga. Kompaktväxande planta som blir ca 1,5 m hög och lika bred. Moståndskraftig mot mjöldagg men tyvärr mottaglig för mycket annat elände, bl a gallkvalster och filtrost. Sorten finns bara tillgänglig för ett litet urval av odlare än så länge. Vanlig sort inom storskalig kommersiell odling pga höga halter av C-vitamin. Ben Tron /Ben Thron – Zon okänd, men bör sannolikt klara zon 1-5 (6). Bären beskrivs som medelstora och ovanligt goda med högt sockerinnehåll och låg syra. Som övermogna tenderar bären att ramla av grenen. Sorten har gett bra skördar i Norge och Finland men sämre i Danmark (så sannolikt krävs en kall/ihållande vinter för vernaliseringens skull). Har ett upprätt växtsätt och god motståndskraft mot mjöldagg. Ben Vane /S13/14/107 – Zon okänd. Ganska ny sort som är resultatet av en korsning av (SCRI 240/18 x SCRI 243/7) x (Westra x SCRI 243/7), än så länge inte tillgänglig för allmänheten. Sorten beskrivs som tidig och bären är saftiga med bra smak, låg syra och bra sötma. Beskrivs som motståndskraftig mot flera svampsjukdomar och går bra att skörda maskinellt, så sannolikt kommer den användas inom kommersiell produktion i framtiden. Big Ben/SCRI C2/15/40 – Zon okänd. Mycket tidig skotsk sort framtagen av Scottish Crop Research Institute med en ovanligt komplicerad stamtavla. Big Ben är resultatet av korsningarna (Goliath x Ojebyn) op, Ben Nevis and Vistavotnaja. Är känd för att ge exceptionellt jättestora bär, ungefär 3 ggr större än hos andra sorter. Smaken beskrivs som mycket god och bären har tunt skal, speciellt framtagna för att ätas färska direkt från busken. Kan tyvärr inte skördas med maskin. Bären mognar i juli. Hyfsat frisk sort som bl a är motståndskraftig mot mjöldagg. Black Marble – se Cassissima Black Marble Black ’n’ Red Premiere – Zon okänd. Prydnadssort med vackert mörkt bladverk, namnet syftar alltså på de dovt svarta bladen (med rödare inslag) och inte på bären. Bladen är först gröna på våren, men skiftar sedan färg ju mer solljus de exponeras för till rödsvarta. Sorten är motståndskraftig mot mjöldagg och andra svampsjukdomar och ger mellanstora svarta vinbär i mitten av juli. Plantan blir 140-180 cm hög och 120-140 cm bred. Namnet är ett registrerat varumärke, från schweiziska Lubera. Black Reward – Zon okänd. Nederländsk sort som blommar sent och ger bär av varierande storlek på starkväxande planta. Beskrivs som en produktiv och pålitlig sort som ger bra skörd. Känslig för mjöldagg. Boskoop Jätte – Zon okänd. Produktiv sort med god smak Brödtorp /Brötorp – Zon 1-7. Intressant sort som kommer från finska skärdgården, från landskapet Nyland. Har ett något hängande växtsätt och kan drabbas av mjöldagg och bladfallsjuka. Bären beskrivs som ganska små men mycket goda. Ger ojämn skörd. Byelorussian Sweet – En tidig sort som ger söta bär. Cassissima Black Bells/ Cassissima Blackbells – Zon okänd. Ganska ny sort som ger stora bär i ovanligt långa kluster med 10-15 bär i varje. Bären mognar nån gång i juli och beskrivs som delvis söta. Sorten är motståndskraftig mot mjöldagg. Blackbells är sannolikt släkt med sorterna Neva och Noiroma. Plantan blir ca 140-180 cm hög och 100-120cm bred. Både namnet Cassissima och Blackbells är ett registrerat varumärke. Från schweiziska Lubera. Cassisima Black Marble – Zon okänd. Cassissima är ett registrerat varumärke som saluförs av schweiziska företaget Lubera. Black Marble är en ganska starkväxande sort med ryskt ursprung som ger ovanligt stora bär. En tidig och produktiv sort som är motståndskraftig mot bl a svampsjukdomen mjöldagg. Smaken på bären beskrivs som söt. Plantan blir ca 140-180 m hög och 100-120 cm bred. Zon okänd, jag har inte hittat någon som helst information om hur pass många minus celsius som den här sorten klarar, men Lubera har sina provodlingar i Buchs, Schweiz och i Bad Zwischenahn, Tyskland. I Buchs verkar den kallaste snittemperaturen vintertid ligga på ca 3 minusgrader, och i Bad Zwischenahn har de ännu varmare vintrar, ca -1 så osäkert om den här sorten är härdig i svenskt klimat men jag vet att den odlas med gott resultat i svensk zon 3. Cassisima Late Night – Zon okänd. Sen sort som ger skörd i slutet av juli, bären kan hänga kvar på busken en bit in i augusti. Ger mellanstora bär i långa klasar (en klase kan ha ca 15-20 bär), bra sort för dig som vill förlänga säsongen. Smaken beskrivs som ganska skarp, blir lite mildare ju längre sommaren går. Plantan blir 120-140 cm hög och 80-100 cm bred. Motståndkraftig mot bl a mjöldagg. Starkväxande sort som enligt tillverkaren är en av få sorter som går bra att spaljéra. Både namnet Cassissima och Late Night är registrerade varumärken. Från schweiziska Lubera. Zon okänd, jag har inte hittat någon som helst information om hur pass många minus celsius som den här sorten klarar, men Lubera har sina provodlingar i Buchs, Schweiz och i Bad Zwischenahn, Tyskland. I Buchs verkar den kallaste snittemperaturen vintertid ligga på ca 3 minusgrader, och i Bad Zwischenahn har de ännu varmare vintrar, ca -1 så osäkert hur pass härdig den här sorten är i svenskt klimat. Cassissima Neva – Zon okänd. Bären beskrivs som ovanligt vackra, stora och välformade och mognar i juli. Plantan är upprättväxande blir ca 160-180 cm hög och 80-140 cm bred, lär passa bra att göra häck av. Smaken är sötsyrlig och beskrivs som mildare och sötare än vad svarta vinbär brukar ha, en bra sort för hemträdgården. Motståndskraftig mot flera svampsjukomar. Både namnet Cassissima och Neva är registrerade varumärken. Från schweiziska Lubera. Zon okänd, jag har inte hittat någon som helst information om hur pass många minus celsius som den här sorten klarar, men Lubera har sina provodlingar i Buchs, Schweiz och i Bad Zwischenahn, Tyskland. I Buchs verkar den kallaste snittemperaturen vintertid ligga på ca 3 minusgrader, och i Bad Zwischenahn har de ännu varmare vintrar, ca -1 så osäkert hur pass härdig den här sorten är i svenskt klimat. Cassissima Noiroma – Zon okänd. Tidig sort som ger skörd i slutet av juni som ger extremt stora bär. Beskrivs som en söt dessertsort som ger gourmetbär, plantan blir 140-180 cm hög och 80-120 cm bred. Både namnet Cassissima och Noiroma är registrerade varumärken. Från schweiziska Lubera. Zon okänd, jag har inte hittat någon som helst information om hur pass många minus celsius som den här sorten klarar, men Lubera har sina provodlingar i Buchs, Schweiz och i Bad Zwischenahn, Tyskland. I Buchs verkar den kallaste snittemperaturen vintertid ligga på ca 3 minusgrader, och i Bad Zwischenahn har de ännu varmare vintrar, ca -1 så osäkert hur pass härdig den här sorten är i svenskt klimat. Consort – Zon okänd men sannolikt köldtålig. Intressant sort från Canada som är känd för att tåla mycket kyla och vara motståndskraftig mot svampsjukdomen rost. Daniel’s September – Mycket sen sort. Delikatessnaja – Zon 1-4. Enligt många trädgårdskunniga det allra godaste svarta vinbäret som finns. Dock lurigt att få tag på, säljs inte av de stora trädgårdskedjorna ännu På en smakprovning via Essunga Plantskola tyckte jag absolut att den var god (men att Intercontinental var ännu godare). Edina /Band Up /C3 – Zon okänd. Upprättväxande sort som ger bär med hög halt av C-vitamin. Verkar vara en väldigt gammal sort som är svår att få tag på numera. Enligt vissa källor är sorten samma som de lika gamla sorterna Goliath och Victoria. Finnskogens Druva – Produktiv sort från Värmland. Kanske samma som Värmlands Druva? Foxendown – Zon okänd. Ganska ny sort som började dyka upp på den brittiska marknaden runt 2015 ungefär och beskrivs som starkväxande och sannerligen mycket motståndskraftig mot majoriteten av de sjukdomar som kan drabba svara vinbär. Kanske den friskaste sorten jag stött på hittills. Ena föräldern till Foxendown är Ben Lomond, smaken beskrivs som god. Sorten lär vara idealisk för ekologisk odling eftersom den inte behöver besprutas mot elände som många andra sorter. Hedda – Zon 1-6. Norsk sort som är resultatet av en korsning av sorterna Melalahti och Öjebyn. Beskrivs som rakväxande och ganska liten till växten, men Hedda är ändå en intressant sort som ger stora, söta bär men de har lite lägre halt av C-vitamin än många andra sorter. Enligt vissa källor är sorten produktiv, enligt andra källor ger den stablia men lite ganska små skördar. Hildur – Zon 1-6. Resultatet av en korsning av sorterna Öjebyn och Sunderbyn. Upprättväxande sort som ger stora bär med söt, god smak. Motståndskraftig mot gallkvalster och gråmögel. Verkar också tåla frost bra. Verkar trivas bättre i norra delen av Sverige, en långdagssort som inte verkar vilja bilda blommor i södra Sverige. Produktiv och bra norrlandssort, men inget att satsa på i södra delen av Sverige. Hystawneznaya – En mycket mycket tidigt sort från Ryssland. NR Kan Man Plantera Svarta VinbäR Svarta vinbär Intercontinental. Intercontinental – Zon 1-5. Produktiv sort som ger rejäla, stora bär bär med fin sötma. Blir ca 1,5 m hög men kan bli betydligt bredare, kräver gott om plats i trädgården. Beskrivs som en frisk sort som har bra halter av både sötma, C-vitamin och syra.

