Plantera PpelträD VåR? - Heliga Koranen

Så här planterar du ditt nya äppelträd – Är du nybörjare i trädgårdsdjungeln skulle vi rekommendera att du köper fruktträdet direkt från handelsträdgården, så vet du vad du får och chansen att lyckas blir större. Det finns trots allt mycket att lära sig om äppelträd och odling även om du kör på den ”enkla vägen”.

Äppelträd tycker om att breda ut sig, de behöver därför mycket utrymme att få växa. Sol och vindstilla är också något som äppelträd föredrar – hitta en plats där solen gärna lyser men som skyddas mot stormiga nätter och blåsiga dagar. Jorden ska vara näringsrik och väldränerad – och gärna rik på mull.

Äppelträd går bra att plantera från tidig vår, när tjälen har släppt, fram till och med hösten – innan frosten kommer. Börja med att åka till en handelsträdgård och välj ut vilket äppelträd det är du vill ha. Det är självklart bra med lite research innan du åker så du vet vad du ska titta efter.

Sen är det dags att börja gräva – men innan du sätter spaden i marken bör du sätta ner ditt nyinköpta äppelträd i en hink med vatten för att rotsystemet ska vara rejält genomvattnat när du sätter ner det i marken.
Planteringsgropen bör vara cirka 50 centimeter djup och ungefär lika bred.
Ge ditt nya träd lite försprång genom att luckra sidorna samt botten på gropen.

Då kan rötterna leta sig neråt, och åt sidorna, lite enklare. Sen är det dags att fylla igen hålet. Fyll hålet med ordentligt gödslad jord, den får gärna vara utblandad med den befintliga jorden som du har grävt upp. Men det är bra om trädet har något att stödja sig mot så innan du fyller igen hålet kan du sätta ner en stödpåle, se till att den inte går högre än kronan eftersom trädkronan gärna vill vaja fritt.

När kan man plantera fruktträd på våren?

När ska man plantera? – Fruktträd som är krukodlade kan man plantera när som helst så länge det inte är tjäle i marken. Man kan med fördel plantera fruktträd sen höst då trädet gått ner i vintervila. När sen våren kommer rotar sig trädet tidigare än om du planterar på våren.

Kan man plantera äppelträd i mars?

När ska man plantera äppelträd? – Under hösten kan man njuta av skörden från äppelträden och baka smarriga pajer eller göra hemmagjord must. Men hösten är också en utmärkt tidpunkt för plantering av nya fruktträd. Du kan egentligen plantera äppelträd redan från tidig vår fram till den första frosten, men varför många väljer att göra det just på hösten är att du ofta slipper vattna lika mycket tack vare allt höstregn.

Vad ska man tänka på när man planterar ett äppelträd?

Äppelträd växer till en höjd av 3-5 m (det varierar beroende på sort och beskärningsmetod). De har ett brett växtsätt och starka grenar som producerar rosa/vita enkla blommor i maj-juni. Det finns många varianter av äppelträd, indelade i sommar-, höst- och vintersorter.

Indelningen hjälper oss att veta när frukterna ska skördas samt hur de ska hanteras efter skörd.
Äppelträden pollinerar varandra, vilket inte brukar vara något problem i bostadsområden där grannar har äppelträd.
Men om trädet ska stå ensligt, plantera gärna två sorter som pollinerar varandra.
I Sverige växer äppelträd upp till zon 6.

De äpplen som mognar i början av augusti kallas sommaräpplen. Dessa äpplen har tunt skal och äts direkt, de tål inte någon vidare lagring. Höstsorter mognar under september och äts som de är, de kan förvaras svalt i några veckor, och om du har en god förvaring kan de hålla upp till 2-3 månader.

Plocka vintersorter i månadsskiftet september-oktober, precis innan de är helt mogna.
Dessa äpplen smakar som bäst när de stått svalt i ungefär en månad.
I god förvaring kan de hålla sig bra i upp till 3-5 månader.
Äppelträd växer bäst på soliga och varma platser.
Jorden ska vara rik på mull, näringsrik och väldränerad.

Om du planterar fler än ett äppelträd ska du plantera dem med 4 meters avstånd emellan. Ditt nya äppelträd ska helst planteras i en fyrkantig grop för att undvika rotsnurr, cirka 50 × 50 centimeter. När gropen är grävd, fyll den med vatten och låt vattnet sjunka undan.

Jordförbättra sedan trädgårdsjorden du grävt ur med 50% Planteringsjord innan du fyller tillbaka jorden kring trädet. Plantera trädet i samma nivå som den hade i sin kruka. Träd rotar sig snabbare om du binder upp dem mot ett trädstöd. Första året ska trädet stödvattnas regelbundet för att få en bra etablering på växtplatsen.

Regnvatten som faller på en gräsmatta har svårt att nå ner till trädens rötter. Avsluta därför din plantering med att gräva bort gräset i en cirkel närmast trädets stam, använd gärna Trädgårdskant för att hindra gräset från att växa tillbaka innanför cirkeln ( här står mer om Trädgårdskant).

Det är viktigt att inte jorden förblir bar kring trädet, att plantera till exempel marktäckande perenner kring stammen blir vackert, alternativt att täcka jorden med Täckbark, När du gör detta kommer vattnet snabbare att ta sig ner till trädets rötter, och du får ett friskare träd. Äppelträd ska gödslas varje vår med Gödsel för frukt och bär, för att producera mycket frukt och hålla sig motståndskraftig mot sjukdomar och skadedjur.

Gödsla med Trädgårdsgödsel mognad de första sensomrarna, så hjälper du trädet med extra energi att klara av vinterperioden. Nyplanterade träd behöver skyddas mot rådjur och harar under vintern, och skyddet ska vara kvar tills trädet nästan är fullstort.

Rådjuren älskar att feja sina horn mot böjliga småträd på våren. Gamla och skadade grenar ska beskäras. Beskärning gör man för att ge luft i kronan, så att solen kommer åt alla äpplen. Ditt nya Äppelträd ska uppbyggnadsbeskäras, det betyder att man skapar en grundform som kommer att avgöra hur det vuxna trädet ska se ut.

De flesta handelsträdgårdar kan hjälpa dig att göra den första beskärningen redan i butik. Ett gammalt äppelträd som inte har beskurits på länge ska också beskäras försiktigt, då den kan få vattenskott om den beskärs för hårt. Beskär äppelträd på våren innan de börjar växa.

Hur lång tid tar det att plantera ett äppelträd?

Odla äppelträd från kärna – Om du är en tålmodig typ kan du prova att odla äppelträd från en äppelkärna på ett äpple du älskar. Räkna med att det tar 10-20 år innan trädet bär frukt. Du behöver alltså ha gott om tid på dig, men den som väntar på något gott Tänk vilken belöning du kommer att få när du plockar det första äpplet från ditt eget träd!

Hur tidigt på våren kan man plantera träd?

Fördelar med att plantera barrotade träd på hösten – September och oktober lämpar sig särskilt för att plantera barrotade träd. De kommer att ha slagit rot till våren och kommer då att börja skjuta skott för fullt. Barrträd och vintergröna frosthärdiga lövfällande växter med jord- eller rotklump bör planteras i början av september.

Kan man plantera i mars?

Förodla kryddor och grönsaker I februari – mars är det dags att börja med de allra första sådderna! En del av de bästa köksväxterna måste förodlas inomhus för att ge skörd under sommaren. Ett alternativ är att köpa färdiga plantor senare i vår, men då missar man den så spännande förodlingen.

Att först lägga ner fröna i fuktig såjord, ställa sådderna varmt och vänta. Titta till dem dag för dag tills det plötsligt en dag spirar! Sedan ska sådderna vårdas med mycket ljus, inte för mycket värme och en jämn fuktighet så de håller sig knubbiga och gröna. Sådden görs i svagt gödslad såjord; 50 l som har inblandning av fluffiga vita perlitkorn som gör jorden extra luftig och lucker.

Eller som är finsiktad mörk jord med extra mycket sand för att små sådder ska få både luft och fukt när de gror. När plantorna vuxit och börjar stå trångt är det dags att dela och plantera om dem i större krukor, att skola om dem. Nu ska plantorna ha en näringsrik jord, är ett utmärkt val.

