Åtta veckor från sådd – Jag tycker det är suveränt att så kål åtta veckor från det att jag tänkt sätta ut dem i landet. Här är ett exempel för hur sådden kan göras, med påhittat datum.
15 mars – sådd i såtråg eller pluggbrätte30 mars – omplantering til 7 cm-kruka15 april – omplantering till 11 cm-kruka15 maj – utplantering i landet
Om kål ska odlas i kruka inomhus eller växthus under åtta veckor krävs att du planterar om kålen två gånger. Du kan välja att plantera ut den efter första omplanteringen, men då är som sagt plantorna inte så stora. Ibland gör jag så med, lite beroende på var jag har tänkt att odla dem och hur tufft det ser ut på snigelfronten just det aktuella året (eller på den aktuella platsen).
Anledningen till att du behöver plantera om är att kål växer snabbt och hör till de mest näringskrävande växter vi odlar. Näringen i lilla krukan tar helt enkelt slut och krukan blir för liten. Vanligtvis behöver du inte börja gödsla kål i kruka förrän du planterat om den till största krukan. I bra planteringsjord ska det finnas nog med näring i jorden som räcker de 2-4 veckor som gäller.
Om du tror dig behöva gödsla, är en blandning av en del kiss och tjugo delar vatten det bästa du kan ge plantorna. Kål gillar kväve och mixen av kiss och vatten är toppen.
Hur planterar man kål?
Dags att plantera – Se till att vattna plantorna före utplantering, bäst är en molnig dag eftersom de små är känsliga för uttorkning. Kålplantorna behöver gott om plats för att kunna utvecklas, ofta upp mot 45 cm mellan plantorna och 60 cm mellan raderna, se respektive kålslag,
Kan man plantera ner Kålplantor?
Rädda rangliga kålplantor – Det går ofta att rädda en del plantor. Satsa då på att plantera om de som ser starkast ut först och låt övriga vara. Sära plantorna från varandra och låt ligga ner plant. Fyll en liten kruka med planteringsjord och gör ett rejält djupt hål med fingret.
Viktigt att det är brett nog så att den lilla plantan inte behöver pressas ner. Ploppa ner lilla plantan djupt i hålet och håll försiktigt i hjärtbladen medan du sedan föser jord runt den lilla stjälken. Kål kan planteras ner ända till hjärtbladen utan att skadas, men ibland pallar ändå inte en tanig stjälk trycket och fukten från intilligande jord.
Om plantorna ser riktigt dassiga ut är mitt tips att så nytt. 
Det är lätt att så många frön, men svårare att driva upp plantorna en och en inomhus till stora kraftiga plantor tidigt på året. Försök att så bara några enstaka frön för den tidigaste skörden. Bild från en av mina läsare. Tänk också på att det här är vansinnigt tidigt på året.
Det finns överhuvudet taget ingen poäng med att odla hundratals små värdefulla kålfrön så här tidigt, det finns ingen plats att sätta ut dem i mars. På bilden nedan kan du se hur stor plantan är i mars och de blir snabbt ännu större och kräver massor med utrymme. Inomhus! Du kommer inte att kunna sätta ut plantorna på friland i mars, det är för kallt och kanske fortfarande vinterväder.
Ge det lyxiga utrymmet inomhus till tomater och paprikor och driv upp bara några enstaka kålplantor. 
Så här stora är mina plantor av savoykålen ’Vorbote 3’ då de planteras ut i mars. Därtill är en viktigt poäng också att det är stört omöjligt att äta upp så många kålplantor tidigt på året. I slutet av maj brukar de gå i blom och det är riktigt retligt att stå med massor av kål som man inte hunnit äta upp.
När ska man skola om grönkål?
Förkultivering – Vi brukar så vår grönkål i mars. Men ha i åtanke att plantorna kan bli skrymmande efter ett tag och att du behöver ha någonstans att göra av dem när de växer till sig – det kan vara en idé att vänta till april. Så först i odlingsbrätten i näringsfattig såjord,
Till en början vill plantorna ha det ganska varmt, runt 20 grader. När bladen börjat komma upp vill de stå ljust och lite svalare. Vattna kontinuerligt med sprayflaska. När plantorna utvecklat karaktärsblad, det vill säga det blad som bildas efter de första två hjärtbladen, är det dags att skola om dem.
Kål tål att skolas om till en mellanstor kruka direkt, men för bästa resultat kan det vara bra att mellanlanda i en mindre kruka. Använd näringsrik planteringsjord och sätt plantan lite djupare än den suttit tidigare. Sedan är det bara att vattna och vänta.
När ska man Förodla kål?