    Passar eventuellt för ekologisk odling. Enligt enstaka källor finns Intercontinental numera som E-planta, men jag hittar ingen information om det på E-plantas hemsida än. På en provsmakning via Essunga Plantskola fick jag chansen att smaka den och jag tyckte verkligen att den var god. Söt med stora bär, men fortfarande med lite syra så att den faktiskt smakar som jag tycker att svarta vinbär ska smaka.

    Många moderna sorter tycker jag personligen är på tok för söta (ibland nästan blaskiga), men den här är söt på ett väldigt trevligt sätt som ändå ger en behagligt lång smak. En av de godaste sorterna jag smakat hittills, rekommenderas! Ganska lätt att beställa via nätet hos många återförsäljare, verkar vara mindre vanlig hos de stora trädgårdskedjorna (även om nån enstaka kedja verkar ha börjat sälja den). Intercontinental ger stora vinbär. Janslunda – Lokalsort från mellansverige, mognar medeltidgt på säsongen. Jet /Malling Jet – Väldigt sen sort som tidigare användes för att förlänga vinbärssäsongen. Tyvärr väldigt mottaglig för allehanda trista sjukdomar och säljs därför inte längre kommersiellt i nån större skala.

    Var förr mycket populär i England och kringliggande länder eftersom den var produktiv, god och bären kunde sitta kvar länge på grenen utan att bli dåliga. Jänkisjärvi – Lokalsort från norrbotten med upprätt växtsätt och styva grenar som kan skördas maskinellt. Trivs inte i södra Sverige där skördarna är dåliga, men i norr ger den stora goda bär.

    Motståndskraftig mot mjöldagg och gallkvalster men tyvärr väldigt mottaglig för bladfallsjuka. (jänkis = kanin, och järvi = sjö. så den heter alltså kaninsjö???) Kristin – Ny, norsk sort som ger ganska stora bär med söt god smak och låg syra med tunt skal.

    • Ger tyvärr inte så stor skörd och blommar tidigt, så risken finns för frostskador.
    • Har varit frisk som odlad i Norge, kanske inget för storindustrin men trevlig i hemträdgården.
    • Orpikylä – Lokalsort som det vore roligt att få veta mer om, kontaka mig gärna och berätta vad du vet.
    • Namnet betyder typ vildmarksby på finska.

    Koshmichesnaja – Rysk sort som ger skörd i mitten av säsongen. Little Black Sugar /Lowberry Little Black Sugar – Zon okänd, vissa svenska återförsäljare anger zon 1-4, andra zon 1-2. Kompaktväxande sort som bara blir ca 80-100 cm hög och marknadsförs för att även kunna odlas i kruka.

    Plantan tar liten plats och har ett ganska upprätt, rakt växtsätt. Bären beskrivs som goda och mognar i juli ungefär. Ingår i serien Lowberry som är ett registrerat varumärke. Malling Jet – se Jet Marski – Zon 1-5. Finsk sort som beskrivs som frisk och produktiv, ger fina bär. Martin /Balsgård Martin /SLUBGD3001 – Mycket ny sort framtagen av Kimmo Rumpunen vid SLU Balsgård, därav dess namn.

    En tidig, frisk sort med god motståndskraft mot bladsjukdomar och mjöldagg, plus mycket god motståndskraft mot gallkvalster. Ger glansiga bär av mellanstorlek i medellånga klasar. Smaken beskrivs som ”//betydligt mindre syrlig men tydlig smak av svarta vinbär.” i tidningen Pomologen nr 2021-3 s 24.

    1. Börjar marknadsföras under 2021 och introduceras via Elitplantstationen.
    2. Melalahti – Zon 1-6.
    3. Ger stora, söta bär på nästan lodrätt växande grenar (som inte verkar gå så bra att skörda maskinellt).
    4. Verkar trivas bäst i nordöstra Finland.
    5. Motståndskraftig mot mjöldagg, verkar vara ganska motståndskraftig även mot bladfallsjuka.

    Bra sort för norrland, ger dålig skörd i söder. Namnet betyder typ paddel-vik på finska. Melalahti är en ort i Finland som ligger i Oulu-regionen 492 km norr om Helsingfors. Mikael – Zon 1-5. Upprättväxande finsk sort som beskrivs som lättplockad eftersom bären har ett ganska tjockt skal.

    1. Ger förvånansvärt söta bär för att vara så pass tidig.
    2. Beskrivs som en produktiv och frisk sort som ger fina bär.
    3. Minaj smyriov – Zon okänd.
    4. Baltisk sort med ryskt ursprung som beskrivs som medeltidig och ger ganska stora bär men med skarp smak.
    5. Bra till saft men inte så goda att äta direkt från busken.

    En buske ger ca 2-4 kg. Mortti – Zon 1-5. Finländsk korsning av sorterna Wellington och Öjebyn från 1989 som ger stora, sötsyrliga bär med kraftig, kryddig smak som är lättplockade pga sitt tjocka skal och sitter fast bra på grenarna i korta klasar. Plantan beskrivs som upprättväxande, frisk och produktiv.

    1. Har en mer upprättväxande form än Öjebyn (beskrivs överlag som en förbättrad Öjebyn, typ), men ger skörd nån vecka senare.
    2. Motståndskraftig mot mjöldagg.
    3. Narve Viking E*** – Zon 1-5 (6).
    4. Starkväxande, frisk och produktiv sort från Norge som är motståndskraftig mot mjöldagg (men kan drabbas litegrann av filtrost) och mognar ganska sent på säsongen, ofta i augusti.

    Blommar också ganska sent, så inte särskilt känslig för frostskador. Bra sort för dig som vill ha en så lång vinbärssäsong som möjligt. Blir ca 1,4 m hög. Bären beskrivs som syrliga men goda och många, kommer i långa klasar. Bären beskrevs som stora när den kom, men sen dess finns det många andra, ännu nyare sorter som får ännu större bär (så det beror väl lite på vad man jämför med, antar jag).

    Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Köp Narve Viking hos Wexthuset Nikkala – Lokalsort som gissningsvis har sitt ursprung i Nikkala, utanför Haparanda i Sverige.

    Såldes kommersiellt på 1950-talet. Ganska sen sort med ett brett och stadigt växtsätt som ger väldigt goda bär att ätas färska (mindre bra för att göra saft på). Mognar lite ojämnt tyvärr och har låg halt av C-vitamin, bra för självplock men kan behöva plockas i två omgångar.