Hur djupt ska man plantera äppelträd?

Plantering av äppelträd – Rotklumpen ska vara genomvattnad. Ställ den i en vattenfylld hink en timme före plantering. Se till att du har uppbindningsstör och band att stödja det unga trädet med på plats. Gräv en grop som är lika djup som rotklumpen men gärna minst en meter i diameter.

Om marken där trädet ska planteras består av kompakt, plan lerjord bör s k upphöjd plantering göras. Trädet placeras ca 20–30 cm över omgivande mark så en liten kulle med plan topp bildas. Kompakt och dåligt dränerad jord kan göra att träd kvävs eftersom rötter behöver syre. Slå ner en oimpregnerad stödstör i gropen före plantering så att inte trädrötter skadas.

Placera sedan trädets rotklump ca 10 cm från stödstören. För de små träden räcker en stör, ju större träd desto fler störar kan komma att behövas. Stödet ska stå kvar 2–3 år, sedan klara sig trädet själv (gäller ej träd med svagväxande grundstam). Återfyll med jord ni grävt upp på platsen.

Fyll till hälften och vattna, fyll resterande jord och tryck till lätt.
OBS! trädet ska inte placeras djupare än det stått i krukan.
Nere på stammen ser ni ofta en knöl, det s k förädlingsstället och det ska vara ovan mark.
I norra delarna av Sverige är våren bästa planteringstiden, i södra och mellersta Sverige är höstplantering att föredra.

Vid problem med vattensork planteras trädet i en grop som först fodras med ogalvat hönsnät. Det finns tidiga och sena äpplen. Äpplen som tål att lagras kallas för vinteräpplen och kommer sent. "Matäpplen" är fina för bakverk, vissa sorter är bättre för mustning, och några lämpligare för allergiker. Foto: Karina Brozinic/Grobar

Vad ska man ha under äppelträd?

Svar: – Hej! Det är bra att plantera olika slags perenner under äppelträd. På så sätt minskar man kvävehalten i jorden som gör att trädet växer utan att sätta frukt. Det går bra med olika slags skuggtåliga perenner som funkia (Hosta), astilbe, bergenia, rams osv. 0bb839096f1a2aa5701734794798a7da

Hur sent kan man plantera äppelträd?

Äppelträd tycker om att breda ut sig, de behöver därför mycket utrymme att få växa. Sol och vindstilla är också något som äppelträd föredrar – hitta en plats där solen gärna lyser men som skyddas mot stormiga nätter och blåsiga dagar. Jorden ska vara näringsrik och väldränerad – och gärna rik på mull.

Sen är det dags att börja gräva – men innan du sätter spaden i marken bör du sätta ner ditt nyinköpta äppelträd i en hink med vatten för att rotsystemet ska vara rejält genomvattnat när du sätter ner det i marken. Planteringsgropen bör vara cirka 50 centimeter djup och ungefär lika bred. Ge ditt nya träd lite försprång genom att luckra sidorna samt botten på gropen.

Vad kan jag plantera på våren?

Vad kan du odla i april? – Inomhus är det dags för gurka och squash till exempel. De utvecklas snabbt på fönsterbrädan, men får absolut inte planteras ut förrän all frostrisk är över i början av juni. Utomhus kan du så sallat, spenat, rädisor, morötter och ettåriga sommarblommor direkt i stora krukor eller balkonglådor.

Använd en välgödslad planteringsjord i botten och 2 centimeter såjord överst.
Dahlior ger massor av blommor för pengarna.
Driv upp dem inomhus så kommer de snabbare i blom.
Sätt knölen i en stor kruka med jord, vattna och placera varmt.
När skotten tittar upp behöver de ljus.
Vänta tills frostrisken är över innan du flyttar ut krukorna.

Vissa grönsaksfröer är tåliga mot kyla och kan sås direkt i kökslandet när temperaturen nått över fem, sex plusgrader. Till dessa tuffingar hör spenat, bondböna, kålrot, palsternacka, rädisa och ärter, Optimal groningstemperatur ligger några grader högre, kring 15-20 grader, så att vänta några veckor om det är klibbigt i jorden är inte fel.

Ta tempen med en jordtermometer om du är osäker. Värmeälskande grönsaker behöver en bra start. Under april är det smart att så fänkål, gurka, melon, pumpa, broccoli i små krukor för senare utplantering. Squash, bönor och sallat kan sås direkt i landet under maj när jorden är uppvärmd, men att förodla dem i småkrukor på fönsterbrädan eller i växthuset från slutet av april skyddar dem från såväl hastigt väderomslag som sniglar och annan ohyra.

Det går fortfarande bra att så egna sommarblommor inomhus för senare utplantering. I början av april är det dags att så bland annat blomstertobak, sommarflox, murbinka, lejongap, zinnia och buskkrasse, Senare halvan av månaden är det dags för rosenskära, lobelia, blåklint, luktärt, solros och jungfrun i det gröna bland andra.

Hur länge ska man vattna nyplanterade träd?

BEVATTNING – Här gäller sunt förnuft. Att sätta upp generella tidpunkter för när planteringsytor skall vattnas är som att styra någon till att gå ut och sola varje torsdag oavsett väder. Vid varmt och torrt väder kan vatten behövas mer än en gång i veckan, medan det vid kallare och fuktigare väderlek kanske bara behöver vattnas några gånger per säsong.

Det viktiga är att kontrollera att jorden hålls fuktig. Kontrollera bevattningsbehovet en gång i veckan och vidta de åtgärder som behövs. Vattna hellre lite vid flera tillfällen än mycket vid få tillfällen, men se dock till att vattnet tränger ner ordentligt vid varje vattning.25 liter per kvm innebär en nederbördsmängd motsvarande 25 mm vilket brukar räcka ca 1 vecka vid normal väderlek.

Större träd kan dock behöva betydligt mer vatten. Olika jordar behöver olika mycket vatten. En väldränerad jord måste vattnas oftare än en dåligt dränerad. På den senare finns risk att växten dränks om vattnet blir stående. På dåligt dränerade jordar kan det istället vara bra att antingen dränera växtbädden eller att plantera på upphöjd växtbädd. Plantera PpelträD VåR

Vad gödslar man fruktträd med?

– Vattning : Vid torrt väder vattna rejält en gång i veckan ca 20-30 liter. Håll jordytan lucker, det förhindrar uttorkning. Gödsling Vid plantering: Använd gödslad planteringsjord och blanda med befintlig jord vid planteringen för att växterna ska rota sig väl och växa, blomma och sätta frukt.

Görs planteringen på vår/försommar kan ytterligare gödsling göras tidigt på sommaren, använd naturgödsel eller mineralgödsel med NPK.
Mylla ner gödseln i det översta jordlagret.
Görs planteringen under sommar/höst väntar man till våren och följer det vanliga gödslingsprogrammet.
Gödsling varje år: Gödsla en gång tidigt på våren när det börjar grönska och en gång på försommaren.

Kan äppelträd stå i skugga?

Görel Kristinas äppelskola – Så blommar äppelträdet Att plantera äppelträd Så får du tag i ympar Så undviker du skorv Rönnbärsmalen – ett hot mot äppelskörden Äppelvecklare E-plantor Vildaplar och odlade aplar Brunfärgning Minneslista Så blommar äppelträdet Röd melon i blom. Foto Björn Kalin När äppelträden slår ut kan vi under några veckor njuta av rosavit fägring. Blomprakten varierar mycket från träd till träd. En morgon står trädgården full av tankfulla andeväsen. Det är äppelträden som blommar. Så skriver Sven Delblanc i sin bok Livets ax.

Det blommande äppelträdet kan liknas vid ett andeväsen, en skir brudbukett i kolossalformat eller ett rosavitt moln som stigit ned till jordytan.
Ett träd blommar under 10–14 dagar och den sammanlagda tiden från att det första trädet slår ut till dess att det sista trädet kastar sina blomblad på marken är omkring tre veckor.

Min erfarenhet är att de flesta människor inandas blomdoften och lyckliggörs av ögonfägnaden – varde blommande äppelträd är hänförande vackert – men inte alltid noterar att blomprakten faktiskt varierar mycket från träd till träd. Här finns en värld av upptäckter att göra.

