Ny jord – ny kruka – Det bästa är att utföra jordbytet när växternas viloperiod är över, normalt från månadsskiftet februari-mars och framåt. För långsamt växande arter räcker det kanske att byta jord vartannat eller var tredje år. Snabbt växande plantor behöver större kruka varje år eller till och med flera gånger på ett år.
Hur vet man när man ska plantera om?
För att undvika att dina plantor blir undernärda bör du plantera om dem med jämna mellanrum. Välj då krukor som är två centimeter större än de gamla. Du kan välja en kruka du tycket passar bäst, av lera eller plast. Fördelen med en lerkruka är att vattnet dunstar lättare och inte samlas på botten av krukan.
Rätt tid för omplantering ser man i regel på om det börjar komma fram rötter ur krukan. Detta beror på att plantan med tiden bildar allt fler rötter som fyller hela krukan och gör att jorden nästan tagit slut. Att rötterna syns vid avrinningshålet är inget säkert tecken på att det är dags att plantera om plantan.
Om du vill vara på den säkra sidan lyfter du ut plantan ur krukan och tar en noggrannare titt på rotsystemet. En omplantering bör göras när jorden uppvisar en vit skorpa. Det kan även vara ett tecken på att vattnet är för hårt eller har för mycket salt.
Enklast är det att för omplanteringen lossa rotklumpen från krukan om jorden eller annat substrat har fått torka lite. Lyft ut plantan ur krukan och placera den i ett vattenbad. Gamla och döda rötter måste skäras bort innan plantan planteras om. Luckra gärna upp rötterna något. Fyll den nya, större krukan med ett dräneringsskikt, av t.ex.
fint grus, frigolitkulor eller lerkulor. Fyll sedan på med ett skikt humusrik blomjord. Ställ plantan mitt i krukan så att den är på samma höjd som i den gamla krukan. Fyll därefter krukan med jord nästan upp till kanten. Lämna lite ”luft” så att det finns plats när du vattnar plantan.
Tryck till lite lätt på jorden – ny, frisk och näringsrik jord ger dina plantor ny kraft att spira och växa. Låt sedan jorden torka till innan du vattnar igen. Den bästa tiden att plantera om en växt är i början på tillväxtperioden. Årstiden spelar härvid ingen roll. Men var försiktig om plantan just befinner sig i en viloperiod.
Då bör man inte plantera om den eftersom vätan då stannar kvar i jorden och rötterna kan börja ruttna. Generellt gäller att krukväxter bör planteras om vartannat till vart tredje år. Alternativt räcker det ofta för stora plantor att man bara byter ut det översta jordlagret mot ny näringsrik jord.
När ska man plantera om i större kruka?
För liten kruka – Om plantan har stor tillväxt, vilket de flesta yngre plantor har de första åren, kan krukan mer eller mindre snabbt bli för liten och rötterna trängs i krukan. Då är det dags att plantera om den i en större kruka.
Måste man plantera om?
Det enkla svaret på frågan om man måste plantera om sina plantor är nja. Den som inte vill eller har möjlighet att plantera om sina förkultiverade plantor behöver absolut inte göra det, men man behöver också vara medveten om riskerna och framförallt fördelarna omplantering ger.
Många grönsaker som vi odlar förkultiverar vi. Det betyder att vi sår dem i en kruka eller mindre plastlåda med hål i botten, innan vi ska plantera dem i våra pallkragar, odlingsbäddar, friland eller i någon odlingslåda eller stor kruka. Fröna sprider vi ut jämnt eller så skapar vi små högar med frön.
Sår vi i högar är tanken att det ska bli tuvor. Det passar bra för tex dill, persilja, gräslök, koriander, anisisop mm. När plantorna är omkring 5 – 15 cm höga kan det vara en god idé att plantera om. Med omplantering menar vi att man pillar upp en planta i taget eller tuva och placerar i en egen enskild ny kruka med nya planteringsjord.