    Får inte så jättestora klasar men bären beskrivs som så pass goda att den verkar klart odlingsvärd ändå. Enligt en enda källa är den motståndskraftig mot både gallkvalster, mjöldagg och spinnkvalster. Nisse – Ger mycket stora bär med tunt skal, men får veka skott. Från SLUs odlingar i Dalby. Petter E / BRi 9508-3A- Zon 1-5(6).

    En av de bästa sorterna för hobbyodlare på den svenska marknaden, svensk sort från SLU Balsgård. Hyfsat god sort som ger mycket stora svarta bär i juli-augusti på en planta som blir 1,5 m hög men kan bli ganska bredväxande med tiden. Smaken beskrivs som utsökt! Sorten beskrivs som mycket motståndskraftig mot både mjöldagg, filtrost och vinbärsgallkvalster.

    Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Pilot A Mamkin – Hyfsat tidig sort från Ryssland. Pohjan Jätti – Zon 1-6 (7). Ny finsk sort som ger riktigt dunderstora bär! Ganska upprättväxande sort vars bär är uppseendeväckande stora, smaken beskrivs som stark.

    Polar E *** – Zon 1-6. Produktiv sort, bären mognar ganska tidigt och enhetligt i juli-augusti. Plantan blir ca 1-1,5 m hög, ca 2 m bred och kan ibland få vågräta grenar så beskär regelbundet. Motståndskraftig mot mjöldagg. Ger inte så stora bär och med ganska hårt skal, med klassisk smak.

    Personligen är jag inte så imponerad av själva bäret hos den här sorten, det finns många andra sorter som är godare och trevligare att äta färska (men plantan är snäll och beskrivs av många som lättodlad). En storsäljare, en av de allra vanligaste sorterna i svenska trädgårdsbutiker, ger bra i nästan hela Sverige, både i norr och söder.

    Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Passar sannolikt bra för ekologisk odling. Risager – Gammal sort som är känslig för bladfallsjuka, kan också få mjöldagg.

    • Men bären är så pass goda att vissa odlare gärna odlar den ändå.
    • Risarp*** – Zon 1 -6.
    • God sort med stark smak och låg syra.
    • En av hallongurun Herberts smakfavoriter ( Herberts Hallon i Harplinge).
    • En korsning av den gamla sorten Risager och den lite mer moderna sorten Öjebyn.
    • Buskarna kan bli ganska stora.

    Verkar ha hyfsat bra motståndskraft mot gallkvalster. Bra sort för självplock. En av mina personliga smakfavoriter. Roodknop – Zon okänd. Namnet kanske insinuerar att detta är röda vinbär, men icke. Det är faktiskt svarta vinbär. Gammal sort med god motståndskraft mot bladfallsjuka och delvis motståndskraftig mot mjöldagg.

    • Har delvis hängande växtsätt och lite ojämna skördar.
    • Lonen Roodknop 504 verkar vara liiite mer produktiv.
    • Seabrooks Black – Zon okänd men enligt amerikansk återförsäljare tål den 35 minusgrader eller mer.
    • Beskrivs som en tidig eller mellantidig sort som börjar ge skörd i juli.
    • Plantan är ganska upprätt- och kompaktväxande.

    Produktiv, ger mellanstora bär i stora klasar. Gammal sort från 1913 som introducerades av Seabrook, verkar vara moståndskraftig mot gallkvalster. Silvergieter – Zon okänd men verkar trivas i södra och mellersta delarna av Sverige. Upprättväxande sort som ger kraftiga buskar med medelstora klasar tidigt på säsongen.

    • Verkar ha holländskt ursprung.
    • Bären är ganska stora med hög halt av C-vitamin.
    • Namnet betyder ungefär silvervattenkanna på nederländska.
    • Stellina – Zon okänd men verkar vara tålig mot kyla.
    • Verkar vara en svensk korsning av sorterna Boskoop Jätte och Erkiheikki, från Alnarp som släpptes 1979.
    • Plantan har ett kraftigt, upprätt växtsätt och verkar vara motståndskraftig mot spinnkvalster men är mottaglig för mjöldagg.

    Bären beskrivs som hyfsat stora och sitter i långa klasar. Bra sort för odling i norra Sverige. Storklas*** – Zon 1-6. Produktiv sort som ger stora bär och en gång i tiden var motståndskraftig mot mjöldagg. Tyvärr verkar den blivit mer mottaglig för mjöldagg med tiden och den är mycket mottaglig för kvalster.

    1. Verkar trivas liiiite bättre i södra Sverige, men växtskadedjursexperten Maj-Lis Pettersson rekommenderar den inte längre eftersom den är så pass sjuklig.
    2. Sunderbyn – Zon okänd.
    3. Lokalsort som verkar tåla mycket kyla och såldes kommersiellt i Sverige under 1950-talet.
    4. Tyvärr mottaglig för en del sjukdomar.

    Har använts en del inom förädlingen av svara vinbär, är en av föräldrarna till den moderna sorten Hildur. Titania – Zon 1-4 (5). Lite mer tveksamma källor anger zon 6. Svensk, frisk sort (med ursprung i Litauen enligt enstaka källa) som ger svarta bär i juli-augusti på en kraftigväxande planta som blir 1-1,5 m hög (med tiden kan den få ett mer hängande växtsätt).

    Sikterna går isär om detta bär Många gillar smaken, andra gillar den inte alls. Jag tycker att smaken är helt ok, men det är inget dessertbär för mig. Personligen gör jag hellre saft av Titania än äter bären färska. Att sorten är rejält produktiv verkar iallafall de flesta vara eniga om. Motståndskraftig mot mjöldagg och svampsjukdomar.

    Bären har en tendens att ramla av busken som övermogna. Svarta vinbär Titania. Triton – Zon okänd, men verkar trivas i västsverige. Systerort till Titania. Kraftigväxande, tidig sort som blir ca 2 m hög och beskrivs som produktiv, en buske kan ge ca 5 kg. Motståndskraftig mot svampsjukdomar, beskrivs som en frisk sort. Wellington /Wellington Black – Zon okänd men enligt amerikansk återförsäljare tål den 35 minusgrader eller mer. Upprättväxande sort som blir ca 1,5 m hög. Produktiv sort som ger stora klasar men tyvärr är mottaglig för både gallkvalster. Populär sort i USA och Kanada. Variegatum – Zon I-IV(V) Spännande brokbladig sort från USA som blir ca 1,3 m hög. Värmlands Druva – Tyvärr ganska mottaglig för mjöldagg. Kanske samma som Finnskogens Druva? Svårt att få reda på särskilt mycket om den här sorten tyvärr Vet du mer? Kontakta mig gärna och berätta. 🙂 Öjebyn E*** – Zon 1-5 (6). En ganska gammal, väl beprövad sort hittades på 1940-talet i Norrbotten i Sverige. Populär att använda inom växtförädling, Öjebyn har varit den ena föräldern till många nyare, moderna sorter (bl a Hedda och Mortti). Ger ganska stora svarta vinbär med ganska tunt skal på meterhög planta med ett lite hängande växtsätt. Funkar både till sylt och saft, trots sitt tunna skal går bären bra att transportera. Ganska god med sötsyrlig smak, sorten beskrivs som motståndskraftig mot mjöldagg (men verkar vara mottaglig för gallkvalster). Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. En riktig klassiker, en av de allra vanligaste sorterna i svenska trädgårdsbutiker. Lite småbesvärlig att odla men smaken är så pass bra att den är värd det. 8872-1 – Zon okänd. Ny sort som är resultatet av en korsning mellan x EM B1834-67. Beskrivs som kompaktväxande och mycket produktiv med bra smak och hög halt av C-vitamin. Verkar dessutom vara motståndskraftig mot både svampsjukdomar och gallkvalster. Med tiden får den säkert ett lite mer klatschigt och säljande namn 😉

Kan man sätta sticklingar direkt i jorden?

Rota sticklingen i vatten först – Hon berättar att det oftast är bra att rota sticklingen i vatten först och sedan plantera den i jord, men vissa sticklingar går bra att sätta direkt i sandblandad jord. Pelargoner till exempel. – En del är bättre på att få det att lyckas i jord och en del lyckas bättre i vatten.