Till att börja med har blomknopparna olika färg hos olika äppelsorter. Vissa äppelträd, till exempel James Grieve, Filippa, Wealthy och Himmelstalund, visar röda knoppar medan knopparna hos exempelvis Sävstaholm, Göteborgs Flickäpple och Ökna Lökäpple går i blekrosa. Blomknopparna kan också vara färgade i gulrosa som hos Cellini och Berner Rosenäpple, grönrosa som hos Sparreholm, gulgröna som hos Gravensteiner och gulvitrosa som hos Cox Pomona.

Vad kännetecknar en överdådig blomning? Kanske faller vi främst för den rosavita blomningen, när röda knoppar övergår till svällande starkrosa ballonger och därefter till utslagna blommor som har vita, lätt kupade kronblad med blekrosaådrig utsida. Men även de övervägande vita, mycket stora blommorna hos exempelvis Alice, Melba, Suislepper och Transparente Blanche är mycket vackra.

Triploida äppelsorter, äppelsorter med 51 kromosomer istället för 34 som hos de diploida äppelsorterna, kännetecknas inte bara av kraftig växt utan också av stora blad och blommor.
Exempel på storblommiga triploida sorter är Close, Belle de Boskoop, Blenheim, Bramley, Frösåker, Gascoyne Scarlet, Gravensteiner, Harberts Renett, Husmoder och Rossvik.

Andra sorter med stora blommor är Sävstaholm, Mälardalens Vitgylling, Oranie, Sylvia, Linda och Slava Petersburg som alla mäter 55–60 mm tvärsöver blomman. Storleken hos äppelblomman kan faktiskt variera från 35–40 mm hos Ringstad till 65–70 mm hos Hornö.

Ronbladen hos Hornö är långskaftade och skedformade. Ringstad däremot visar en majblommeliknande äppelblomma med små, runda, kortskaftade kronblad som vilar på varandra; samma utseende har blomman hos Ölands Kungsäpple och Boiken. Kronbladen kan växla på fler sätt än i storlek och färg. De kan vara breda och spadlika som hos Snövit eller smala, båtlika som hos Åkerö.

De kan vara kupiga eller flata och de kan ha släta eller buktande kanter. De kan också ha krusade kanter som exempelvis Charlamovsky, Danzigsäpple och Persikorött Sommaräpple. Kronbladen kan vara mer eller mindre försedda med en köl och de kan vara mjuka som sammet.

Tittar vi noga på blomman så kan vi också lägga märka till att ståndare och pistill växlar från sort till sort.
Vissa äppelsorter har bleka små ståndarknappar och korta ståndarsträngar medan andra äppelsorter ståtar med långa ståndarsträngar och feta, starkgula ståndarknappar.
När en klase äppelblom slår ut följer det alltid samma mönster: först öppnar sig mittknoppen och därefter de fem eller sex knoppar som sitter i krans runtom mittblomman.

Man kan sedan notera att om mittblomman blev befruktad så är har det äpplet ofta ett tjockare och kortare skaft. Det finns ett stort antal äppelsorter som blommar särdeles vackert. Här är några sorter med i min mening extra fantastisk blomning: Eva-Lotta, James Grieve, Maglemer, Wealthy, Oranie, Guldparmän och Persikorött Sommaräpple.

De tre sistnämnda är också alldeles särskilt väldoftande. till toppen A tt plantera ett äppelträd är njutning. Gräva rymlig grop, ställa ned litet lovande träd, fylla med svartbrun jord, stampa och vattna. Och sedan börja drömma! Om vackra, starka grenar som kan bära en gunga, om blommor som doftar vitrosa ljuvlighet, om äpplen som rodnar och rundar sig i solen och kött som låter sig krossas i munnen och smakar vidunderligt.

Allt detta får du också så småningom. Vilket eller vilka äppelträd ska man välja att plantera? Man måste först ta reda på vilka äppelträd som trivs i den odlingszon där man bor (boken ”100 älskade äpplen” har hela listan). De som bor i norra Sverige har ett mindre urval än vad sörlänningarna har.

Men kanske har man chans till ett hett önskat, men ömtåligt äppelträd också om man bor i en nordlig zon. Det finns nämligen något som kallas lokalklimat. Det betyder att ett soligt, vindskyddat hörn, kanske inne på en atriumgård, kan ha ett klimat som tillåter plantering av ett frostkänsligt träd. En annan möjlighet är att plantera äppelträdet som spaljéträd mot en södervägg.

Sedan ska man förstås välja de äppelsorter som man själv tycker smakar godast. Vill man äta frukten nyskördad eller senare? Vissa sorter blir goda först framåt jul eller i januari. Man ska inte tro att man överallt kan köpa vilken som helst av de gamla, goda sorterna från sin barndom.

Välsorterade trädgårdsbutiker har numera ett stort sortiment av äppelträd men vissa äppelsorter kan ändå vara svåra att få tag i. Man kan göra en beställning i vissa plantbutiker som låter ta fram ett nytt träd av just den önskvärda sorten. Räkna med ett par års väntan innan du får ditt färdiga träd. Om man har plats för tre träd, är kanske det klokaste att plantera ett gott sommaräpple, ett fint höstäpple och ett träd med vinterfrukt som kan sparas länge.

Men om man bara har plats för ett träd? Då kan man köpa ett av de tre träden och ympa in de övriga önskade sorterna. Färdiga träd med flera sorter kallas i handeln familjeträd. Har man en helt liten radhusträdgård, kan man välja ett så kallat dvärgträd.

Det trädet, som är ympat på en svagväxande grundstam, blir inte så stort, men ger ändå mycket frukt.
Plats för trädet Var ska trädet stå? Äppelträd vill ha ett soligt, vindskyddat läge.
Många sorter ger en stor mängd fallfrukt om trädet står på en blåsig plats.
Starka vindar betyder också risk för knäckta grenar eller att hela trädet blåser omkull.

Dessutom tycker bina som ska pollinera träden inte om blåst. Träden kan ofta skyddas för stark vind genom så kallad läplantering. Den kan utgöras av en hög friväxande häck som inte bör vara för tät. Det bör vara 4–6 meter från häcken till närmaste äppelträd, annars kommer häcken att skugga träden.

Man bör helst plantera sitt träd på jungfrulig mark, det vill säga där det inte tidigare har stått äppelträd eller päronträd.
Det går däremot utmärkt att bra att sätta äppelträd där det förut har stått ett plommonträd eller körsbärsträd.
På en plats där det tidigare har växt ett äppelträd (eller päronträd) uppstår vad man kallar jordtrötthet.

Måste man sätta sitt nya träd där den gamla apeln stod, bör man byta jord. Vid jordbyte ska man gräva ned till 30 cm djup och ta bort jord på en yta av en kvadratmeter. Därefter lägger man på ny, mullrik jord. Jord Styva lerjordar samt lätta, mullfattiga sandjordar lämpar sig dåligt för planering av äppelträd.

Likaså bör man inte sätta äppelträd på vattensjuk mark.
Äppelträd avskyr att stå med rötterna i vatten som kommer rötterna att drunkna eller dö av syrebrist.
Äppelträd vill ha djup, porös, väldränerad (så att överskottsvatten rinner bort), fukthållande, ogräsfri jord med god mullhalt.
Lätta sandjordar och tunga lerjordar kan förbättras genom att man blandar in 1/3 mullämnen (torvmull eller barkmull).

Väl dränerad jord blir snabbt varm på våren och fruktträden kan starta sin utveckling tidigt. Om jordlagret är djupt, kan rötterna tränga nedåt under torkperioder och kommer inte att lida så mycket av vatten- och näringsbrist. När träden är unga, bör man inte ha gräsmatta nära intill dem, eftersom gräset konkurrerar med träden om vatten och näringsämnen.

Låt 50 cm runtom trädet vara gräsfri. När träden blivit 5 eller 6 år gamla, kan man låta gräsmattan smyga närmare och bara lämna en mindre rundel av öppen jord intill stammen. Är marken torr, bör man täcka jorden närmast träden med gräsklipp, halm, täckbark eller liknande material. Täckmaterialet skyddar mot uttorkning men även mot ogräs och ger näring till jorden allteftersom det förmultnar.