Kål är roligt att odla hemma, det brukar ses som en liten utmaning att odla kål i sin trädgård eftersom den tar lite tid på sig och har en hel del skadedjur som vill förstöra för oss. Men när grönkålen väl står där i all sin prakt, eller du fått ut det perfekta vitkålshuvudet så är lyckan gjord! Text och bild: Anna Theorin Jag kommer i den här artikeln ta upp de vanligaste kålväxterna förutom de asiatiska kålsorterna, det är bättre att de får en egen artikel.
- Majrova och kålrot kommer inte heller få vara med idag eftersom de ska direktsås och går fort att odla om man jämför med grönkål, svartkål med mera.
- Sådd Så vart börjar vi.
- Ål ska förodlas inomhus ca 4-6 veckor före sin utplantering.
- Detta är riktlinjer och självklart beror det på årets väder, om du har tillgång till extrabelysning och svalare odlingsplats osv.
Men jag själv sår cirka 4 veckor innan de ska ut. Kål gror snabbt så frestas inte att så för tidigt. Så fröna som det står i såbeskrivningen på fröpåsen. Jag brukar så några extraplantor så jag kan välja att sätta ut de finaste när det väl är dags. Extraplantorna antingen ger jag bort eller äter upp.
- All kål har känsliga rötter så plantera inte om i onödan.
- Jag sätter fröna hellre i varsin kruka från början och näringsvattnar efter att de kommit upp.
- När det är dags att plantera ut dem så avhärdar jag dem någon vecka innan.
- Ål tål en frostnatt eller två men de har en risk att stocklöpa om de utsätts för kallare temperaturer under en längre tid.
När du planterar ut dina kålplantor se till att ha ett kålnät redo med en gång. Det är skillnad på fiberduk och kålnät och du ska ha det senare. Här hittar du kålnät. Vi vill inte ha in kålfjärilar/kålmalar och annat otyg i odlingen så sätt fast nätet ordentligt så fort plantorna har planterats ut. Jord och växtplats Kål gillar näringsrik lite lerig jord. Men det går bra att sätta dem i krukor, odlingslådor eller pallkragar i vanlig planteringsjord också. Se bara till att jorden är av fin kvalité och blanda upp den med kogödsel innan plantering. Kål vill ha ett pH-värde på 7 eller över för att förhindra sjukdomar.
- Om du har lågt pH-värde kan du kalka.
- När man odlar kål är det viktigt att tänka på växtföljd.
- Det betyder att man inte ska odla kål på samma ställe år efter år, gärna med ett mellanrum på cirka 6 år.
- Som jag skrivit innan är kål känslig för ohyra och sjukdomar och dessa övervintrar inte sällan i jorden.
Det man kan göra om man odlar i kruka eller lådor är att byta ut jorden varje år om man ska odla kål igen så slipper man vänta. Skötsel Kålväxter vill ha mycket av allt. De vill gödslas kontinuerligt och vattnas. Det är en bra idé att täckodla med gräsklipp, då tillförs näring, fukten stannar lättare kvar i marken och ogräset får svårare att få fäste.
Tänk på att vara försiktig när du rensar så du inte stör rötterna, de växer ytligt. För mer specifika råd så titta under varje kålsort. Kålnätet ska vara på plats hela tiden. Kolla ofta igenom plantorna efter skadedjur så du hinner bromsa angreppet i tid. Grönkål Vintern och julens kålväxt. Får stora gröna blad och tål kyla otroligt bra.
Den kan stå ute hela vintern och att plocka grönkålsblad i februari är inget ovanligt. Grönkål kan direktsås i de lägre zonerna men jag rekommenderar förodling oavsett för större och finare plantor. Den vill stå i näringsrik jord och klarar både sol och halvskugga.
Jämt fuktighet är a och o. Det finns flera sorter från ca 40 cm höga till över metern. Spetskål, vitkål och rödkål Dessa tillhör kålsorterna som bildar huvuden. Man skördar alltså ett huvud i taget när de är klara och inte blad för blad som på till exempel grönkål. Det är viktigt att man håller avståndet på huvudkål, gärna 35 cm mellan plantorna.
Alla tre sorter vill ha en välgödslad jord som vattnas men spetskål kan odlas på lite lättare jord än de andra två. Jämn fuktighet i jorden är extra viktigt när de börjar bilda huvuden. Man skördar när huvudena har blivit fasta men inte spruckit. Det finns olika sorter och vissa skördar man senare på hösten för lagring och vissa för skörd på sensommaren. Palmkål/Svartkål En mycket vacker växt som passar fint ihop med sommarblommor och perenner. Palmkål ska stå i soligt läge i välgödslad jord. Den tål en hel del kyla och odlas i annars som grönkål. Blomkål Blomkål är lite svårare än de kålväxter vi har tagit upp hittills.
- Den måste skyddas mot frost både vid utplantering och skörd.
- Den ska stå soligt i välgödslad jord.
- Vattningen är även här extra viktig vid huvudbildning.