  1. Det värsta som kan hända är ju att sticklingen inte tar sig, så man behöver inte vara rädd för att testa.
  2. Du kanske till och med lyckas med någon växt som egentligen är svår, för att du råkar göra helt rätt, även om du inte har kunskapen.
  3. När sticklingen ska rotas i vatten är det bra om vattnet täcker ”noderna” på stammen, där de avklippta bladen tidigare satt.

Det är där, eller där i närheten, som rötterna sedan växer fram. Det är viktigt att fylla på med nytt vatten i vasen och att byta vatten ibland. – Om sticklingen börjar få rötter och man inte hinner kruka den, så börjar rötterna suga vatten och då måste man fylla på oftare.

Hur stor plats behöver en vinbärsbuske?

Röda vinbär är en frodigt växande och robust bärbuske som kan bli upp till 100-150 cm hög. Bladen är mörkgröna och hårda. Röda vinbärsbuskar blommar tidigt på våren, och bären mognar vanligtvis i juli. Denna bärbuske trivs bäst på en solig plats i trädgården.

  1. Vid plantering blanda 50/50 den befintliga jorden med Naturgödslad plantjord, ca en säck per vinbärsbuske.
  2. Gräv en rejäl grop och blanda den uppgrävda jorden med planteringsjorden innan busken sätts ner och jorden fylls tillbaka.
  3. Planteringsavståndet bör vara 2-2,5 meter för fristående buskar, om de ska bilda en häck bör avståndet vara ca 1 meter.

På våren bör den röda vinbärsbusken gödslas med Gödsel för frukt & bär, Doseringsmängden är ca 1 dl per buske. Om det förekommer nattfrost under tiden som buskarna blommar bör de skyddas mot frosten. Obeskurna röda vinbärbuskar växer sig gärna för täta, vilket ökar risken för sjukdomar.

Gamla tunga grenar böjer sig även gärna och hänger ner mot marken, vilket försvårar bärplockningen. Låt vinbärsbuskar bli cirka 6 år gamla före den första beskärningen. En riktlinje är därefter att ta bort en gammal gren vartannat år. För stora vinbärsbuskar är målet att behålla 25–30 grenar, och på mindre buskar 20–25 grenar.

Beskär vinbärsbuskarna antingen på hösten efter skörden eller tidigt på våren innan de ”vaknat”. Läs mer om beskärning av bärbuskar, Vita vinbär är en variant av röda vinbär som saknar rött färgämne. Vita vinbär är dock mildare och mindre sura än röda vinbär.

Vad ska man gödsla vinbär med?

Gödsla bärbuskar på våren Bärbuskar som vinbär och krusbär behöver generellt inte särskilt mycket gödsling. Själv gödslar jag bara mina bärbuskar tidigt på våren, med cirka två kilo kogödsel eller motsvarande per kvadratmeter.

Kan man odla svarta vinbär i kruka?

De svarta vinbären med den underbara cassis-doften, de röda vinbären med den syrlig fruktigheten och de dekorativa vita vinbären ger en rik skörd och kräver knappt någon skötsel under året. Så varför inte plantera några späda bärbuskar i din trädgård? Du kan även plantera dem i en kruka på 10–20 liter.

När kan man flytta en Svartvinbärsbuske?

Börja med att beskära buskarna, det görs med fördel på hösten efter skörd. Ta bort de äldsta grenarna, som oftast har en mörkare färg än de unga. Plantorna kan sedan flyttas antingen direkt på hösten eller tidigt nästa vår. Se till att ha förberett den nya växtplatsen innan, så att plantorna kan sättas ned direkt.

Vilka svarta vinbär är bäst?

Sortguide – De sorter som jag bedömer som mest odlingsvärda är markerade i fetstil. De sorter som är hyfsat vanliga i vanliga trädgårdsbutiker är markerade med ***. Med reservation för eventuella felskrivningar. Några sorter som sticker ut i sortguiden är E-plantorna Petter, Polar, Narve Viking och Öjebyn som är certifierade friska sorter som är anpassad för svenskt klimat (och så supernya sorten Balsgård Martin).