Täckodling innebär förstås alltid risk för sorkar som kan skada rötter och stam. Därför bör man alltid lämna ett fritt utrymme närmast stammen. Tid för plantering Man kan plantera äppelträd antingen på våren eller på hösten. Den som bor i norr bör plantera sitt äppelträd på våren.

Bor man däremot i södra eller mellersta Sverige kan man plantera antingen på hösten eller tidigt på våren.
När man planterar man på våren är det viktigt att vattna på nytt flera gånger efter planteringen.
Rukodlade äppelträd Låt först rotklumpen stå en timme i en hink med vatten för att bli genomvattnad.

Gräv gropen under tiden. Är jorden lucker räcker det med att gräva en så stor grop att rotklumpen får plats. Om jorden är kompakt måste gropen vara 1 x 1 meter stor och 50 cm djup. Bara om jorden är mycket torr, behöver man vattna i gropen. Man ska inte lägga gödsel i planteringsgropen.

För att inte skada rötterna, sätter man redan nu ned den påle som ska stödja trädet under uppväxten.
Stödpålen kan tas bort efter ett par år.
Trädet ska stå lika djupt i jorden som det har stått i plantskolan och förädlingsstället (en ansvällning på stammen) ska vara ovanför jorden.
Fyll gropen med god planteringsjord och vattna rejält efter planteringen.

När gropen är nästan fylld med jord, stampar man till omkring trädet men akta rotklumpen så att inte den trampas sönder. Sedan vattnar man rejält och väntar tills vattnet har sjunkit undan. Fyll på med mer jord som ska ligga som ett poröst täcke. Täck jorden med ett par centimeter tjockt lager täckbark för att hindra uttorkning av jorden och rotsystemet.

Bind fast trädet vid stödet så att det inte kan skada stammen. Såga av stödet om det är för högt; det ska sluta strax under de nedersta grenarna på trädet för att inte skava. Bind med speciella så kallade trädband. Äppelträd med nakna rötter Den grop man gräver för trädet ska vara så stor att rötterna kan ligga raklånga, utan att krökas.

Man ska inte korta rötterna, bara skära av de rötter som kan ha blivit skadade. I övrigt, se anvisningarna för krukodlade träd. Upphöjd plantering Är jorden där du bor dåligt dränerad men du drömmer ändå om ett äppelträd att älska och vårda? Dränera din mark med hjälp av nedgrävda dräneringsrör.

Eller ställ rotklumpen uppe på marken tillsammans med ett stöd och skotta jord i en kulle omkring trädet.
Skydd mot harar Till vintern bör man sätta ett skydd runt stammen så att inte djur kommer åt att äta av barken.
Man kan till exempel sätta hönsnät runt stammen för att skydda den från hare, älg och rådjur.

Finns det sorkar i trädgården kan man sätta ett finmaskigt ståltrådsnät runt nedre delen av stammen. Det hindrar dock tyvärr inte sorkarna från att gnaga på rötterna. Gödsling Har man planterat träden i näringsrik jord, behöver man inte gödsla de första åren.

Därefter bör man gödsla varje höst.
Ett år när träden burit mycket frukt, får man gödsla mer än när skörden varit liten.
Brunnen stallgödsel är utmärkt till äppelträd.
Stallgödseln ger allsidig näring och ökar mullhalten i jorden.
Frukt Envar som planterar ett äppelträd är en beklagansvärd man.
Antingen bär det ingen frukt och då bedrövas han.

Eller också dignar det under sin skörd och då får han möda därmed. Du skall äta din skrott i ditt anletes svett av syndafallets träd. Ur Bit för bit av Alf Henrikson till toppen Så får du tag i ympar V issa gamla fina äppelsorter som man vill odla är svåra att få tag i.

Man får försöka hitta en ymp och själv dra upp ett träd eller ympa in sorten på ett befintligt träd. Att ympa är både roligt och givande. Vill du ändå inte ympa själv så finns det vissa plantbutiker som tar emot ympar och sköter om att du får ett träd med den speciella sorten; räkna då med att det tar ett par år innan du kan hämta ut ditt nya, lilla träd.

Det kan vara möjligt att beställa en ymp av den önskvärda sorten från någon av Sveriges genbanker, där den kan finnas (se rubriken Sveriges äppelgenbanker). Vidare kan man efterlysa sorten i sin lokaltidning och hoppas att någon hör av sig och kan lämna en ymp.

I det fallet är det klokt att titta på frukten från trädet innan man sätter in sin ymp eftersom det litet varstans står träd under missvisande namn, en förbistring som har att göra med att trädgården kan vara gammal och har bytt ägare flera gånger utan att någon planteringskarta följt med vid köpen.

Sveriges Pomologiska Sällskap är en rikstäckande sammanslutning för äppelvänner och andra pomologiskt intresserade. Medlemskap i Sällskapet ger dig god möjlighet att efterlysa äppelsorter och byta ympar med andra äppelälskare. till toppen Så undviker du skorv Ä ppelskorv är en svampsjukdom som vissa höstar, när sommaren varit regnig, förfular många äpplen i trädgården.

Fuktiga år kan äppelskorv drabba många äppelträd mycket svårt. Skorv orsakas av svampen Venturia inaequalis och förekommer på grenar, blad och frukter. Olivgröna till svarta, sammetslika fläckar på bladen är tecken på skorv. Sporer från bladen sprids till frukten som får svarta fläckar, sämre smak och nedsatt hållbarhet.

Vid tidiga angrepp på äpplena bildas kraftiga skorvfläckar; ett sådant äpple skrumpnar och spricker, vilket ökar risken för angrepp av fruktmögel (sår på frukten ger mögelsvampen tillgång på fukt och näring). Vid slutet av sommaren kan äpplena få mindre och ytliga skorvfläckar.

Den som inte vill använda gifter i trädgården men bor i ett nederbördsrikt område eller ett område med hög luftfuktighet bör välja sorter som är motståndskraftiga mot skorv.
Dit hör bland annat Aroma, Antonovka, Discovery, Filippa, Galloway, Himmelstalund, Katja, Mio, Oberländer, Oranie, Queen, Röd Sjärnrenett, Sylvia, Särsö, Transparente Blanche, Transparente de Croncels, Wealthy och Åkerö.

Vissa av dessa skorvresistenta sorter kan förstås ha andra brister; Aroma och Oranie drabbas exempelvis lätt av fruktmögel. På senare år har man också rapporterat skorv på bladen hos Aroma och Åkerö på vissa håll. Vissa äppelsorter är mer skorvkänsliga än andra.

Dit hör Alice, Cox Orange, Gloster, Gravensteiner, Gul Richard, Lobo, McIntosh, Mutsu, Signe Tillisch och Summerred.
Under mycket regniga somrar och/eller i fuktiga klimat kan Maglemer få svåra skorvangrepp.
Av prydnadsaplarna är de som ingår i purpurapelgruppen (med röda blommor och rödköttiga frukter) samt John Downie mycket mottagliga för skorv.

See also: NR Kan Man Plantera Ut äRtor?

Äppelskorvens livscykel Äppelskorven är en sporsäckssvamp som lever parasitiskt i äppelträdets blad. Svampens fruktkroppar stora som knappnålshuvuden tar näring från bladen. Äppelskorven övervintrar sedan i de nedfallna bladen på marken. På våren och försommaren mognar fruktkropparna och sporerna (så kallade askosporer) slungas ut från sporsäckar i fruktkropparna och infekterar de späda nyutspruckna bladen på trädet (senare, när bladen blivit större, är de mer okänsliga för angrepp).

För att sporsäckarna ska svälla och sporerna ska kastas ut, föras bort med vinden och klibba fast på de unga äppelbladen krävs att det regnar.
Sporerna gror på de våta bladen och är det både varmt och fuktigt går groningen fort.
Därefter går svampen in i sitt konidiestadium.
Onidier är könlösa sporer och genom dem kan svampen snabbt och effektivt föröka sig under sommaren och hösten.