- På så sätt får plantorna både större plats och mer näring.
- Vissa plantor omplanteras flera gånger, då får de en lite större kruka varje gång och ny jord som tex paprika, chili, kronärtskocka och rotselleri.
- Hemma hos oss sker omplantering i en handvändning när vi tar en kopp kaffe eller två eller i stora sjok när vi har många plantor på gång.
Det har gjorts så många gånger att vi inte kan räkna så långt.
För oss känns omplanteringen som en viktig del i uppdrivandet av fina, kraftiga och välmående plantor. På det sättet får man stora välmående plantor. Men just detta förfarande vet vi att många odlare hoppar över av olika anledningar. Vad det beror på kan vi bara gissa.
Kan man plantera i vanlig jord?
Text: Lotta Flodén 1. Alldeles för tidig sådd Många lockas att starta sådderna redan i januari–februari men det är mycket få växter som behöver en så tidig start. Växter som växer snabbt som t ex tomater bör sås tidigast 8 veckor innan de kan ställas ut. Om man bara har plats för t ex 6 tomatplantor där de ska planteras eller ställas ut, så räcker det att så 8 frön eller 1-2 frön av varje sort. Att så fler för säkerhets skull tar bara onödig plats. De här plantorna borde ha planterats i varsin kruka så fort karaktärsbladen utvecklats.2. När man sår i pluggbrätte bör man gallra så att det bara blir en planta kvar i varje plugg.4. Man sår utan att först ha räknat ut hur många plantor man behöver och har plats för En noggrann planering innan sådd spar både arbete, frön och plats inomhus.
Ta reda på hur många plantor du har plats för att förkultivera inomhus. Ta reda på hur stora plantorna hinner bli innan de kan planteras ut.30 fröplantor av t ex högväxande tomater tar nästan ingen plats alls i början, men de växer fort och innan de kan planteras ut kan varje planta vara 20–40 cm bred och en meter hög.5.
Man sparar alla extraplantor som grott Skola bara om så många plantor som du beräknat från början, annars riskerar du att alla plantor får det för trångt så småningom. Det känns ofta hemskt att slänga plantor, men det lönar sig i längden att bara spara så många plantor som man har plats för och som man kan sköta om. Ljus är avgörande för att få fina knubbiga plantor när man förkultiverar. Tomatplantorna i båda krukorna har grott samma dag. Det är samma sort och de har fått samma jord. Den enda skillnaden är att plantorna i den rosa krukan har fått tillräckligt med ljus från början och de i den blå krukan har fått för lite ljus.6.
Man placerar fröplantorna för mörkt och varmt så att plantorna blir långa och gängliga Fröplantor ska ha så kort stjälk som möjligt under hjärtbladen. Det viktigaste är att ge tillräckligt med ljus så fort fröna visar minsta antydan till att gro och vissa växter behöver då lite lägre temperatur, se den här tabellen,
Inte förrän i mitten på mars kan solljuset vara tillräckligt i ett soligt söderfönster. Sår man tidigare måste man ha extraljus, Läs mer om växtbelysning 7: Man använder jord som inte är väldränerad och näringsfattig Vissa växters frön gror i vilken jord som helst medan andra är känsliga för blöt och/eller kall jord eller för näringsrik jord som riskerar att bränna de första späda rötterna.
Vill man vara på den säkra sidan väljer man en väldränerad näringsfattig jord som såjord. Man kan också använda vanlig blomjord eller planteringsjord som man blandar med 30–50% sand.8. Sådderna drabbas av sorgmygg Sorgmygg kallas ofta felaktigt för blomflugor eftersom de ofta lever i jorden vi har inomhus till våra krukväxter.
Numera måste man räkna med att de finns i all förpackad köpejord och gödsel. De överlever i minusgrader, så det funkar inte att ställa ut jorden när det är kallt. Sorgmygg kan göra mycket stor skada på sådder eftersom sorgmyggans larver äter späda rötter vilket leder till att nygrodda plantor snabbt dör.