    Amos Black – Zon okänd. Senblommande och upprättväxande sort som ger stora bär med ganska låg halt av C-vitamin. Baldwin – Zon okänd. Gammal, produktiv sort med god smak som är känd för att ge verkligen mycket stora bär i rejäla kluster som inte spricker vid plockning och går bra att frysa. Bären mognar i juli ungefär. Var en av de allra vanligaste sorterna som såldes storskaligt kommersiellt, den dominerande sorten på brittiska marknaden fram till 1975 ungefär. Sen kom fler, tåligare sorter med bättre motståndskraft mot svampsjukdomar. Balsgård Martin /SLUBGD3001 – Mycket ny sort framtagen av Kimmo Rumpunen vid SLU Balsgård, därav dess namn. En tidig, frisk sort med god motståndskraft mot bladsjukdomar och mjöldagg, plus mycket god motståndskraft mot gallkvalster. Ger glansiga bär av mellanstorlek i medellånga klasar. Smaken beskrivs som ”//betydligt mindre syrlig men tydlig smak av svarta vinbär.” i tidningen Pomologen nr 2021-3 s 24. Börjar marknadsföras under 2021 och introduceras via Elitplantstationen. Barchatnaja – Zon okänd men beskrivs som mycket härdig. En självsteril sort som med ryskt urspung sägs ha blommor som är liiite mer frosttåliga än andra svarta vinbärssorter. Produktiv som ger hyfsat stora bär. Ben Alder – Zon okänd. Senblommande skotsk sort framtagen av Scottish Crop Research Institute genom en korsning av Ben More x Ben Lomond. Beskrivs som en mycket produktiv sort som blommar ganska sent och därför brukar klara sig bra från frostskador. Bären mognar ganska sent (odlad i Sverige) med höga halter av C-vitamin som behåller färgen bra, passar därför extra bra för juicetillverkning. Ger ganska små bär som lossnar från busken som övermogna så det gäller att skörda i tid. Motståndskraftig mot många sjukdomar. Plantan är ganska starkväxande och blir ca 1,5 m hög med ett upprätt växtsätt. Vanlig sort inom storskalig kommersiell odling. Ben Avon /SCRI S26/1/1 – Zon okänd. Sorten släpptes 2003 och är ett resultat av korsning mellan Ben Alder x SCRI C2/1/62. En senblommande, mycket produktiv sort som ger stora bär på stora buskar. Motståndskraftig mot olika svampsjukdomar och sannolikt också bladfallsjuka men tyvärr mottaglig för gallkvalster. Ben Connan – Zon okänd. Extremt produktiv sort framtagen av Scottish Crop Research Institute som ger stora bär i juli på kompakta buskar med god motståndskraft mot sjukdomar, även vinbärsbladgallmygga. Ben Connan är resultatet av en korsning av Ben Lomond och Ben Sarek och verkar verkligen ha fått det bästa av två världar: den goda söta smaken från Ben Lomond och motstståndskraften från Ben Sarek. Bären beskrivs bli duktigt stora, ca 16 mm stora, och en enda buske lär kunna ge 3,5 kg i skörd. Plantan blir ca 1,2 m hög med ett upprätt växtsätt. Ibland böjer sig grenarna pga tyngden av bären, men efter skörd brukar de resa sig upp igen. Populär sort i England, men än har jag inte sett den på svenska marknaden tyvärr. Namnet är ett registrerat varumärke. Vanlig sort inom storskalig kommersiell odling. Ben Dorain /SCRI S26/1/2 – Zon okänd men lär trivas bäst i norra och västra delarna av Storbrittanien. Sorten är resultatet av en korsning mellan Ben Alder x SCRI C2/1/62 och släpptes 2002 men bara till ett fåtal utvalda odlare. Ben Dorain beskrivs som mycket produktiv och är starkväxande med upprätt växtsätt. Moståndskraftig mot svampsjukdomar men är tyvärr mottaglig för gallkvalster och reversion som ger sämre skörd. Ben Finlay – Zon okänd. Är resultatet av en korsning av, en produktiv sort som är motståndskraftig mot en del skadedjur och ger saftiga bär med hög halt av c-vitamin. Ett bär väger ca 1,2 g. Ben Gairn*** – Zon 1-6. En tidig och produktiv sort från Skottland som är resultatet av en korsning mellan Ben Alder x och den ryska sorten Golubka. Brukar mogna i slutet av juli. Den sägs vara resistent mot reversion och har god motståndskraft mot både mjöldagg och gallkvalster. Ger medellånga klasar med sötsyrliga bär. Ben Hope – Zon okänd. Skotsk sort som är resultatet av en korsning mellan Westra x (238/36 x EM21/15) framtagen av Scottish Crop Research Institute som släpptes 1988. En frisk och ganska tidig sort som lär vara motståndskraftig mot kvalster, mjöldagg och en väldans massa andra sjukdomar vilket gör att den passar extra bra för ekologisk odling. Ger mellanstora bär i långa klasar som mognar nån gång i slutet av juli-början av augusti. Smaken beskrivs som ok, men inte mer. Plantan blir ca 1,5 m hög och beskrivs som upprätt och starkväxande. Rekommenderat planteringsavstånd ca 2 m. En av de allra vanligaste sorterna i engelska hemträdgårdar. Verkar vara belagd med en hel del licenser och varumärkesskydd i flera europeiska länder. Oklart hur den trivs i svenskt klimat. Ben Klibreck – Zon okänd. Ben Klibreck är resultatet av korsningen (Ben More x C2/13/15) x (Ben More x Ri-74020-16) och ger bär med ganska bra sötma. Motståndskraftig mot mjöldagg. Ben Lawers – Zon okänd. Ny sort framtagen i samarbete med James Hutton Institute och dryckesföretaget Lucozade Ribena Suntory (som är känt just för sina svartvinbärsdrycker), marknadsförs som framtidens svarta vinbär, som inte låter sig påverkas av de varmare vintrar som orsakas av klimatförändringarna. Svarta vinbär i allmänhet är annars ofta beroende av en ihållande, kall vinter för att sedan producera bra bär (sk vernalisering) men den här sorten klarar alltså även lite varmare vintrar. Ben Lawers har döpts efter bergstoppen med samma namn i de skotska högländerna. Sorten finns inte ute i handeln än, men har provodlats av 35 olika odlare i Storbrittanien på olika platser, från Somerset till Dundee och skörden år 2020 verkar blivit en dundersuccé. Sannolikt kommer den här sorten vara dominerande inom kommersiell odling i Storbrittanien i framtiden. Ben Lomond – Zon okänd. Skotsk sort framtagen av Scottish Crop Research Institute som ger både stora och mycket söta bär av mycket god kvalitet i rejäla men korta klasar. Plantan har ett kompakt och upprätt växtsätt som gör att den passar bra för den lilla trädgården, lär också funka fint i kruka. Dock kan grenarna bli väldigt tunga av bären och vilja lägga sig ner litegrann, de brukar resa sig igen efter skörd. Vanlig sort inom storskalig kommersiell odling, ger stora jämna skördar men passar sämre i ekologisk odling eftersom den verkar vara känslig för både mjöldagg och bladfallsjuka. Ben Loyal – Zon okänd. Resultatet av en korsning mellan Ben Sarek x Ben Lomond, sorten finns bara tillgänglig för ett litet fåtal odlare än så länge. Beskrivs som en verkligen jätteproduktiv sort som ger mycket stora bär på väldigt korta hängen vilket ger knasigt kompakta klasar. Buskarna är kompakta och går bra att skörda maskinellt men tar lång tid att plocka för hand. Motståndskraftig mot flera svampsjukdomar, bladfallsjuka och enstaka insekter (leaf curling midge, hur nu det bäst ska översättas). Tyvärr mottaglig för gallkvalster. Ben More – Zon okänd. Senblommande skotsk sort med upprätt växtsätt framtagen av Scottish Crop Research Institute. Beskrivs som smakrik och saftig. Namnet är ett registrerat varumärke. Ben Nevis – Zon 1-4 (5). Ger ganska stora bär, men liten skörd, på en planta med sluthöjd på ca 1-1,5 m. Produktiv (enligt vissa källor, inte enligt andra), som är delvis motståndskraftig mot mjöldagg men kan drabbas av bladfallsjuka. Beskrivs av vissa källor som upprättväxande, men andra källor menar att grenarna får ett mer hängande uttryck tyngda av bär. Ingen toppensort för ekologisk odling. Ben Sarek – Zon 1-5(6). Kompaktväxande, produktiv sort från Skottland med ett lite klent växtsätt som inte funkar så bra för maskinell skörd. Blommar tidigt, men verkar ändå vara tålig mot frost. Ger skörd ganska tidigt på säsongen. Bären beskrivs som stora och hänger i långa klasar med utsökt, sötsyrlig smak enligt vissa källor men halterna av socker, syra och färg är för låga för den kommersiella storindustrin som föredrar både högt brix, högt C-vitamin och mkt färg Funkar bra för självplock. Namnet är ett registrerat varumärke. Hyfsat motståndskraftig mot mjöldagg men kan få bladfallsjuka. Ben Starav – Zon okänd. Den här sorten har en komplicerad stamtavla Ben Starav är en starkväxnde sort som är resultatet av dessa korsningar: x ). Verkar vara produktiv, ger ganska stora bär med rätt bra sötma som kan väga 1 g st och hänger fast bra på busken. Motståndskraftig mot mjöldagg, men tyvärr mottaglig för väldigt mycket annat elände. Ben Tirran – Zon 1-2 (3). Sen, skotsk sort framtagen av Scottish Crop Research Institute och är resultatet av en korsning av Ben Lomond x, En produktiv sort som ger skörd sent på säsongen och verkar tåla frost bra. Bären beskrivs som goda och ganska små men också syrliga. Kompaktväxande planta som blir ca 1,5 m hög och lika bred. Moståndskraftig mot mjöldagg men tyvärr mottaglig för mycket annat elände, bl a gallkvalster och filtrost. Sorten finns bara tillgänglig