Det är främst med hjälp av regnstänk som konidierna sprids och infekterar nya blad och frukter men de kan också spridas med vinden. Den största spridningen sker vid blomningstid och spridningen pågår sedan ofta hela juni månad ut, ibland in i juli. Hur allvarligt skorven drabbar i trädgården beror dels på hur mycket övervintrade skorvsmittade blad som finns där och dels på sommarens väder.

Den första åtgärden är att välja äppelsorter med god motståndskraft mot skorv, se ovan.
Skorvsvampens sporer kräver en viss fuktighet för att utvecklas. Skorv därför delvis förebyggas genom beskärning. Håller man trädkronan gles och öppen, torkar trädet snabbt upp efter ett regn och svampen har små chanser att etablera sig.
I täta planteringar drabbas äppelträden lättare av skorv. Medan körsbär och plommon trivs med att växa i grupp, vill äppelträd ha ett visst revir, ett större luftigt område kring sig, för att må bra. Låt det gärna vara 10–12 meter mellan äppelträden.
Ju ”torrare” man kan hålla sin trädgård, desto bättre. Dit hör att ta bort onödiga stora skuggande träd som hindrar solen från att torka upp trädgården efter ett regn. Dit hör också att klippa gräset kort.
Våra daggmaskar är av stor betydelse för att oskadliggöra skorvsmittade äppelblad. Klipp gräset intill äppelträdet kort på hösten så kommer maskarna lättare åt bladen än om bladen gömmer sig i högt gräs. Kör gärna med gräsklippare över bladen i gräsmattan. Daggmaskarna tar snabbt hand om de finfördelade bladen.
Gödsla inte så mycket och så sent på säsongen att äppelträden växer för starkt och för långt in på hösten. Träd med stark nytillväxt som inte förvedats är känsligare är för skorvangrepp.
Om du lägger skorvsmittade blad i komposten måste den, för att hindra smittspridning, täckas på våren ifall bladen inte har brutits ner.

Kommersiell besprutning mot skorv Skorv är ett stort gissel i de kommersiella odlingarna och mycket pengar används varje år till besprutning mot skorv. De stora handelssorterna i världen, till exempel Cox Orange, Gravensteiner, Granny Smith, Golden Delicious, Gala, Idared, McIntosh, Summerred och Braeburn, är mycket mottagliga för skorv och behandlas med svampdödande gift flera gånger under växtsäsongen.

Nya äppelsorter Runtom i världen pågår arbetet med att ta fram nya äppelsorter, sorter som passar kommersiella och privata odlare. I det här förädlingsarbetet är skorvresistens hos äpplet en viktig egenskap. Nya skorvresistenta äppelsorter bär på den så kallade Vf-genen som man hittat i en klon av prydnadsapeln Malus floribunda kallad klon Floribunda 821.

Denna klon har korsats med otaliga äppelsorter i syfte att få fram nya friska sorter. Så har till exempel Rebella, ett äpple som släpptes 1998 i Tyskland, Vf-resistens mot skorv och är dessutom resistent mot mjöldagg, päronpest, rött spinn och frost. Andra tyska Re-sorter är Regine, Remo, Rewena och Reglindis.

Tyvärr har det på senare tid visat sig att även några av dessa förment skorvresistenta äppelsorter har infekterats av skorv. Ja, även Floribunda 821 har fått skorv, rapporterades 1999 från Danmark. Det hänger samman med att äpplet i själva verket endast är resistent mot vissa raser av skorvsvamp. Man har hittills kartlagt sju olika raser av äppelskorv i världen.

Hur många av dem som finns i Sverige undersöks för närvarande av Boel Sandskär vid lantbruksuniversitetet i Alnarp. Förmodligen förekommer raserna i en blandning som varierar från landsdel till landsdel. Från Århus i Danmark rapporterades för några år sedan att man där hittat samtliga sju kända raser av äppelskorv.

Till det bekymmersamma med äppelskorv hör att varje år är dessa svampar något förändrade eftersom de anpassar sig efter de sorter som finns planterade.
Ett mindre försök kan visa att en ny äppelsort är ganska okänslig för skorv men i ett senare försök drabbas just den sorten av skorv.
Giftfri bekämpning av skorv I Quebec i Kanada pågår försök med biologisk bekämpning av äppelskorv.

Man använder sig då av svampen Microsphaeropsis sp. som testas både i laboratorium och på fält. Preliminära resultat visar att den här fientliga svampen kan minska antalet skorvsporer på våren ända upp till 80 procent. I Kentucky, USA, prövar forskarna att använda speciella påsar som träs över äpplena när de är omkring två cm i diameter.

Det är förstås en dyrbar metod som bara privata äppelentusiaster eller kommersiella odlare med kunder som är viliga att betala ett högt pris för fina, giftfria frukter kan vilja använda.
Ällor: Boel Sandskär, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp Faktablad om växtskydd, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala,

till toppen Rönnbärsmalen – ett hot mot äppelskörden F å insekter är så illa tålda som rönnbärsmalen. Malariamyggan och tsetseflugan gör värre skada men rönnbärsmalen kan vissa år totalt förstöra äppelskörden i trädgårdarna. En ny höst liknande den år 2001 vill man inte uppleva igen. Rönnbärsmal i alla äpplen, på alla äppelträd, från norr till söder.

Redan i juni när rönnarna stod utan blommor visste man vart det barkade hän.
Under det gångna seklet har rönnbärsmalen återkommit och tillintetgjort äppelskörden med oregelbundna mellanrum.
Från tiden efter 1984, när jag själv på allvar började intressera mig för äppelodling, minns jag 1987 och 1999 som särskilt svåra år.

Rönnbärsmalen, Argyresthia conjugella, tillhör gruppen malfjärilar. Alla känns igen på sin egendomliga sittställning: de vilar med huvudet nedåtlutat och bakkroppen uppåt i 45° vinkel från underlaget. Det ser ut som om de försöker att stå på huvudet. I England har malfjärilarna också fått heta ”malar som står på huvudet” eller head-standing moths.

När rönnbärsmalen sitter har den vingarna taklikt lagda längs bakkroppen och hela den lilla gråbruna malen mäter 6–7 mm. När den spänner ut vingarna för att flyga mäter den 14 mm mellan vingspetsarna. Huvudet och ryggen är gula, de grå vingarna skiftar i violett och det löper ett ljust streck över de främre vingarnas bakkant.

Rönnbärsmalen finns bara på det norra halvklotet och bara där det växer rönnar. Det var inte förrän 1839 som den beskrevs första gången av tysken Philipp Cristoph Zeller som rapporterade om malar han fångat i Böhmen och Schlesien. Prästen och insektsexperten Hans Wallengren var 1875 den förste i Sverige att fånga och identifiera rönnbärsmal.

Inte förrän på 1890-talet blev man klar över att dålig blomning och fruktsättning hos rönn hade samband med en viss typ av skadegörelse hos äpple som kunde ledas till rönnbärsmal. Fil. kand.
Olof Ahlberg vid Entomologiska avdelningen, Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, gjorde en mycket noggrann undersökning av rönnbärsmalen i Sverige åren 1921–1926.

Det var efter många år med svåra härjningar av rönnbärsmalen och efter påstötning från Sveriges Pomologiska Förening som riksdagen beviljade medel till Ahlbergs arbete. ”Under det snart gångna kvartsseklet har malen inte mindre än åtta gånger uppträtt i oerhörd mängd på våra äpplen och förorsakat landet förluster som kunna uppskattas till många millioner kronor” skriver zoologen och professorn Albert Tullgren 1927 i förordet till Ahlbergs skrift om malen.

Rönnbärsmalens livscykel Tack vare Ahlberg, som fångade och granskade bortåt 20 000 malar, vet vi nästan allt om detta flygfä. Rönnbärsmalarna börjar flyga på försommaren. År 1923 såg Ahlberg dem i Stockholm den 15 juni men år 1925 startade flygningen redan sista veckan i maj. Perioden när pupporna kläcks till malar varar en dryg månad och varje mal lever 2–3 veckor.

Det betyder att det finns aktiva rönnbärsmalar under minst 6–7 veckor. Flest rönnbärsmalar ser man under de tre första veckorna i kläckningsperioden. Honorna blir befruktade och börjar lägga ägg andra veckan efter kläckningen, samtidigt med rönnens fruktsättning.