En enda sorgmygga kan lägga 200 ägg under sin livstid, så det bästa är att eliminera dem så fort som möjligt. Man kan reducera antalet med gula klisterskivor och skålar med vatten men de förökar sig snabbt, så de metoderna fungerar inte för att få bort sorgmyggen helt. Det enda som fungerar till 100% är att hetta upp jorden innan sådd.
Så här hettar du upp jorden Ställ aldrig sådder i samma rum som krukväxter med sorgmygg. Köpta örter och kryddor i kruka från matbutiker innehåller ofta sorgmygg, så undvik att ha dem i samma rum som sådderna. Döda sorgmyggor i vattenfälla. En enda sorgmygga kan lägga 200 ägg och larverna kan snabbt ta död på mängder av fröplantor.
Vad händer om man planterar i för stor kruka?
Så här funkar det – En liten växt växer inte bättre bara för att den är planterad i en jättestor kruka. Små växter är ömtåliga, både ovan jord och under jord. Det är lätt att glömma bort. Den lilla plantan, oavsett om det är en tomat, kål, kryddväxt eller sommarblomma, har pyttesmå nya rötter och oftast en ömtålig stjälk ovan jord.
- Om den lilla växten planteras i en jättestor kruka är risken stor att rötter och stjälk skadas, då trycket från massor av jord blir för mycket.
- Stor mängd jord är oftast blötare än en liten planta klarar av, varpå riskerna ökar ytterligare.
- Blöt jord kväver växten.
- Den lockar också till sig ohyra, som bor i jorden och kan skada växtdelar.
En liten och knappt synlig skada på rotdelar och stjälk, kan leda till att växten dör. Det är lättare att ge en liten planta bra förutsättningar om du planterar växten i en mindre kruka, balansen blir bättre i jorden. Tumregeln för både grönsaker och blommor som förodlas är att plantera om i snäppet större kruka och hellre plantera om flera gånger – än att sätta en liten växt i en för stor kruka på en gång.
Vilken jord ska man plantera i?
Planteringsjord – Planteringsjord är den bästa och vanligaste odlingsjorden för växter i kruka och rabatt. Plantjorden passar för både inom- och utomhusbruk. Jorden är luftig och näringsrik med bra vattenkapacitet. Den höjer näringsvärdet och tillför mull vid plantering. Planteringsjord
Vilka växter trivs med varandra?
Det finns många anledningar att samplantera växter. Den ena växten kan hålla borta skadedjur från den andra, en annan kan fixera kväve så att det blir tillgängligt för de andra växterna. Växter kan samplanteras för att de växer på olika nivåer, både ovanför och under jord.
Då kan rötterna breda ut sig på olika djup utan att konkurrera om utrymme och ovan jord kan en högre soltålig växt kanske skugga en annan som behöver mer skugga Det finns inte så mycket forskning som visar på de exakta utbytesvinsterna för växterna. Men det finns månghundraåriga praktiska erfarenheter kring samplantering som är värda att lyssna till.
Där det verkligen finns stöd från forskning på att växter kan ha utbyte av varandra är vad gäller kvävefixering, fosfor och kaliumupptag.95% av alla växter samarbetar med svampar. eller mykhorriza för att få kväve och mineraler. Växtens rötter möts då av svamphyfer där hyferna får kolhydrater, eller socker av växten och växten får kväve och mineraler.