- Rotsystemet är svagt och viss kupning vid utplantering är bra så de står stadigt.
- Blomkål skördas när blommorna knoppats och bladen börjar vikas åt sidan.
Men var försiktig, själva blomkålshuvudet får inte utsättas för ljus så klipp av några blad och lägg på om det börjar visa sig innan skörd. Brysselkål Brysselkål är en rolig växt att odla. Den får en hög stängel där de små bryssekålen växer på sidorna var för sig.
Den har lång utvecklingstid och skördas inte förrän på hösten/vintern. Den vill ha samma jordmån som de andra kålsorterna men kräver inte lika mycket näring. Den klarar frost bra men de små brysslarna kan ruttna om de utsätts för varierat väder, om de fryser och tinar om vartannat. De växer som mest på hösten och är i regel små på sommaren.
Även här är det viktigt med vattningen när brysslarna bildas. De ska stå med ett plantavstånd på 30 cm. Broccoli Broccoli ä superkul att odla eftersom man kan skörda under en lång tid. Välj en sort som får många sidogrenar, Broccoli vill stå soligt och vill ha näringsrik jord.
När ska man plantera om vitkål?
Odla ätbarts växtbibliotek! – 
Vitkål har odlats länge i Sverige. Den delas in i sommarkål, höstkål och vinterkål. Sommarkålen som också kallas Spetskål, odlas för att ätas färsk, medan både höst- och vinterkål odlas för att lagras. För att odla vitkål: Så inomhus i såjord i kruka eller brätte, i växthus eller drivbänk, 4-6 veckor före beräknad utplantering.
- Så inte för tidigt eftersom plantorna inte gillar att stå i krukor för länge.
- Fröna gror redan vid temperaturer kring 5 grader men det går snabbare vid 20 grader.
- Efter att de kommit upp bör de stå lite svalare för att utvecklas till stadiga plantor.
- Omskolas när plantan har fått sitt första karaktärsbladpar och är stor nog att hantera (ett par centimeter hög).
Var noga med att hålla i bladen istället för stjälken vid omskolningen. Vitkål kan omskolas en eller två gånger, varje gång i en lite större plugg/kruka. Den bör inte sås eller omplanteras i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig vilket gör att plantan inte utvecklas på bästa sätt.
Avhärda och sätt ut när sommarvärmen kommer. De tål lite frost om de blivit ordentligt avhärdade. Var försiktig med rötterna vid utplanteringen. För att få stadiga plantor kan kål planteras ner något djupare i jorden vid om-och utplantering. Odlas på både lättare och tyngre jordar med bra dränering, men om den ska den lagras länge, blir den bäst på relativt styva lerjordar.
Vid odling i sandjord bör man vattna, trampa till jorden och täcka med organiskt material så att jorden får en mera fast och fuktig karaktär. Vid odling i öppen jord (ej täckodling) bör man vara försiktig vid ogräshackningen eftersom vitkål har en del ytliga rötter som skadas om man går för djupt.
Vitkål har ett stort behov av vatten och näring, speciellt kalium och kväve, men också av mikronäringsämnen som bor och mangan. Därför uppskattar den naturgödsel, väl sammansatt kompost, algomin och stenmjöl. Överdriven kvävegödsling ger stora, lösa huvuden med dålig motståndskraft mot sjukdomar och sämre hållbarhet vid lagring.
Risken för angrepp av skadegörare minskar betydligt om kålen odlas på en luftig och öppet plats. Då kål är så näringskrävande är det bra att odla kål efter baljväxter i växtföljden. Spetskål, sommarkål och höstkål skördas när huvudena är fullväxta men ännu inte spruckit.
Kan man plantera om kål djupare?
Odla ätbarts växtbibliotek! – 
Grönkål är den mest anspråkslösa och härdiga kålen. Grönkål är ett samlingsnamn för olika kålsorter som inte bildar huvuden. Förutom den gröna grönkålen räknas även purpurkål och ibland svartkål som grönkål. För att odla grönkål: Förodla inomhus i såjord i kruka eller brätte tidigt på våren.
Håll sådden fuktig. Placeras i ca 20 grader, ljust och svalare efter groning. Omskolas när plantan har fått sitt första karaktärsbladpar och är stor nog att hantera (ett par centimeter hög). Var noga med att hålla i bladen istället för stjälken vid omskolningen. Grönkål kan omskolas en eller två gånger, varje gång i en lite större plugg/kruka.
Den bör inte sås eller omplanteras i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig vilket gör att plantan inte utvecklas på bästa sätt. För att få stadiga plantor kan kål planteras ner något djupare i jorden vid om-och utplantering. Utplanteras efter avhärdning.
- Risken för nattfrost behöver inte vara över.
- Plantera ut småplantorna något djupare och packa till jorden.
- Det hindrar en del kålflugor att lägga sina ägg.