för ett litet urval av odlare än så länge. Vanlig sort inom storskalig kommersiell odling pga höga halter av C-vitamin. Ben Tron /Ben Thron – Zon okänd, men bör sannolikt klara zon 1-5 (6). Bären beskrivs som medelstora och ovanligt goda med högt sockerinnehåll och låg syra. Som övermogna tenderar bären att ramla av grenen. Sorten har gett bra skördar i Norge och Finland men sämre i Danmark (så sannolikt krävs en kall/ihållande vinter för vernaliseringens skull). Har ett upprätt växtsätt och god motståndskraft mot mjöldagg. Ben Vane /S13/14/107 – Zon okänd. Ganska ny sort som är resultatet av en korsning av (SCRI 240/18 x SCRI 243/7) x (Westra x SCRI 243/7), än så länge inte tillgänglig för allmänheten. Sorten beskrivs som tidig och bären är saftiga med bra smak, låg syra och bra sötma. Beskrivs som motståndskraftig mot flera svampsjukdomar och går bra att skörda maskinellt, så sannolikt kommer den användas inom kommersiell produktion i framtiden. Big Ben/SCRI C2/15/40 – Zon okänd. Mycket tidig skotsk sort framtagen av Scottish Crop Research Institute med en ovanligt komplicerad stamtavla. Big Ben är resultatet av korsningarna (Goliath x Ojebyn) op, Ben Nevis and Vistavotnaja. Är känd för att ge exceptionellt jättestora bär, ungefär 3 ggr större än hos andra sorter. Smaken beskrivs som mycket god och bären har tunt skal, speciellt framtagna för att ätas färska direkt från busken. Kan tyvärr inte skördas med maskin. Bären mognar i juli. Hyfsat frisk sort som bl a är motståndskraftig mot mjöldagg. Black Marble – se Cassissima Black Marble Black ’n’ Red Premiere – Zon okänd. Prydnadssort med vackert mörkt bladverk, namnet syftar alltså på de dovt svarta bladen (med rödare inslag) och inte på bären. Bladen är först gröna på våren, men skiftar sedan färg ju mer solljus de exponeras för till rödsvarta. Sorten är motståndskraftig mot mjöldagg och andra svampsjukdomar och ger mellanstora svarta vinbär i mitten av juli. Plantan blir 140-180 cm hög och 120-140 cm bred. Namnet är ett registrerat varumärke, från schweiziska Lubera. Black Reward – Zon okänd. Nederländsk sort som blommar sent och ger bär av varierande storlek på starkväxande planta. Beskrivs som en produktiv och pålitlig sort som ger bra skörd. Känslig för mjöldagg. Boskoop Jätte – Zon okänd. Produktiv sort med god smak Brödtorp /Brötorp – Zon 1-7. Intressant sort som kommer från finska skärdgården, från landskapet Nyland. Har ett något hängande växtsätt och kan drabbas av mjöldagg och bladfallsjuka. Bären beskrivs som ganska små men mycket goda. Ger ojämn skörd. Byelorussian Sweet – En tidig sort som ger söta bär. Cassissima Black Bells/ Cassissima Blackbells – Zon okänd. Ganska ny sort som ger stora bär i ovanligt långa kluster med 10-15 bär i varje. Bären mognar nån gång i juli och beskrivs som delvis söta. Sorten är motståndskraftig mot mjöldagg. Blackbells är sannolikt släkt med sorterna Neva och Noiroma. Plantan blir ca 140-180 cm hög och 100-120cm bred. Både namnet Cassissima och Blackbells är ett registrerat varumärke. Från schweiziska Lubera. Cassisima Black Marble – Zon okänd. Cassissima är ett registrerat varumärke som saluförs av schweiziska företaget Lubera. Black Marble är en ganska starkväxande sort med ryskt ursprung som ger ovanligt stora bär. En tidig och produktiv sort som är motståndskraftig mot bl a svampsjukdomen mjöldagg. Smaken på bären beskrivs som söt. Plantan blir ca 140-180 m hög och 100-120 cm bred. Zon okänd, jag har inte hittat någon som helst information om hur pass många minus celsius som den här sorten klarar, men Lubera har sina provodlingar i Buchs, Schweiz och i Bad Zwischenahn, Tyskland. I Buchs verkar den kallaste snittemperaturen vintertid ligga på ca 3 minusgrader, och i Bad Zwischenahn har de ännu varmare vintrar, ca -1 så osäkert om den här sorten är härdig i svenskt klimat men jag vet att den odlas med gott resultat i svensk zon 3. Cassisima Late Night – Zon okänd. Sen sort som ger skörd i slutet av juli, bären kan hänga kvar på busken en bit in i augusti. Ger mellanstora bär i långa klasar (en klase kan ha ca 15-20 bär), bra sort för dig som vill förlänga säsongen. Smaken beskrivs som ganska skarp, blir lite mildare ju längre sommaren går. Plantan blir 120-140 cm hög och 80-100 cm bred. Motståndkraftig mot bl a mjöldagg. Starkväxande sort som enligt tillverkaren är en av få sorter som går bra att spaljéra. Både namnet Cassissima och Late Night är registrerade varumärken. Från schweiziska Lubera. Zon okänd, jag har inte hittat någon som helst information om hur pass många minus celsius som den här sorten klarar, men Lubera har sina provodlingar i Buchs, Schweiz och i Bad Zwischenahn, Tyskland. I Buchs verkar den kallaste snittemperaturen vintertid ligga på ca 3 minusgrader, och i Bad Zwischenahn har de ännu varmare vintrar, ca -1 så osäkert hur pass härdig den här sorten är i svenskt klimat. Cassissima Neva – Zon okänd. Bären beskrivs som ovanligt vackra, stora och välformade och mognar i juli. Plantan är upprättväxande blir ca 160-180 cm hög och 80-140 cm bred, lär passa bra att göra häck av. Smaken är sötsyrlig och beskrivs som mildare och sötare än vad svarta vinbär brukar ha, en bra sort för hemträdgården. Motståndskraftig mot flera svampsjukomar. Både namnet Cassissima och Neva är registrerade varumärken. Från schweiziska Lubera. Zon okänd, jag har inte hittat någon som helst information om hur pass många minus celsius som den här sorten klarar, men Lubera har sina provodlingar i Buchs, Schweiz och i Bad Zwischenahn, Tyskland. I Buchs verkar den kallaste snittemperaturen vintertid ligga på ca 3 minusgrader, och i Bad Zwischenahn har de ännu varmare vintrar, ca -1 så osäkert hur pass härdig den här sorten är i svenskt klimat. Cassissima Noiroma – Zon okänd. Tidig sort som ger skörd i slutet av juni som ger extremt stora bär. Beskrivs som en söt dessertsort som ger gourmetbär, plantan blir 140-180 cm hög och 80-120 cm bred. Både namnet Cassissima och Noiroma är registrerade varumärken. Från schweiziska Lubera. Zon okänd, jag har inte hittat någon som helst information om hur pass många minus celsius som den här sorten klarar, men Lubera har sina provodlingar i Buchs, Schweiz och i Bad Zwischenahn, Tyskland. I Buchs verkar den kallaste snittemperaturen vintertid ligga på ca 3 minusgrader, och i Bad Zwischenahn har de ännu varmare vintrar, ca -1 så osäkert hur pass härdig den här sorten är i svenskt klimat. Consort – Zon okänd men sannolikt köldtålig. Intressant sort från Canada som är känd för att tåla mycket kyla och vara motståndskraftig mot svampsjukdomen rost. Daniel’s September – Mycket sen sort. Delikatessnaja – Zon 1-4. Enligt många trädgårdskunniga det allra godaste svarta vinbäret som finns. Dock lurigt att få tag på, säljs inte av de stora trädgårdskedjorna ännu På en smakprovning via Essunga Plantskola tyckte jag absolut att den var god (men att Intercontinental var ännu godare). Edina /Band Up /C3 – Zon okänd. Upprättväxande sort som ger bär med hög halt av C-vitamin. Verkar vara en väldigt gammal sort som är svår att få tag på numera. Enligt vissa källor är sorten samma som de lika gamla sorterna Goliath och Victoria. Finnskogens Druva – Produktiv sort från Värmland. Kanske samma som Värmlands Druva? Foxendown – Zon okänd. Ganska ny sort som började dyka upp på den brittiska marknaden runt 2015 ungefär och beskrivs som starkväxande och sannerligen mycket motståndskraftig mot majoriteten av de sjukdomar som kan drabba svara vinbär. Kanske den friskaste sorten jag stött på hittills. Ena föräldern till Foxendown är Ben Lomond, smaken beskrivs som god. Sorten lär vara idealisk för ekologisk odling eftersom den inte behöver besprutas mot elände som många andra sorter. Hedda – Zon 1-6. Norsk sort som är resultatet av en korsning av sorterna Melalahti och Öjebyn. Beskrivs som rakväxande och ganska liten till växten, men Hedda är ändå en intressant sort som ger stora, söta bär men de har lite lägre halt av C-vitamin än många andra sorter. Enligt vissa källor är sorten produktiv, enligt andra källor ger den stablia men lite ganska små skördar. Hildur – Zon 1-6. Resultatet av en korsning av sorterna Öjebyn och Sunderbyn. Upprättväxande sort som ger stora bär med söt, god smak. Motståndskraftig mot gallkvalster och gråmögel. Verkar också tåla frost bra. Verkar trivas bättre i norra delen av Sverige, en långdagssort som inte verkar vilja bilda blommor i södra Sverige. Produktiv och bra norrlandssort, men inget att satsa på i södra delen av Sverige. Hystawneznaya – En mycket mycket tidigt sort från Ryssland. NR Kan Man Plantera Svarta VinbäR Svarta vinbär Intercontinental. Intercontinental – Zon 1-5. Produktiv sort som ger rejäla, stora bär bär med fin sötma. Blir ca 1,5 m hög men kan bli betydligt bredare, kräver gott om plats i trädgården. Beskrivs som en frisk sort som har bra halter av både sötma, C-vitamin och syra.