Rönnbärsmalarna föredrar att lägga sina ägg i rönnbärskarten, vanligen ett ägg i varje kart. Larverna utvecklas och lever av fröna i rönnbäret. Men ibland i Norden uteblir rönnblomningen helt eller blommorna skadas av frost. Honorna flyger då till äppelkart och lägger sina ägg där istället. I England, på kontinenten, i Danmark och Skåne har man inga eller mycket små bekymmer med rönnbärsmal.

Längre norrut är rönnens blomning och fruktsättning mycket otillförlitlig och äppelskörden kan drabbas på ett katastrofalt sätt. Varje äppelkart får ta emot flera ägg som honan ofta lägger i det luddiga partiet närmast fodret. När äggen kläckts går de små, från början grågula larverna in på äpplets skuggsida eller där två äpplen vilar mot varandra eller mot en gren.

Runt ingångshålet bildas en vit beläggning som utgörs av intorkad äppelsaft. Den beläggningen faller sedan av och man ser ett brunt, insjunket parti i skalet just där larverna gått in. I köttet syns smala, slingrande, bruna gångar där larverna gått fram för att hitta de kärnor som utgör deras mat. Det ser ut som om man har kastat in snus i äpplet, skrev Ahlberg.

Ända upp till 25 larver kan finnas i ett äpple och de stannar där inne 36–44 dagar, tills de är fullvuxna. Då är larverna köttröda med mörkbrunt huvud och cirka 7 mm långa. När larven lämnar äpplet spinner den sig med hjälp av en tråd till marken. Den söker upp en spricka i marken och kryper ned några centimeter i jorden.

Där stannar den gärna under en lös jordkoka och spinner en vit kokong som den kan övervintra i som puppa. Pupporna kläcks på försommaren och en ny generation rönnbärsmalar ser dagens ljus. Hur kan man stoppa rönnbärsmalen om man inte vill spruta med gift? Det har diskuterats mycket. Fångstträd Ahlberg menade att man borde pröva fångstträd i äppelträdgården.

Ett år när den vildväxande rönnen drabbas av utebliven blomning eller dålig fruktsättning skulle dessa fångstträd utgöra ett mer lockande alternativ än äppelkarten. Tyvärr följde man inte upp Ahlbergs förslag. Det är först på senare år som man i ett norskt försök har provat att plantera olika slags rönnar intill fruktträdgården och fått lovande resultat.

Som fångstträd har man då använt utländska prydnadsrönnar, oxlar (rönnbärsmalens larver har även hittats i oxelbär) och prydnadsaplar. Österrikisk oxel och häckoxel anses ha rik och pålitlig fruktsättning och passar svenska förhållanden. Vid Munkagårdsskolan i Tvååker, Halland, pågår nu ett liknande försök under ledning av Rolf Eskilsson som planterat ett dussin olika sorters rönnar runt äppelodlingen.

Fåglar Småfåglar i trädgården kan vara en stor hjälp. Flugsnappare, talgoxar, blåmesar och rödstjärtar är några av de fåglar som fångar mängder med insekter varje dag och man gärna ser i sin trädgård. Att sätta upp holkar och hålla fåglarna med vattenbad är värt besväret.

Fanns det äppelsorter som var mer angripna än andra?
Fanns det sorter som var mindre angripna än andra?
Fanns det rönnar i närheten av odlingen?

Lind fick in drygt 200 svar. Av dem kunde han dra slutsatsen att det spelade ingen roll för angreppens omfattning ifall det växte rönnar i närheten av träden eller inte. Hans råd blev: Låt rönnarna stå kvar. I många trädgårdar var alla träden lika svårt drabbade av rönnbärsmal men Lind fann att Cellini, Cox Pomona, Ribston, Gyllenkroks Astrakan, Ökna Lökäpple, Signe Tillisch, Filippa och Guldparmän rapporterades som något mindre angripna än andra sorter.

Värst drabbade var Melon, Åkerö och Gravensteiner, tyckte Lind sig finna. Den här informationen får vi ta med en nypa salt eftersom den bygger på enskilda rapporter, inte på ett vetenskapligt försök. De olika fruktträdgårdarna har haft olika lägen och väderleksförhållanden. När Olof Ahlberg jämförde Linds resultat med en liknande undersökning från 1910 och en mindre undersökning som han själv lät göra 1922 fann han att de tre studierna visade god överensstämmelse.

Ahlberg grupperade sedan de undersökta äppelsorterna så här:

A. Sorter som vanligen skadas mycket svårt: Alexander, Charlamovsky, Gravensteiner, Grågylling, Melon, Röd och Vit Astrakan, Stenkyrke och Åkerö.
B. Sorter som vanligen endast lindrigt angrips och skadas: Boiken, Cellini, Cox Pomona, Hampus, Oranie, Signe Tillisch, Sävstaholm, Transparente Blanche.
C. Sorter som vanligen inte alls eller endast obetydligt angrips och skadas: Cox Orange, Guldparmän, Gyllenkroks Astrakan, Ribston.

Försök med utrotning Ett försök att utrota rönnbärsmalen gjordes på Visingsö på 1920-talet. Under 3 år plockade man bort alla bär från alla rönnar på ön innan larverna hade hunnit lämna bären. Man fick ner antalet malar till ett minimum men året därpå blåste en mängd malar från fastlandet över till Visingsö.

Utrotningsförsöket hade gått om intet och upprepades aldrig. Feromonfällor Det går att köpa små kartongfällor som man hänger upp i äppelträden. På botten lägger man en skiva preparerad dels med doftämne (feromon) som malhannarna attraheras av, dels med lim som stäcker deras vidare flygfärd. Feromonfällorna kostar en del och är inte så effektiva.

De insektslik som man ser på den klistriga skivan är ofta andra, mycket snarlika insekter. Bearbetning av jorden Kokonger med blivande rönnbärsmalar ligger i jorden hela hösten, hela vintern fram till försommaren. Genom att lätt bearbeta jorden under rönnarna och äppelträden på tomten under hösten stör man dessa puppor och kan förhoppningsvis reducera nästa års generation rönnbärsmalar.

En radikal metod är att köpa höns och släppa ut i äppelträdgården. Hönsen sköter jordbearbetningen, äter malpuppor och blir samtidigt mycket skickliga på att hitta puppor av frostfjärilen som även de gömmer sig i jorden på hösten. Olja Ett ekologiskt sätt att hantera rönnbärsmal är att spruta med en emulsion av vatten, vegetabilisk olja och såpa i tiden mellan äggläggning och kläckning.

Äggen kvävs under oljeskiktet och kommer därför inte att kläckas. Om trädet är öppet och luftigt, och om det är kartgallrat så att frukterna hänger glest och jämnt fördelade över trädet, är chansen god att man får en bra täckning med sprutvätskan. Sitter däremot karten tätt och gömd under rik bladmassa blir förstås täckningen mindre god och många ägg nås inte av oljan.

Sprutningen ska utföras på kvällen, annars kan blad och kart få sprutskador. Om äggläggningen är utdragen kan man behöva spruta 2 eller 3 gånger på träden. I ett lyckat norskt försök under ledning av Gunnhild Jaastad på Planteforsk Ullensvang har man använt rapsolja. I ett annat framgångsrikt försök på Åland hösten 2001 använde man solrosolja.

Forskarna har funnit att även spinnkvalster och bladlöss drabbas av oljan medan däremot nyttodjuren klarar sig om bara oljekoncentrationen hålls nere, under 4 procent. I de nämnda försöken var koncentrationen 2 procent. Oljebehandlingen kräver inköp av en spruta att bära på ryggen och är inte så enkel att klara för en villaägare med stora träd.

En annan metod består i att kasta en fiberduk över äppelträdet och låta den skydda karten under den tid malarna flyger. Den metoden kan bara användas på unga äppelträd, dvärgträd, pelarträd, spaljéträd och äppelhäckar. Kanske kommer vi inom några år att veta mer om hur vi ska komma tillrätta med rönnbärsmalen.