- Grönkål kan också sås direkt på friland, c:a 1 cm djupt, från det att jorden blivit något uppvärmd fram till i slutet av juni.
- Trivs bäst på lucker näringsrik och jord.
Behöver god tillgång på näring och vatten. Fiberduk eller kålnät skyddar mot skadeinsekter. Skörda genom att bryta av de yttre bladen nedifrån. Späda blad kan ätas som bladgrönt. Tål många minusgrader och grönkål är godaste efter ett par frostnätter. Hållbarhet ca 2 veckor i plast i kylskåp men äts helst färsk.
Vad ska man odla tillsammans med kål?
Princip 3: Odla örter och blommor som lockar till sig nyttodjur – Ditt bästa vapen för att hindra skadedjur är att locka till dig en massa nyttodjur som äter dessa skadedjur. Många blommor och örter ger mat och skapar ett fint habitat till rovdjuren i insektsvärlden som äter problematiska skadedjur.
- Kål + Aromatiska örter som timjan, rosmarin och salvia som sägs även avvisa kålfjärilens larver. (enligt bl.a. FOBO )
- Ärtor/chili + Koriander: Koriander sägs attrahera nyckelpigan som äter bladlöss, liksom fänkål och dill ( Hemmaodlat ). Passar bra att odla med ärtor, bondbönor, aubergine eller chili som gärna angrips av just bladlöss.
- Potatis + Tagetes: Denna ätbara och vackra blomma sägs skrämma bort farliga nematoder (underjordiska rundmaskar) som kan orsaka jordtrötthet ( Sandskär, 2019)
- Squash + Indiankrasse: Ibland kallas den slingerkrasse/buskkrasse (Tropaleum Majus – på latin) en växt som sägs skrämma bort ”cucumber beetle” som annars går på växter i gurk-familjen (Riotte).
Måste man täcka kål?
Nät hellre än duk – Helst vill jag täcka kålen med nät så snart den är utplanterad i landen, då täcker jag hela rasket snabbt som ögat med ett nät. Enklaste varianten är att lägga på en tät nät-gardin. Jag har använt en från Ikea, som heter Lill. Den funkar utmärkt och är billig.
- Däremot är den inte så hållbar.
- Just nu använder jag en specialfiberduk och ett rejält kålnät, bägge är toppen! Det viktigaste är att det är ett finmaskigt och tillräckligt stort sjok som räcker över hela landet, ner längs sidorna och sedan kan förankras i backen under sten, brädor eller annat.
- Ål gillar inte när det blir för varmt, då kan plantorna bli stressade och börja blomma.
Därför är det inte fullt så bra att täcka med fiberduk. Det är bättre att välja ett finmaskigt nät under sommaren.
Vad trivs med kål?
Det finns många anledningar att samplantera växter. Den ena växten kan hålla borta skadedjur från den andra, en annan kan fixera kväve så att det blir tillgängligt för de andra växterna. Växter kan samplanteras för att de växer på olika nivåer, både ovanför och under jord.
Då kan rötterna breda ut sig på olika djup utan att konkurrera om utrymme och ovan jord kan en högre soltålig växt kanske skugga en annan som behöver mer skugga Det finns inte så mycket forskning som visar på de exakta utbytesvinsterna för växterna. Men det finns månghundraåriga praktiska erfarenheter kring samplantering som är värda att lyssna till.
Där det verkligen finns stöd från forskning på att växter kan ha utbyte av varandra är vad gäller kvävefixering, fosfor och kaliumupptag.95% av alla växter samarbetar med svampar. eller mykhorriza för att få kväve och mineraler. Växtens rötter möts då av svamphyfer där hyferna får kolhydrater, eller socker av växten och växten får kväve och mineraler.