| Vad | Trivs med | Trivs inte med | Egenskap |
|---|---|---|---|
| Aubergine | Bönor | ||
| Basilika | Tomat, chili, oregano, sparris | Salvia | Vissa påstår att smak på tomat och basilika förbättras om de planteras ihop. |
| Betor | Blomsterböna, kålrabbi, kålrot, rödlök | ||
| Blomsterböna | Betor, kålrot, selleri | ||
| Blomkål | Bönor, selleri | Ej efter spenat | ger god smak |
| Bondbönor | Dill, potatis, spenat | ||
| Buskbönor | Gurka, jordgubbar, kryddväxter, kålväxter, mangold, morötter(tidiga), potatis, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater | Fänkål, gladiolus, lök, purjolök, vitlök, ärtor | |
| Chili | Basilika, Salladslök | ||
| Dill | Gräslök, gurka, kålväxter, lök, morötter, persilja, rödbeta, sparris, sallat, kål, Salladslök | Morot, tomater, chili | Perfekt för pollinerare, kan korspollineras med morot. Dill kan dra till sig predatorer som äter upp kålfjärilslarver. |
| Endivesallat | Fänkål, kålväxter, lök, stångbönor | ||
| Fruktträd | Krasse, nyzeeländsk spenat, pepparrot, vitlök | ||
| Fänkål | Gurka, sallat, salvia, ärtor | Buskbönor, stångbönor, tomater | |
| Gräslök | Morötter (tidiga) | Bönor, ärtor | |
| Gurka | Bönor, dill, fänkål, jordärtskockor, kålväxter, lök, majs, rödbetor, selleri, vitlök, ärtor | Kryddväxter, potatis, rädisor, rättika, tomater | |
| Hallon | Spenat, vitlök | ||
| Jordgubbar | Bönor, gurkört, lök, purjo, rosenkrage, rädisor, rättika, spenat, vitlök, ärtor, gran- och tallbarr | Kålväxter, tomater | Gurkört håller skadeinsekter borta och attraherar pollinerare, plus att jordgubbarna smakar bättre. Vitlök håller kvalster borta. |
| Jordärtskocka | Gurka | Potatis | |
| Koriander | Spenat, bönor, ärtor | Fänkål | Planteras gärna nära morot och kål för att hålla borta insekter. |
| Krusbär | Potatis | ||
| Kålväxter | Betor, bönor, dill, gullris, gurka, kamomill, lök, mangold, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, salvia, selleri, spenat, stångbönor, tomater, ärtor. Aromatiska örter och ringblommor. | Jordgubbar, kålväxter, potatis, purjo, vitlök | Aromatiska örter och ringblommor avvisar kålfjärilens larver |
| Lök | Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, kålväxter, sallat | Buskbönor, stångbönor | |
| Majs | Gurka, sallat, squash, tomater, ärtor | Selleri | |
| Mangold | Buskbönor, kålväxter | ||
| Morötter | Buskbönor, dill, gräslök, lök, sallat, tomater, vitlök, ärtor | ||
| Mynta | Tomat, chili, kål, sallat, ärtor | Persilja, kamomill | Deras starka doft kan förvilla insekter. |
| Nässlor | Tomater | ||
| Pepparmynta | Sallad, tomater | ||
| Pepparrot | Fruktträd | ||
| Persilja | Tomat, chili, potatis, ärtor, dill, sparris, tomater | Mynta, sallat | Tips, persilja får rosor att dofta mer om du planterar dem vid roten. |
| Potatis | Bondbönor, buskbönor, solros, spenat | Gurka, jordärtskocka, krusbär, kålväxter, selleri, tomater | |
| Purjolök | Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater | Buskbönor, kålväxter, stångbönor | |
| Rabarber | Buskbönor, kålväxter, sallat, spenat | ||
| Ringblommor | Kålväxter, tomater | ||
| Rosor | Pepparmynta och vitlök | vitlök avvisar bladlöss | |
| Rosmarin | Kål, chili, salvia, bönor | Morot, potatis | Håller insekter borta. |
| Rädisor, Rättika | Buskbönor, jordgubbar, kålväxter, sallat, spenat, stångbönor, tomater, ärtor | Gurka | |