    1. Passar eventuellt för ekologisk odling.
    2. Enligt enstaka källor finns Intercontinental numera som E-planta, men jag hittar ingen information om det på E-plantas hemsida än.
    3. På en provsmakning via Essunga Plantskola fick jag chansen att smaka den och jag tyckte verkligen att den var god.
    4. Söt med stora bär, men fortfarande med lite syra så att den faktiskt smakar som jag tycker att svarta vinbär ska smaka.

    Många moderna sorter tycker jag personligen är på tok för söta (ibland nästan blaskiga), men den här är söt på ett väldigt trevligt sätt som ändå ger en behagligt lång smak. En av de godaste sorterna jag smakat hittills, rekommenderas! Ganska lätt att beställa via nätet hos många återförsäljare, verkar vara mindre vanlig hos de stora trädgårdskedjorna (även om nån enstaka kedja verkar ha börjat sälja den). Intercontinental ger stora vinbär. Janslunda – Lokalsort från mellansverige, mognar medeltidgt på säsongen. Jet /Malling Jet – Väldigt sen sort som tidigare användes för att förlänga vinbärssäsongen. Tyvärr väldigt mottaglig för allehanda trista sjukdomar och säljs därför inte längre kommersiellt i nån större skala.

    Var förr mycket populär i England och kringliggande länder eftersom den var produktiv, god och bären kunde sitta kvar länge på grenen utan att bli dåliga. Jänkisjärvi – Lokalsort från norrbotten med upprätt växtsätt och styva grenar som kan skördas maskinellt. Trivs inte i södra Sverige där skördarna är dåliga, men i norr ger den stora goda bär.

    Motståndskraftig mot mjöldagg och gallkvalster men tyvärr väldigt mottaglig för bladfallsjuka. (jänkis = kanin, och järvi = sjö. så den heter alltså kaninsjö???) Kristin – Ny, norsk sort som ger ganska stora bär med söt god smak och låg syra med tunt skal.

    Ger tyvärr inte så stor skörd och blommar tidigt, så risken finns för frostskador. Har varit frisk som odlad i Norge, kanske inget för storindustrin men trevlig i hemträdgården. Korpikylä – Lokalsort som det vore roligt att få veta mer om, kontaka mig gärna och berätta vad du vet. Namnet betyder typ vildmarksby på finska.

    Koshmichesnaja – Rysk sort som ger skörd i mitten av säsongen. Little Black Sugar /Lowberry Little Black Sugar – Zon okänd, vissa svenska återförsäljare anger zon 1-4, andra zon 1-2. Kompaktväxande sort som bara blir ca 80-100 cm hög och marknadsförs för att även kunna odlas i kruka.

    Plantan tar liten plats och har ett ganska upprätt, rakt växtsätt. Bären beskrivs som goda och mognar i juli ungefär. Ingår i serien Lowberry som är ett registrerat varumärke. Malling Jet – se Jet Marski – Zon 1-5. Finsk sort som beskrivs som frisk och produktiv, ger fina bär. Martin /Balsgård Martin /SLUBGD3001 – Mycket ny sort framtagen av Kimmo Rumpunen vid SLU Balsgård, därav dess namn.

    En tidig, frisk sort med god motståndskraft mot bladsjukdomar och mjöldagg, plus mycket god motståndskraft mot gallkvalster. Ger glansiga bär av mellanstorlek i medellånga klasar. Smaken beskrivs som ”//betydligt mindre syrlig men tydlig smak av svarta vinbär.” i tidningen Pomologen nr 2021-3 s 24.

    1. Börjar marknadsföras under 2021 och introduceras via Elitplantstationen.
    2. Melalahti – Zon 1-6.
    3. Ger stora, söta bär på nästan lodrätt växande grenar (som inte verkar gå så bra att skörda maskinellt).
    4. Verkar trivas bäst i nordöstra Finland.
    5. Motståndskraftig mot mjöldagg, verkar vara ganska motståndskraftig även mot bladfallsjuka.

    Bra sort för norrland, ger dålig skörd i söder. Namnet betyder typ paddel-vik på finska. Melalahti är en ort i Finland som ligger i Oulu-regionen 492 km norr om Helsingfors. Mikael – Zon 1-5. Upprättväxande finsk sort som beskrivs som lättplockad eftersom bären har ett ganska tjockt skal.

    Ger förvånansvärt söta bär för att vara så pass tidig. Beskrivs som en produktiv och frisk sort som ger fina bär. Minaj smyriov – Zon okänd. Baltisk sort med ryskt ursprung som beskrivs som medeltidig och ger ganska stora bär men med skarp smak. Bra till saft men inte så goda att äta direkt från busken.

    En buske ger ca 2-4 kg. Mortti – Zon 1-5. Finländsk korsning av sorterna Wellington och Öjebyn från 1989 som ger stora, sötsyrliga bär med kraftig, kryddig smak som är lättplockade pga sitt tjocka skal och sitter fast bra på grenarna i korta klasar. Plantan beskrivs som upprättväxande, frisk och produktiv.

    Har en mer upprättväxande form än Öjebyn (beskrivs överlag som en förbättrad Öjebyn, typ), men ger skörd nån vecka senare. Motståndskraftig mot mjöldagg. Narve Viking E*** – Zon 1-5 (6). Starkväxande, frisk och produktiv sort från Norge som är motståndskraftig mot mjöldagg (men kan drabbas litegrann av filtrost) och mognar ganska sent på säsongen, ofta i augusti.

    Blommar också ganska sent, så inte särskilt känslig för frostskador. Bra sort för dig som vill ha en så lång vinbärssäsong som möjligt. Blir ca 1,4 m hög. Bären beskrivs som syrliga men goda och många, kommer i långa klasar. Bären beskrevs som stora när den kom, men sen dess finns det många andra, ännu nyare sorter som får ännu större bär (så det beror väl lite på vad man jämför med, antar jag).

    1. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat.
    2. Öp Narve Viking hos Wexthuset Nikkala – Lokalsort som gissningsvis har sitt ursprung i Nikkala, utanför Haparanda i Sverige.

    Såldes kommersiellt på 1950-talet. Ganska sen sort med ett brett och stadigt växtsätt som ger väldigt goda bär att ätas färska (mindre bra för att göra saft på). Mognar lite ojämnt tyvärr och har låg halt av C-vitamin, bra för självplock men kan behöva plockas i två omgångar.

    1. Får inte så jättestora klasar men bären beskrivs som så pass goda att den verkar klart odlingsvärd ändå.
    2. Enligt en enda källa är den motståndskraftig mot både gallkvalster, mjöldagg och spinnkvalster.
    3. Nisse – Ger mycket stora bär med tunt skal, men får veka skott.
    4. Från SLUs odlingar i Dalby.
    5. Petter E / BRi 9508-3A- Zon 1-5(6).

    En av de bästa sorterna för hobbyodlare på den svenska marknaden, svensk sort från SLU Balsgård. Hyfsat god sort som ger mycket stora svarta bär i juli-augusti på en planta som blir 1,5 m hög men kan bli ganska bredväxande med tiden. Smaken beskrivs som utsökt! Sorten beskrivs som mycket motståndskraftig mot både mjöldagg, filtrost och vinbärsgallkvalster.

    Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Pilot A Mamkin – Hyfsat tidig sort från Ryssland. Pohjan Jätti – Zon 1-6 (7). Ny finsk sort som ger riktigt dunderstora bär! Ganska upprättväxande sort vars bär är uppseendeväckande stora, smaken beskrivs som stark.

    Polar E *** – Zon 1-6. Produktiv sort, bären mognar ganska tidigt och enhetligt i juli-augusti. Plantan blir ca 1-1,5 m hög, ca 2 m bred och kan ibland få vågräta grenar så beskär regelbundet. Motståndskraftig mot mjöldagg. Ger inte så stora bär och med ganska hårt skal, med klassisk smak.

    • Personligen är jag inte så imponerad av själva bäret hos den här sorten, det finns många andra sorter som är godare och trevligare att äta färska (men plantan är snäll och beskrivs av många som lättodlad).
    • En storsäljare, en av de allra vanligaste sorterna i svenska trädgårdsbutiker, ger bra i nästan hela Sverige, både i norr och söder.

    Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Passar sannolikt bra för ekologisk odling. Risager – Gammal sort som är känslig för bladfallsjuka, kan också få mjöldagg.

    Men bären är så pass goda att vissa odlare gärna odlar den ändå. Risarp*** – Zon 1 -6. God sort med stark smak och låg syra. En av hallongurun Herberts smakfavoriter ( Herberts Hallon i Harplinge). En korsning av den gamla sorten Risager och den lite mer moderna sorten Öjebyn. Buskarna kan bli ganska stora.

    Verkar ha hyfsat bra motståndskraft mot gallkvalster. Bra sort för självplock. En av mina personliga smakfavoriter. Roodknop – Zon okänd. Namnet kanske insinuerar att detta är röda vinbär, men icke. Det är faktiskt svarta vinbär. Gammal sort med god motståndskraft mot bladfallsjuka och delvis motståndskraftig mot mjöldagg.