| Vad | Trivs med | Trivs inte med | Egenskap |
|---|---|---|---|
| Aubergine | Bönor | ||
| Basilika | Tomat, chili, oregano, sparris | Salvia | Vissa påstår att smak på tomat och basilika förbättras om de planteras ihop. |
| Betor | Blomsterböna, kålrabbi, kålrot, rödlök | ||
| Blomsterböna | Betor, kålrot, selleri | ||
| Blomkål | Bönor, selleri | Ej efter spenat | ger god smak |
| Bondbönor | Dill, potatis, spenat | ||
| Buskbönor | Gurka, jordgubbar, kryddväxter, kålväxter, mangold, morötter(tidiga), potatis, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater | Fänkål, gladiolus, lök, purjolök, vitlök, ärtor | |
| Chili | Basilika, Salladslök | ||
| Dill | Gräslök, gurka, kålväxter, lök, morötter, persilja, rödbeta, sparris, sallat, kål, Salladslök | Morot, tomater, chili | Perfekt för pollinerare, kan korspollineras med morot. Dill kan dra till sig predatorer som äter upp kålfjärilslarver. |
| Endivesallat | Fänkål, kålväxter, lök, stångbönor | ||
| Fruktträd | Krasse, nyzeeländsk spenat, pepparrot, vitlök | ||
| Fänkål | Gurka, sallat, salvia, ärtor | Buskbönor, stångbönor, tomater | |
| Gräslök | Morötter (tidiga) | Bönor, ärtor | |
| Gurka | Bönor, dill, fänkål, jordärtskockor, kålväxter, lök, majs, rödbetor, selleri, vitlök, ärtor | Kryddväxter, potatis, rädisor, rättika, tomater | |
| Hallon | Spenat, vitlök | ||
| Jordgubbar | Bönor, gurkört, lök, purjo, rosenkrage, rädisor, rättika, spenat, vitlök, ärtor, gran- och tallbarr | Kålväxter, tomater | Gurkört håller skadeinsekter borta och attraherar pollinerare, plus att jordgubbarna smakar bättre. Vitlök håller kvalster borta. |
| Jordärtskocka | Gurka | Potatis | |
| Koriander | Spenat, bönor, ärtor | Fänkål | Planteras gärna nära morot och kål för att hålla borta insekter. |
| Krusbär | Potatis | ||
| Kålväxter | Betor, bönor, dill, gullris, gurka, kamomill, lök, mangold, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, salvia, selleri, spenat, stångbönor, tomater, ärtor. Aromatiska örter och ringblommor. | Jordgubbar, kålväxter, potatis, purjo, vitlök | Aromatiska örter och ringblommor avvisar kålfjärilens larver |
| Lök | Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, kålväxter, sallat | Buskbönor, stångbönor | |
| Majs | Gurka, sallat, squash, tomater, ärtor | Selleri | |
| Mangold | Buskbönor, kålväxter | ||
| Morötter | Buskbönor, dill, gräslök, lök, sallat, tomater, vitlök, ärtor | ||
| Mynta | Tomat, chili, kål, sallat, ärtor | Persilja, kamomill | Deras starka doft kan förvilla insekter. |
| Nässlor | Tomater | ||
| Pepparmynta | Sallad, tomater | ||
| Pepparrot | Fruktträd | ||
| Persilja | Tomat, chili, potatis, ärtor, dill, sparris, tomater | Mynta, sallat | Tips, persilja får rosor att dofta mer om du planterar dem vid roten. |
| Potatis | Bondbönor, buskbönor, solros, spenat | Gurka, jordärtskocka, krusbär, kålväxter, selleri, tomater | |
| Purjolök | Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater | Buskbönor, kålväxter, stångbönor | |
| Rabarber | Buskbönor, kålväxter, sallat, spenat | ||
| Ringblommor | Kålväxter, tomater | ||
| Rosor | Pepparmynta och vitlök | vitlök avvisar bladlöss | |
| Rosmarin | Kål, chili, salvia, bönor | Morot, potatis | Håller insekter borta. |
| Rädisor, Rättika | Buskbönor, jordgubbar, kålväxter, sallat, spenat, stångbönor, tomater, ärtor | Gurka | |
| Rödbetor | Buskbönor, dill, gurka, kålväxter, vitlök | Spenat | |
| Rödlök | Betor | ||
| Sallad | Dill, fänkål, gurka, jordgubbar, kålväxter, lök, körvel (ger täta huvud och håller bladlössen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rädisa, rättika, sparris, stångbönor, svartrot, tomater, ärtor | Fänkål, persilja, selleri | |
| Salladslök | Kål, sallad, persilja | Bönor, ärtor. Spenat | Kan hålla insekter på avstånd. |
| Salvia | Kål, morot, rosmarin | Gurka, salladslök | Kan hålla borta kålmask, attraherar pollinerare. |
| Selleri | Gurka, kålväxter, purjolök, stångbönor, tomater | Majs, potatis, sallat | |
| Solros | Gurka, Potatis | ||
| Sparris | Basilika, dill, kålväxter, persilja, sallat, tomater | ||
| Spenat | Hallon, jordgubbar, kålväxter, potatis, rabarber, rädisor, rättika, stångbönor, tomater | Rödbetor | |
| Sojabönor | Trivs överallt | Stimulerar alla växter i närheten | |
| Squash | Bönor, ärtor, gurkört | Potatis, kryddväxter, tomat | Gurkört sägs förbättra smak och tillväxt samt attraherar pollinerare. Ärtor, bönor kan hjälpa till fixera kväve, klättra. |
| Stångbönor | Gurka, krasse, kålväxter, rädisa, rättika, sallat, selleri, spenat | Fänkål, lök, purjo, vitlök, ärtor | |
| Svartrot | Kålrabbi, purjo, sallat | ||
| Timjan | Kål, sallat | Attraherar pollinerare och rovkvalster. Håller kålmasken borta. | |
| Tomat | Basilika, Gräslök, krasse, kålväxter, majs, morot, nässlor, nyzeeländsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rädisa, rättika, sallat, salladslök, selleri, sparris, spenat, tagetes, vitlök. | Potatis, kål, dill, fänkål, | Tagetes (skyddar mot nematoder) |
| Vitlök | Fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor, rödbetor, tomater | Kålväxter, stångbönor, ärtor | |
| Ärtor | Dill, fänkål, gurka, kålväxter, majs, morötter, rädisa, rättika, sallat | Bönor, gräslök, potatis, purjo, stångbönor, tomater, vitlök | |
Vilken gödsel till kål?