| Rödbetor | Buskbönor, dill, gurka, kålväxter, vitlök | Spenat | |
| Rödlök | Betor | ||
| Sallad | Dill, fänkål, gurka, jordgubbar, kålväxter, lök, körvel (ger täta huvud och håller bladlössen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rädisa, rättika, sparris, stångbönor, svartrot, tomater, ärtor | Fänkål, persilja, selleri | |
| Salladslök | Kål, sallad, persilja | Bönor, ärtor. Spenat | Kan hålla insekter på avstånd. |
| Salvia | Kål, morot, rosmarin | Gurka, salladslök | Kan hålla borta kålmask, attraherar pollinerare. |
| Selleri | Gurka, kålväxter, purjolök, stångbönor, tomater | Majs, potatis, sallat | |
| Solros | Gurka, Potatis | ||
| Sparris | Basilika, dill, kålväxter, persilja, sallat, tomater | ||
| Spenat | Hallon, jordgubbar, kålväxter, potatis, rabarber, rädisor, rättika, stångbönor, tomater | Rödbetor | |
| Sojabönor | Trivs överallt | Stimulerar alla växter i närheten | |
| Squash | Bönor, ärtor, gurkört | Potatis, kryddväxter, tomat | Gurkört sägs förbättra smak och tillväxt samt attraherar pollinerare. Ärtor, bönor kan hjälpa till fixera kväve, klättra. |
| Stångbönor | Gurka, krasse, kålväxter, rädisa, rättika, sallat, selleri, spenat | Fänkål, lök, purjo, vitlök, ärtor | |
| Svartrot | Kålrabbi, purjo, sallat | ||
| Timjan | Kål, sallat | Attraherar pollinerare och rovkvalster. Håller kålmasken borta. | |
| Tomat | Basilika, Gräslök, krasse, kålväxter, majs, morot, nässlor, nyzeeländsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rädisa, rättika, sallat, salladslök, selleri, sparris, spenat, tagetes, vitlök. | Potatis, kål, dill, fänkål, | Tagetes (skyddar mot nematoder) |
| Vitlök | Fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor, rödbetor, tomater | Kålväxter, stångbönor, ärtor | |
| Ärtor | Dill, fänkål, gurka, kålväxter, majs, morötter, rädisa, rättika, sallat | Bönor, gräslök, potatis, purjo, stångbönor, tomater, vitlök | |
Vilka växter trivs med lavendel?
Lavendel i trädgården, på terrassen och balkongen – Lavendel älskar sol. I soligt läge doftar den som allra mest och blommar mest intensivt. Jorden bör vara väldränerad. Lavendel mår inte bra av att stå blött om fötterna, särskilt inte under vintern då konstant blöta runt rötterna kan ta död på plantan.
- Lavendel som planteras på en plats där den trivs är mycket tålig och långlivad och kan fylla många olika funktioner i trädgård, täppa, på terrass och balkong.
- Lavendel i kruka Det är vackert att plantera bara en lavendel i en mindre kruka eller flera exemplar i en större kruka eller korg.
- Det är också fint att samplantera lavendel i kruka och kärl med sommarblommor eller andra perenner.
I kruka är ettåriga sommarlavendel ’Spanish Eyes’, med ljust violettblå blommor, ett fint alternativ. I ett större kärl eller en låda blir flera plantor av skärmlavendel ’Bandera Purple’ ett effektfullt arrangemang. Skärmlavendel har en lite speciell blomma – i toppen av blomställningen sitter stora violetta stödblad vars uppgift är att locka pollinerande insekter till blomman.
- Lavendel i rabatten I perennrabatten samplanteras lavendel med andra solälskande växter som solhatt, lammöron, och fagertrav.
- En mycket vacker kombination är lavendel och rosor.
- Viktigt att tänka på när rosor och lavendel ska kampera ihop är att välja rosor som trivs i full sol och på lite torrare jordar.