Agronomie doktor Mette Kjobek Petersen vid Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, har fått medel från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) för att under 2002–2004 genomföra ett forskningsprojekt med titeln ”Samspel mellan skadedjur och deras naturliga fiender i ekologiskt odlade äpplen”.

Petersen uppger att det är just rönnbärsmalen som står i fokus för hennes forskning.
Referenser Ahlberg, O.
Rönnbärsmalen Argyresthia conjugella Zell.
En redogörelse för undersökningarna åren 1921–1926.
Meddelande N:o 324 från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, 1927.
Rönnbärsmal i ekologisk äppelodling, biologi och samlat vetande.

Jordbruksinformation 10, 1998. Kan beställas från Jordbruksverket i Jönköping, tel 036-15 50 00. Rönnbärsmal och äppelvecklare. Faktablad om växtskydd. Trädgård 121 T, 1999. Kan beställas från Sveriges Lanbruksuniversitet i Uppsala, tel 018-471 25 00. Jensen, Kirsten.

Hopp för ekologisk äppleodling? Frukt- och bärodling nr 4, 2001. Lind, Gustaf. Några iakttagelser rörande rönnbärsmalen hösten 1907. Sveriges Pomologiska Förenings Årsskrift, 1907. till toppen E-plantor Det finns E-plantor av vissa äppelsorter. De är framtagna på ett särskilt sätt som gör dem fria från virus.

Det kan vara viktigt i yrkesodlingar men betyder mindre i villaträdgårdar där virussjukdomar sällan utgör ett problem. Om du tänker ympa in olika äppelsorter i ditt nya träd har du ingen nytta av ett E-träd. Så fort du sätter in en ymp i E-plantan är det inte längre virusfritt.

Men, som sagt, det har liten betydelse. Skorv, rönnbärsmal, äppelvecklare och kräfta fortsätter att vara de stora bekymren i den vanliga villaträdgården. till toppen I vårt land växer två botaniska typer av äppelträd: Malus domestica, det odlade äppelträdet, och Malus sylvestris, vildapel. Det är lätt att skilja den vilda och den odlade apeln åt: • Vildapelns blad är kala på undersidan medan det odlade trädet har blad med svagt ludna undersidor.

Också blomskaftet och blommans foderblad är kala hos vildapeln. • Malus domestica saknar grentornar (vassa taggar) medan grenarna på vildapeln ofta visar små tornar. • Vildapelns frukter är små, gulgröna, sura och kärva. Det odlade äppelträdet ger smakliga frukter.

Vildapeln är vanlig på frisk, näringsrik, gärna något kalkhaltig mark i södra Sverige och Mellansverige.
Vanliga växtplatser är glesa lövskogar, bryn, vägrenar, strandsnår, hagmark, rasbranter.
Det finns också äppelträd ute i hagarna och vid vägkanterna som oriktigt kallas vildaplar men i själva verket är spontant uppkomna från kärnor av Malus domestica, så kallade kärnsådder.

De här kärnsådda träden kan bli mycket stora och bära antingen goda eller illasmakande äpplen. Förr brukade fattiga torpare och jordbrukare, utan möjlighet att köpa ett äppelträd, gräva upp sådana träd och plantera dem vid sin gård. Många gånger kan man möta en prydlig rad med dylika kärnsådda äppelträd vid gamla torp ute i landet.

Ibland gav det kärnsådda trädet goda äpplen som kunde användas i hushållet. Om träden gav sura eller beska eller enbart söta äpplen kunde man ändå använda dem som mat till grisarna och det var ett viktigt inslag i familjens ekonomi. till toppen Brunfärgning av äpplen När man skalar ett äpple så blir det vita, gulvita eller gula fruktköttet brunt efter en längre eller kortare stund.

Brunfärgningen beror på att äpplet innehåller enzymet polyfenoloxidas. Alla enzymer är proteiner, stora molekyler med en speciell struktur som gör att de kan fungera som påskyndare (katalysatorer) i biologiska processer. Enzymet polyfenoloxidas blir aktivt i äpplet i närvaro av syre, koppar och vissa di-fenoler (i äpplet handlar det särskilt om klorogensyra).

I ett första steg bryts di-fenolerna ned till o-benzoquinon, ett gult pigment. Det oxideras sedan vidare av luftens syre till bruna melaniner ( samma grupp av ämnen bildas i huden när vi blir solbrända). När man hettar upp äpplen –- till exempel bakar eller kokar dem – inaktiveras enzymet och äppelköttet förblir ljust.

Polyfenoloxidas slutar också att fungera om pH sänks genom en tillsats av syra (till exempel citronsyra) Skurna äppelklyftor kan därför behålla sin ljusa färg om vi direkt penslar dem med citronsaft. Askorbinsyra, det vill säga C-vitamin, är en anti-oxidant som förhindrar den enzymatiska brunfärgningen av äpplen.

Den används just av den anledningen som tillsats i livsmedel (E300 i en innehållsförteckning betyder askorbinsyra). Olika äppelsorter brunfärgas mer eller mindre fort beroende på hur mycket enzym och hur stor mängd polyfenoler de innehåller. Den som lagar en fruktsallad blir inte glad ifall vindruvor, banan, apelsiner och kiwi har sällskap med äppeltärningar som mörknar meddetsamma, en sådan gång vill man helst använda äpplen som inte blir brunfärgade så fort.

Brunfärgas knappast alls Aroma Brunnsäpple Elstar Frida Golden Noble Kim Rubinola Snövit Särsö Summerrred Brunfärgas mycket långsamt Alice Birgit Bonnier Borsdorfer Cortland Elise Elstar Jonathan Linda Lobo Lord Lambourne Melon Pederstrup Prinsessäpple Stenbock Ökna Lökäpple till toppen Minneslista Januari Tid att tillverka några fågelholkar och även ett par fladdermusholkar.

Fåglar och fladdermöss tar många insekter och hjälper till att försvara din äppelskörd mot bland annat äppelvecklare och rönnbärsmal.
Februari Funderingar på att ympa in nya sorter i dina äppelträd i år? Då är det dags att hämta ympar nu.
Förvara dem nedgrävda i snö eller liggande i fuktat hushållspapper i en icke tillsluten plastpåse i kylskåp.

Mars Nu är tid att sätta upp fågelholkar och fladdermusholkar. Dags också för en översyn av äppelträden. Kanske finns det lav, mossa och lös bark på stam och grenar? Med mjuk borste och liten skrapa kan man göra rent träden. När man borstar träden avlägsnar man gömställen för skadeinsekter.

Men här finns två skolor! En grupp vill ha släta, borstade och blanka fruktträdsstammar. Och en grupp menar att även nyttoinsekter kan dölja sig bakom lösa barkflagor och att det för övrigt är vackrast med lavrika stammar och grenar. April April är månaden för beskärning av unga äppelträd. Det är också den månad när man ympar och när man planterar nya äppelträd.

Många tror att man måste beskära träden på vårvintern men det stämmer inte. Så gjorde man förr eftersom på vårvintern hade trädgårdsmästaren inga andra pressande sysslor att sköta och det fanns tid att beskära träden. I dag vet vi att träden mår bättre av att beskäras när det är varmt i luften.

Varför beskär man trädet? Vill man beskära för att minska trädets storlek utan att få så många vattenskott? I så fall ska man skära på sommaren.
Skär man för att stimulera tillväxten, till exempel på unga träd? Då bör man beskära på våren, i april och maj månad.
Och man bör beskära i torrt väder för att minimera spridningen av svampsporer som kan infektera träden.

Absolut sämst är att beskära på vårvintern. Vetenskapliga försök har visat att spridningen av sporer från parasitsvampen Nectria galligena som ger fruktträdskräfta är störst på hösten och vintern. Men sporspridning sker också vid temperaturer runt noll grader.

Det betyder att i januari, februari och mars bör man inte röra fruktträden.
Senare, i vårmånaderna april och maj, ligger temperaturen som regel över noll och risken för smittspridning är lägre.
Forskning visar att kraftig tillväxt ökar risken för angrepp av fruktträdskräfta.
Det beror på följande: om man skär i början av året får man en stark tillväxt i trädet.