Att odla kål – Odling av kål är relativt enkelt, det är egentligen bara ett fåtal saker du bör hålla reda på; god jord och gödsling, vattning samt skydd mot insekter, sniglar och större djur som gärna vill sätta tänderna i det du odlar. Kål planteras på våren i mars-maj och skördas i juni-oktober.
Det går även att direktså kål, men det är betydligt säkrare att plantera ut färdiga småplantor som står emot angrepp från insekter och sniglar bättre. Läs också: Odla klimatsmart – tillverka eget gödselvatten Kål trivs generellt bäst i mullrik, lerhaltig och välgödslad jord med ett PH-värde över 6. När den etablerat sig kan du regelbundet gödsla med hönsgödsel, gödselvatten eller vad du har till hands.
Kål är känslig för torka och mår bäst av regelbunden vattning, särskilt under sommarmånaderna. Att odla kål i täckodling är praktiskt då det minskar behovet av vattning och de känsliga rötterna skyddas. Läs också: Täckodling – latmansmetod som ger nytt liv till jorden 
Vilken gödsel till grönkål?
Odlingsråd för grönkål – Grönkål är den mest lättodlade och härdigaste av alla kålväxterna och kan odlas i alla slags jordar. Kulturtiden är lång, men plantan är köldtålig och trivs svala somrar. Bladen är skördeklara under sensommaren/hösten och plantan står sedan kvar länge i landet för en skörd hela vintern.
- Förodla genom att så inomhus 4-6 veckor före beräknad utsättning.
- Ju varmare desto snabbare groning upp till 20 °C. När bladen tittar fram flyttas småplantorna till en sval och ljus plats så att de inte blir gängliga.
- Eller så utomhus under vintern, läs vidare i artikeln Vintersådd ute av grönsaker,
- Vid utplanteringen sätts plantan lite djupare än den stått i krukan så att den står stadigt. På med fiberduk direkt så att inga flygande insekter kommer till.
- Täckodla gärna kontinuerligt med gräsklipp och växtrens, plantorna gynnas av markfukten och näringen som utsöndras när täcket bryts ner.
- Den långa kulturtiden gör det tacksamt att samodla med snabbare växter och blommor. Plantorna tar inte mycket plats fram till sensommaren, tidig sallat och rädisor kan du därför så och skördas mellan grönkålplantorna.
- Från mitten av juni behöver grönkålen tillskottsgödslas med mera gräsklipp/växtrens, eller hönsgödsel,
- Vattna vid torka.
- Täck gärna med halm eller växtrester under hösten och vintern. Då bibehålls markfukten och mikroklimatet blir jämnare och mildare.
- Kålväxter behöver minst 4, helst 6 års växtföljd för att trivas näringsmässigt och inte drabbas av svåra skadegörare. Läs mer i Så fungerar växtföljd i köksväxtlandet,
Kan man så kål i juli?
Läs mer om kål i min nya bok: Skillnadens favoriter – 
Kålfröna är uströdda i ett litet tråg, det kallas för att bredså. Kål har oftast lätt för att gro och kräver ingen undervärme tidigt på året. De kan sås i vanlig planteringsjord och kommer sedan upp fint i vanlig rumstemperatur. Viktigt att tänka på är att inte så fröna i för stor bytta.
- Då är det lätt att den lilla grodden far illa i tung, fuktig jord och ruttnar bort.
- Så många frön i ett lite mindre tråg med kanske fem centimeters jorddjup eller enstaka fröer i små pluggar eller krukor och var noga så du inte vattnar för mycket.
- Superviktigt att tänka på för oss som odlar tidigt på året är att hålla sådden under extra ljus.
Då blir plantorna knubbiga och fina. Om det inte finns extraljus blir stjälken mycket lång, skör och väldigt svår att hantera när plantorna planteras om. Det är inte ens säkert att de orkar hålla upp tyngden från bladen och då kraschar plantan och dör. 
Vid den här storleken är det dags att plantera om. Svartkålen har grott i pluggbrätte i en öppen odlingstunnel, bilden tagen i juni. Jag planterar om min kål två gånger, varje gång får den ett snäpp större kruka. Jag är noga med att inte sätta den i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig och göra att plantan bara står och stampar utan att växa särskilt bra. 