Den rena arten av lavendel, Lavandula angustifolia, är vacker, mycket aromatisk och tålig i rabatten. Blommorna har den klassiska blåvioletta lavendelfärgen. Lavendel som kant- eller häckväxt Med sitt täta och kompakta växtsätt fungerar lavendel utmärkt som låg häck, som dekorativ avdelare i kökslandet eller som kant längs en grusgång eller buskplantering.
- Som häck- och kantväxt är lavendel, Lavandula angustifolia, och dess sorter lämpligast eftersom de är mest härdiga.
- Lavendel i örtagården Lavendel är ett självklart inslag i örtagården tillsammans med solälskande kryddväxter som timjan, oregano, curryört och rosmarin.
- Under sensommaren kan blommor och blad skördas och torkas för att fortsätta sprida väldoft även under vintern.
I örtagården kan du odla olika arter och sorter av lavendel med vetskapen att alla inte överlever vintern utan vissa njuts en sommar för att sedan planteras på nytt nästa säsong. Lavendel med ännu mer lavendel Alla som har sett ett helt fält med böljande blåviolett lavendel vet hur effektfullt det är.
Vilka blommor passar ihop?
För en lyckad samplantering – Det gäller även att tänka till gällande bladverk. Bladen på de olika växterna får gärna variera i struktur, form och storlek. Växter med vaxartade, blanka blad, kompletterar växter som har matta och håriga blad. Stora hjärtformade eller runda blad passar bra ihop tillsammans med finflikiga eller småbladiga växtsorter.
Vad händer om man planterar i för stor kruka?
Så här funkar det – En liten växt växer inte bättre bara för att den är planterad i en jättestor kruka. Små växter är ömtåliga, både ovan jord och under jord. Det är lätt att glömma bort. Den lilla plantan, oavsett om det är en tomat, kål, kryddväxt eller sommarblomma, har pyttesmå nya rötter och oftast en ömtålig stjälk ovan jord.
- Om den lilla växten planteras i en jättestor kruka är risken stor att rötter och stjälk skadas, då trycket från massor av jord blir för mycket.
- Stor mängd jord är oftast blötare än en liten planta klarar av, varpå riskerna ökar ytterligare.
- Blöt jord kväver växten.
- Den lockar också till sig ohyra, som bor i jorden och kan skada växtdelar.
En liten och knappt synlig skada på rotdelar och stjälk, kan leda till att växten dör. Det är lättare att ge en liten planta bra förutsättningar om du planterar växten i en mindre kruka, balansen blir bättre i jorden. Tumregeln för både grönsaker och blommor som förodlas är att plantera om i snäppet större kruka och hellre plantera om flera gånger – än att sätta en liten växt i en för stor kruka på en gång.
När ska man plantera om orkidéer?
Orkidéjord – Hasselforsgarden.se Orkidéer skall inte planteras i vanlig krukväxtjord utan i en luftig blandning av grova material, en särskild Orkidéjord. Passar till de flesta vanliga, lättodlade orkidéerna i kruka som tillhör gruppen trädlevande orkidéer t ex brudorkidé (Phalaenopsis), Oncidium, venussko (Paphiopedilum), Dendrobium och Cymbidium.
- Orkidéer är vanliga krukväxter som relativt lätt kan fås att blomma om de bara får rätt skötsel.
- Plantera om din orkidé när den har blommat över.
- Skaka av den gamla jorden, sätt ner rötterna i en ny kruka och fyll försiktigt på med ny Orkidéjord.
- Tryck inte ner jorden, då blir det alltför kompakt i krukan.
Orkidéjord är inte gödslad, så du får inte glömma att gödselvattna dina orkidéer. Jorden passar också till andra blommor som vill ha en grov jord, till exempel flamingoblomma. Orkidéerna behöver inte vattnas ofta, någon gång varannan vecka räcker bra. Vid vattning sänks orkidén med odlingskrukan ner i rumstempererat vatten i ca fem min och får därefter droppa av ordentligt innan den sätts tillbaka i ytterkrukan.