    Har delvis hängande växtsätt och lite ojämna skördar. Klonen Roodknop 504 verkar vara liiite mer produktiv. Seabrooks Black – Zon okänd men enligt amerikansk återförsäljare tål den 35 minusgrader eller mer. Beskrivs som en tidig eller mellantidig sort som börjar ge skörd i juli. Plantan är ganska upprätt- och kompaktväxande.

    Produktiv, ger mellanstora bär i stora klasar. Gammal sort från 1913 som introducerades av Seabrook, verkar vara moståndskraftig mot gallkvalster. Silvergieter – Zon okänd men verkar trivas i södra och mellersta delarna av Sverige. Upprättväxande sort som ger kraftiga buskar med medelstora klasar tidigt på säsongen.

    • Verkar ha holländskt ursprung.
    • Bären är ganska stora med hög halt av C-vitamin.
    • Namnet betyder ungefär silvervattenkanna på nederländska.
    • Stellina – Zon okänd men verkar vara tålig mot kyla.
    • Verkar vara en svensk korsning av sorterna Boskoop Jätte och Erkiheikki, från Alnarp som släpptes 1979.
    • Plantan har ett kraftigt, upprätt växtsätt och verkar vara motståndskraftig mot spinnkvalster men är mottaglig för mjöldagg.

    Bären beskrivs som hyfsat stora och sitter i långa klasar. Bra sort för odling i norra Sverige. Storklas*** – Zon 1-6. Produktiv sort som ger stora bär och en gång i tiden var motståndskraftig mot mjöldagg. Tyvärr verkar den blivit mer mottaglig för mjöldagg med tiden och den är mycket mottaglig för kvalster.

    • Verkar trivas liiiite bättre i södra Sverige, men växtskadedjursexperten Maj-Lis Pettersson rekommenderar den inte längre eftersom den är så pass sjuklig.
    • Sunderbyn – Zon okänd.
    • Lokalsort som verkar tåla mycket kyla och såldes kommersiellt i Sverige under 1950-talet.
    • Tyvärr mottaglig för en del sjukdomar.

    Har använts en del inom förädlingen av svara vinbär, är en av föräldrarna till den moderna sorten Hildur. Titania – Zon 1-4 (5). Lite mer tveksamma källor anger zon 6. Svensk, frisk sort (med ursprung i Litauen enligt enstaka källa) som ger svarta bär i juli-augusti på en kraftigväxande planta som blir 1-1,5 m hög (med tiden kan den få ett mer hängande växtsätt).

    • Sikterna går isär om detta bär Många gillar smaken, andra gillar den inte alls.
    • Jag tycker att smaken är helt ok, men det är inget dessertbär för mig.
    • Personligen gör jag hellre saft av Titania än äter bären färska.
    • Att sorten är rejält produktiv verkar iallafall de flesta vara eniga om.
    • Motståndskraftig mot mjöldagg och svampsjukdomar.

    Bären har en tendens att ramla av busken som övermogna. Svarta vinbär Titania. Triton – Zon okänd, men verkar trivas i västsverige. Systerort till Titania. Kraftigväxande, tidig sort som blir ca 2 m hög och beskrivs som produktiv, en buske kan ge ca 5 kg. Motståndskraftig mot svampsjukdomar, beskrivs som en frisk sort. Wellington /Wellington Black – Zon okänd men enligt amerikansk återförsäljare tål den 35 minusgrader eller mer. Upprättväxande sort som blir ca 1,5 m hög. Produktiv sort som ger stora klasar men tyvärr är mottaglig för både gallkvalster. Populär sort i USA och Kanada. Variegatum – Zon I-IV(V) Spännande brokbladig sort från USA som blir ca 1,3 m hög. Värmlands Druva – Tyvärr ganska mottaglig för mjöldagg. Kanske samma som Finnskogens Druva? Svårt att få reda på särskilt mycket om den här sorten tyvärr Vet du mer? Kontakta mig gärna och berätta. 🙂 Öjebyn E*** – Zon 1-5 (6). En ganska gammal, väl beprövad sort hittades på 1940-talet i Norrbotten i Sverige. Populär att använda inom växtförädling, Öjebyn har varit den ena föräldern till många nyare, moderna sorter (bl a Hedda och Mortti). Ger ganska stora svarta vinbär med ganska tunt skal på meterhög planta med ett lite hängande växtsätt. Funkar både till sylt och saft, trots sitt tunna skal går bären bra att transportera. Ganska god med sötsyrlig smak, sorten beskrivs som motståndskraftig mot mjöldagg (men verkar vara mottaglig för gallkvalster). Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, certifierad frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. En riktig klassiker, en av de allra vanligaste sorterna i svenska trädgårdsbutiker. Lite småbesvärlig att odla men smaken är så pass bra att den är värd det. 8872-1 – Zon okänd. Ny sort som är resultatet av en korsning mellan x EM B1834-67. Beskrivs som kompaktväxande och mycket produktiv med bra smak och hög halt av C-vitamin. Verkar dessutom vara motståndskraftig mot både svampsjukdomar och gallkvalster. Med tiden får den säkert ett lite mer klatschigt och säljande namn 😉

Hur sent kan man plantera Vinbärsbuskar?

Få saker är så gott som färska bär och har man odlat dem själv är njutningen ännu större. I vårt svenska klimate trivs de flesta bärbuskar och hösten är en utmärkt tid att plantera dem. Mitt absoluta favoritvinbär är de vita som har en milt syrlig smak och dessutom är rackarns snygga på bakverk.

Mina bästa tips för att odla vinbär Vinbärsbuskar är ett måste i trädgården. Dekorativa, lättskötta och kan fungera som rumsindelare. Men de måste inte växa som stora dominerande buskar. Beskär du sidoskotten och behåller de som strävar rakt upp rymmer du många buskar på liten yta och de kan ge en rejäl skörd.

Vinbärsbuskar kan du enkelt föröka själv. Vik ner en gren mot marken och fäst den med en sten. Strö över jord. Snart har skottet rotat sig och så småningom kan grenen klippas av. I många villaträdgårdar finns äldre vinbärsbuskar som slutat ge bär. Oftast går det att få nya skördar enbart genom kraftig beskärning. Gallra ut de äldsta grenarna i busken. Ungefär en fjärdedel av busken kan gallras bort varje år. Då uppmuntras den till att skjuta nya skott.

Buskarna vill stå i väldränerad men något lerig jord som behåller fukten. Ett soligt läge är viktigt för en bra skörd. Vinbärsbuskar behöver däremot inte särskilt mycket gödsel, lite träaska räcker. Det viktigaste att tänka på när du köper nya plantor är att välja en sort som är resistent mot mjöldagg och trivs i din växtzon.

Den bästa tiden att plantera buskarna är sent på hösten eller tidigt på våren. Täck sedan marken runt busken med flis eller bark och låt inte gräsmattan växa in under busken eftersom den stjäl näring från jorden. När jag planterade mina nya vinbärsbuskar förra sommaren blev jag tvärsnål och la dit för lite bra jord i hålen – och det får jag betala för nu med buskar som knappt växt alls under sommaren. Även bladen på svartvinbärsbusken kan man äta. Torka dem och använd till te. Eller plocka bladen färska och gör svartvinbärsbladssaft. Det påminner om flädersaft i smaken. Svarta vinbär är nyttigast – de är rika på vitaminer och antioxidanter. Vita vinbär är en muterad variant av röda vinbär och de är extra dekorativa på tårtor, bakverk och i fruktbål.

  1. Vinbären kan plockas och styckfrys på en bricka och sedan läggas över i påsar.
  2. De färska vinbären kan också mixas med lite honung och frysas in i iskuber.
  3. Ta fram och låt en tärning smälta ner i frukostfilen.
  4. En riktig vitaminbomb! Vinbär passar bra i alla bakverk och är gott i smoothies, glass och efterrätter.

Har du mycket bär är det också tacksamt att göra saft och gele av dem. Jag tycker att röda vinbär är så goda att jag gärna plockar fram dem djupfrysta och äter med sked Mina tre favoritsorter Öjebyn har stora, mörk bär och ger rikliga skördar. Busken växer upp till zon 6 Hildur är en svensk sort som trivs bäst i norra Sverige men går sämre i zon 1-2. Skörden är generös och bären stora och aromatiska. Vit Jätte är en kraftigväxande sort som ger goda vita bär med frisk smak.