Vitkålen planterades om i stora, djupa pluggar. Nu är det tid att plantera om dem en andra gång. Bilden tagen i juni. 
De här plantorna stora nog att sättas ut i landet. Bilden tagen i juni. Kål som sås tidigt inomhus behöver extra ljus, precis som alla andra plantor. Om de inte får det blir de långa och rangliga och inte sådär kraftiga och knubbiga som vi vill ha dem. Lättast är att sätta plantorna under extrabelysning under de första månaderna.
- Ål tål många gånger att sås i skyddat läge utomhus under vintern.
- Med skydd menar jag till exempel i kallbänk eller växthus/tunnelväxthus.
- Sådden gror inte omedelbart utan först när fröerna tycker det är lagom varmt senare under våren.
- De sådderna kallas för vintersådder och är väldigt praktiska.
- För det första spar de plats inomhus, men viktigare kanske är att plantorna blir så tåliga.
Eftersom de redan från början vant sig vid temperaturväxlingar och lite halvdant ljus till en början behöver de inte vänjas vid utetillvaron på samma sätt som de ömtåliga inomhusplantorna. Vintersådderna ger fina plantor, och ofta många, men behöver skyddas från insekter så snart det börjar komma lite värme.
Jag brukar försöka sprida ut mina kålsådder under vinter, vår och försommar. På så sätt har jag plantor i olika storlekar som ger skörd vid olika tid, Ungefär åtta-tio veckor innan utplantering sår jag. Kål är näringskrävande grönsaker. Står de länge i samma kruka kan de behöva lite extra näring. Jag tycker det är helt onödigt att köpa gödningsprodukter eftersom det finns det jag behöver gratis och nära till hands.
Om jag behöver extra gödning vattnar jag gärna med kissvatten eller nässelvatten, Det ger ingen bismak till grönsaken, även om nässelvattnet luktar lite skumt till en början. Kissvatten går bra att använda också inomhus. 
Den gulaktiga färgen på bladen skvallrar om att plantorna behöver lite mer näring. Det går fint att så kål under sommaren också, en då är det bra att välja sorter som inte tar så lång tid på sig att bli färdig. Stora, sena vitkålshuvuden går bort. Däremot bladkål, som grönkål, purpurkål och svartkål, funkar fint att så fram i juli och sätta ut i kållandet där annan kål skördats under sommaren.
Hur många spetskål i en pallkrage?
Jag brukar skörda över 8 kg huvudkål i en dubbel pallkrage och nu ska jag avslöja hemligheten. Varför nöja sig med lite när man kan få mycket mer? När man ändå ska lägga ner en hel del arbete på att odla fram sina grödor kan man väl ändå se till att få lön för mödan.
Hur ofta vattna kål?
Vattna kål – En tumregel för all vattning är att vattna rejält när du väl vattnar, annars skämmer du bort växten. Vattna gärna 20-30 liter per kvadratmeter. Om du vattnar rejält – och dessutom täckodlar – behöver du inte vattna lika ofta.
Kan man byta ut vitkål mot spetskål?
Spetskål – Spetskål är ungefär som en spetsig och löst packad vitkål. Precis som vitkål fungerar spetskål att strimla och göra pizzasallad av, men är nästan mer populär som tillagad. Testa att klyfta den snygga spetskålen, ringla över lite salt och olja och helrosta i ugnen som tillbehör till grillat. Stek eller stuva och servera till husmanskosten. Spetskål funkar till det mesta!
Hur mycket gödsel till kål?
Åtta veckor från sådd – Jag tycker det är suveränt att så kål åtta veckor från det att jag tänkt sätta ut dem i landet. Här är ett exempel för hur sådden kan göras, med påhittat datum.
15 mars – sådd i såtråg eller pluggbrätte30 mars – omplantering til 7 cm-kruka15 april – omplantering till 11 cm-kruka15 maj – utplantering i landet
Om kål ska odlas i kruka inomhus eller växthus under åtta veckor krävs att du planterar om kålen två gånger. Du kan välja att plantera ut den efter första omplanteringen, men då är som sagt plantorna inte så stora. Ibland gör jag så med, lite beroende på var jag har tänkt att odla dem och hur tufft det ser ut på snigelfronten just det aktuella året (eller på den aktuella platsen).
Anledningen till att du behöver plantera om är att kål växer snabbt och hör till de mest näringskrävande växter vi odlar. Näringen i lilla krukan tar helt enkelt slut och krukan blir för liten. Vanligtvis behöver du inte börja gödsla kål i kruka förrän du planterat om den till största krukan. I bra planteringsjord ska det finnas nog med näring i jorden som räcker de 2-4 veckor som gäller.
Om du tror dig behöva gödsla, är en blandning av en del kiss och tjugo delar vatten det bästa du kan ge plantorna. Kål gillar kväve och mixen av kiss och vatten är toppen.