Det betyder att avmognaden, fö rvedningen av skotten, tar längre tid på hösten och det i sin tur betyder att vi får en ökad risk för tidiga frostskador vilket kan leda till att trädet drabbas av kräfta. I april kan vi hämta de sista kvarvarande vinteräpplena från förrådet.

Många vinteräpplen bevarar ett vackert utseende in i april och maj månad men är odugliga att äta eftersom köttet har tappat smak och konsistens. Mycket fina vinteräpplen är till exempel Ribston och Eldrött Duväpple som båda håller aromen in i april. Maj Beskärningen av yngre äppelträd kan fortsätta hela maj månad.

Men när blomningen sätter i gång är det få av oss som nänns skära i träden. Då vill man bara gå runt av njuta av blommorna som skiftar i utseende från träd till träd. Äppelblomningen börjar i Skåne omkring första veckan i maj; i mellersta Sverige börjar de första träden blomma i perioden 10–30 maj.

Ett träd blommar under 10–14 dagar. Glöm inte att sätta ut fågelbad och sedan ständigt hålla det med friskt vatten. När småfåglarna trivs i trädgården får vi god hjälp med att hålla undan skadeinsekter. Juni Se över alla äppelträd som du bundit till störar och passa så att inte banden skaver in i barken i takt med att trädet växer.

Det stöd som du satte vid det unga äppelträdet vid planteringen går att ta bort efter ett par år. Juli Nu kan man ta itu med sommarbeskärningen av äppelträden. Viktigt att göra en kartgallring om fruktsättningen varit stor. Ofta faller en massa kart på grund av otillräcklig befruktning eller påverkan från insekter.

Men ändå kan det sitta kvar så mycket kart i början av juli att det är befogat att gallra.
Låt då gärna mittfrukten i varje klase, eller den frukt som får mest sol, sitta kvar.
Om man låter bli att kartgallra, får man små äpplen som inte är lika vackra och goda.
Raftig belastning på grenarna kan också leda till att de bryts sönder.

Dessutom leder en mycket stor skörd till att det blir ingen eller liten fruktsättning nästa år. Titta efter svarta kräftsår på träden. Förekommer sådana så skär bort den skadade veden in till frisk ved. Bränn de bortskurna grenarna. Goda år mognar sommaräpplet Close i södra och mellersta Sverige redan mot slutet av månaden.

Augusti En översyn av träden lönar mödan.
Många äpplen kan vara drabbade av monilia.
Grå monilia eller grentorka visar sig som gula, vissnade blad.
Skär bort alla angripna grenar och bränn dem.
Gul monilia eller fruktmögel ger äpplen med bruna fläckar som sedan får ringar av ljusa mögelfläckar.
Plocka ned alla sådana skadade äpplen och kasta med hushållssoporna för att förhindra sporspridning.

I vissa områden är äppelträden hårt härjade av frostfjärilens larver som kan kaläta ett träd på ingen tid alls. Nu är tid att sätta de speciella limringar på träden som ska förhindra att frostfjärilshonorna går upp i träden och lägger ägg. Se till att limringen smyger tätt intill stammen (annars kryper honorna under den) och att inte löv klistrar sig fast på limring gen (då används löven som en brygga).

Ibland ser man spinn i äppelträdet. Spinnmalen bildar slöjlika nästen i vars mitt det finns larver som kalasar på blad och knoppar. Avlägsna alla nästen och kasta i hushållssoporna. I augusti och september bör man vara noga med att klippa gräset kort under äppelträdet och sedan gärna finfördela äppelbladen.

Det är ett sätt att förebygga svåra angrepp av skorvsvamp. Daggmaskarna får lättare att komma åt bladen och dra ned dem i jorden och det minskar skorvsmittan nästa år. Många sysslor i augusti alltså men ändå är det en fröjd att leva när många sommaräpplen mognar på träden: till exempel Hornsberg, Hampus, Mantet, och Transparente Blanche.

September Härliga äpplen av mångahanda slag finns att skörda.
Vrid försiktigt loss varje äpple så att skaftet kommer med.
Utan skaft får äpplet ett hål som blir inkörsport för skadesvampar.
Fallfrukt blir det också att plocka upp och lägga på komposten.
Oktober Tid att skörda vinteräpplen, innan den svåra nattfrosten kommer.

Har det varit ned till fem köldgrader under natten gör det inget, du kan plocka ned äpplena när det blivit varmare igen nästa dag. Vinteräpplen är inte ätmogna när vi skördar dem men ska ha nått trädmognad, det vill säga att efter lagring ska frukten nå den för sorten typiska smaken och aromen.

Plockade för snart kommer inte det hårda fruktköttet hos vinteräpplen att omvandlas till lös, tuggbar konsistens och färgen förblir kartigt grön. Dessutom har äpplen som man haft för bråttom att skörda inte alltid hunnit bilda det tunna vaxskikt utanpå skalet som har till uppgift att skydda mot uttorkning och skrumpning.

För tidig skörd kommer alltså att minska vinteräpplets smak, hållbarhet och saftighet. Äpplen ska hanteras varsamt. Lägg dem i trälådor eller i de små kartonger som man får A4-papper i. En sådan kartong rymmer lagom mycket och du kan lätt ta in en i taget från förrådet.

Innan du lägger äpplen till förvaring, kosta gärna på dem litet papper.
Silkespapper är flott förstås men det duger också med annat papper.
Riv i förväg breda remsor av papper och ta med ut till äppelträden.
Svep direkt ett lager papper om varje äpple innan du lägger det i förvaringslådan.
Om ett äpple skulle ruttna eller mögla i lådan skyddar pappersomslaget andra äpplen från att infekteras.

Förvara äpplena utomhus vid en husvägg skyddade från råttor, möss och fåglar. Täck dem med en filt om det blir frostkallt. När det blir många minusgrader får man flytta äpplena till en sval bod, källare eller vind. Du kan använda jordkällare, men den måste vara nyskurad och ren.

Gammal potatisdoft och andra dofter sätter sig genast i äpplen. Kanske har man plats i källaren för ett särskilt kylskåp för frukt. Äpplen klarar inte att ligga i tillslutna plastpåsar. Det är bättre att de får ligga i kraftiga papperspåsar i kylskåp eller omsvepta med papper. November Nu är det nödvändigt att klä in alla unga träd med nät.

När vintern kommer blir hararna sugna på att lägga litet god äppelbark i kistan. Tänk på att nätet måste nå högt! Ett tjockare snölager gör att hararna annars kan sträcka sig över nätet. December Dags att njuta av alla goda vinteräpplen och laga värmande äppelte (vatten, torkade äppelskivor och en kanelstång). till toppen

När På våren kan man plantera?

Vår – I mars är det dags att börja plantera grönsaker, till exempel spenat, bondböna, kålrot, palsternacka, rädisa och ärter. Deras fröer är nämligen så tåliga mot kyla att de kan sås när temperaturen är över sex grader. Tänk på att inte sätta alla grönsaker för tidigt, många mår bättre av att planteras i april.

För känsliga växter är det bra att förodla, det ger ett försprång av utvecklingen och skyddar från både väderomslag och ohyra. Under april kan man börja förodla gurka, pumpa, fänkål, melon och broccoli i små krukor för senare utplantering. Nu är det även dags för den årliga beskärningen av äppel- och päronträd.

Generellt sätt kan man säga att ju yngre trädet är desto mer ska beskäras. Även bärbuskar kan behöva beskäras under mars-april. Röd- och svartvinbärsbuskar mår bra av att mår bra av att glesas ut lite för att ge lite extra boost. I början av maj är det dags att odla sättpotatis.

När är det bäst att plantera körsbärsträd?

Körsbär – Fruktträd – Frukt Körsbärsträdet kan planteras / omplanteras från november till slutet av mars. Det finns många olika sorter körsbär som avhängig från sorten har en söt (Stella, Sunburst, Lapins, Merchant) eller sur smak (Morell eller surkörsbär).

Hur lång tid tar det för ett äppelträd att bära frukt?

Det är omöjligt att ange någon exakt tid som man behöver vänta innan man får skörd på ett fruktträd. Det beror mycket på hur trädet trivs och etablerar sig samt hur bra man sköter beskärningen. Normalt brukar äppelträd börja ge mindre skördar efter 5-10 års ålder.