Måste man ha Kålnät?
Om du verkligen inte vill använda kålnät Alla odlare är inte villiga att tumma på estetiken men det kan ändå vara värt att provodla kål utan nät. Det kan nämligen variera stort från år till år – och från plats till plats – hur pass mycket skada larverna gör på just din kål.
När kommer Kålfjärilen?
Oftast kommer två generationer kålfjärilar under ett år. Första generationens har övervintrat som puppor och blir till fjäril på våren. Dessa lägger ägg som blir färdiga fjärilar i juli. Andra generationen lägger ägg i slutet av sommaren.
Måste man täcka kål?
Nät hellre än duk – Helst vill jag täcka kålen med nät så snart den är utplanterad i landen, då täcker jag hela rasket snabbt som ögat med ett nät. Enklaste varianten är att lägga på en tät nät-gardin. Jag har använt en från Ikea, som heter Lill. Den funkar utmärkt och är billig.
Däremot är den inte så hållbar. Just nu använder jag en specialfiberduk och ett rejält kålnät, bägge är toppen! Det viktigaste är att det är ett finmaskigt och tillräckligt stort sjok som räcker över hela landet, ner längs sidorna och sedan kan förankras i backen under sten, brädor eller annat. Kål gillar inte när det blir för varmt, då kan plantorna bli stressade och börja blomma.
Därför är det inte fullt så bra att täcka med fiberduk. Det är bättre att välja ett finmaskigt nät under sommaren.
Hur många spetskål i en pallkrage?
Jag brukar skörda över 8 kg huvudkål i en dubbel pallkrage och nu ska jag avslöja hemligheten. Varför nöja sig med lite när man kan få mycket mer? När man ändå ska lägga ner en hel del arbete på att odla fram sina grödor kan man väl ändå se till att få lön för mödan.
Vad ska man odla tillsammans med kål?
Princip 3: Odla örter och blommor som lockar till sig nyttodjur – Ditt bästa vapen för att hindra skadedjur är att locka till dig en massa nyttodjur som äter dessa skadedjur. Många blommor och örter ger mat och skapar ett fint habitat till rovdjuren i insektsvärlden som äter problematiska skadedjur.
- Kål + Aromatiska örter som timjan, rosmarin och salvia som sägs även avvisa kålfjärilens larver. (enligt bl.a. FOBO )
- Ärtor/chili + Koriander: Koriander sägs attrahera nyckelpigan som äter bladlöss, liksom fänkål och dill ( Hemmaodlat ). Passar bra att odla med ärtor, bondbönor, aubergine eller chili som gärna angrips av just bladlöss.
- Potatis + Tagetes: Denna ätbara och vackra blomma sägs skrämma bort farliga nematoder (underjordiska rundmaskar) som kan orsaka jordtrötthet ( Sandskär, 2019)
- Squash + Indiankrasse: Ibland kallas den slingerkrasse/buskkrasse (Tropaleum Majus – på latin) en växt som sägs skrämma bort ”cucumber beetle” som annars går på växter i gurk-familjen (Riotte).
Hur planterar man spetskål?
Odlingsråd för spetskål – 
Förodling i pluggbrätte är bekvämt då man får färdiga, rotade småttingar att plantera ut. Spetskål odlas som andra huvudkålkålväxter. Men den växer snabbare och ska avnjutas som primör och alltså inte lagras.
- Förodla genom att så inomhus 4-6 veckor före beräknad utsättning. Under Odlingstillbehör – så och förodla hittar du massor av bra hjälpmedel för att komma igång.
- Ju varmare desto snabbare groning upp till 20 °C. När bladen tittar fram flyttas småplantorna till en sval och ljus plats så att de inte blir gängliga.
- Eller så utomhus under vintern. Det ger en snabbare groning och odlingsstart och därmed tidigare skörd. Läs vidare i artikeln Vintersådd ute av grönsaker,
- Spetskål kan också sås direkt på odlingsplatsen i varma trakter när jorden nått en temperatur av ca 15 °C.
- Vid utplanteringen sätts plantan lite djupare än den stått i krukan så att den står stadigt. På med fiberduk eller odlingstunnel direkt så att inga flygande insekter kommer till. Täckningen driver också på odlignstakten.
- Täckodla kontinuerligt med gräsklipp och växtrens, plantorna gynnas av markfukten och näringen som utsöndras när täcket bryts ner.
- Från mitten av juni behöver kålen tillskottsgödslas med mera gräsklipp/växtrens, eller hönsgödsel,
- Vattna vid torka.
- Kålväxter behöver minst 4, helst 6 års växtföljd för att trivas näringsmässigt och inte drabbas av svåra skadegörare. Läs mer i Så fungerar växtföljd i köksväxtlandet,