Växtföljd innebär att du byter odlingsplats för dina grönsaker år från år – helst så att det är minst fyra år innan du odlar den på samma plats igen. Detta gäller inte snabbväxande grödor som till exempel sallat och spenat. Samodling innebär att du blandar olika typer av växter – grönsaker, kryddväxter och blommor – som trivs tillsammans och odlar dem intill varandra.
- Kålväxter
- Potatis
- Morötter
- Lök
- Purjolök
- Ärter och bönor
Tips – så här kan du dela in växterna i fyra grupper För att vara säker på att växterna inte växer på samma plats oftare än vart fjärde år är det praktiskt att dela in växterna i fyra grupper och att ha minst lika många odlingsytor att växla plats mellan år från år. I växtbiblioteket, ’Växter A-Ö’ kan du sortera på växtfamilj, näringsbehov och vattenbehov. Vad är samodling? Samodling innebär att du blandar olika sorters grönsaker och blommor intill varandra i odlingen. Det gör odlingen vackrare och är bra av utrymmesskäl. Dessutom kan vissa blommor och kryddväxter skydda grönsaker mot skadedjur och insekter. Två sätt att samodla:
- Ett sätt att samodla är att väva in blommor bland grönsakerna i odlingen eller blanda olika grönsaker på samma yta. Du kan till exempel plantera tagetes bland dina morötter eller bondbönor bland potatisen.
- En del växter har en lång utvecklingstid och tar inte så mycket plats i början. Korta kulturer kan då odlas mellan de långsamväxande växterna i början av säsongen. På samma sätt skördas vissa grönsaker relativt tidigt och ger plats för nya grönsaker. Läs merunder ’Sommarsådd’,
Samodling – några tips
- Asiatisk bladkål, pak choi och rädisa kan odlas mellan kålplantorna innan de blir för stora. Spetskål och kålrabbi har lite kortare utvecklingstid och kan odlas i omgångar
- Samplantering av kål med timjan och dill hjälper mot kållarver
- Purjolöken kan samodlas med sallat
- Kronärtskocka och rotselleri kan samodlas med sallat
- Tagetes är en sanerande gröda är som minskar skadliga nematoder i jorden. Det är främst morötter och kepalök som drabbas. Odla därför gärna tagetes tillsammans med dessa
- Kryddtagetes kan också gärna samodlas med sallat, betor och mangold
- Ärtorna och bönorna kan samodlas med krasse, squash och/eller spenat för att hålla jorden ska vara täckt
- Bondbönor mellan rader av potatis
- Klätterbönor, sockermajs och sommarsquash passar utmärkt att odla tillsammans
Trivs/trivs inte tillsammans Vissa växter trivs bättre eller sämre tillsammans, läs mer om vilka växter en viss gröda trivs och inte trivs med på växtkorten i ’Växter A-Ö’. Några exempel på växter som inte bör odlas tillsammans:
- Potatis trivs inte med gurka, jordärtskocka, kålväxter, selleri, tomat, squash eller pumpa
- Bönor/ärtor trivs inte med lök eller fänkål
- Tomat bör inte odlas i närheten av potatis
Mer hjälp i Växtbiblioteket I växtbiblioteket ’Växter A-Ö’ finns en filtreringsfunktion där du kan välja att filtrera växterna på olika kriterier. Bland annat kan du se vilka växter som ingår i de olika växtfamiljerna och vilka som har samma närings- och vattenbehov.
Vad odla efter tidig potatis?
Odla ätbarts växtbibliotek! – Potatis är anspråkslös. I princip kan du slänga ut sättpotatisen på jord, lägga halm över och få potatis om åtta veckor. Men för en tidigare och bättre skörd bör man förgro sättpotatisen. Sätt både tidiga och sena sorter för att kunna skörda potatis hela säsongen.
Tidig potatis växer snabbt men tål bara en kort tids lagring. För att odla sen potatis: Förgro potatisen för att förkorta potatisens tillväxttid i jorden. Lägg potatisen ljust och svalt (8-15 grader) så får potatisen mörka fina groddar. Räkna med att det tar 4-5 veckor. Om du vill skynda på det kan du ”väcka” potatisen genom att låta den ligga varmt och mörkt ett par dagar innan du lägger fram den i ljuset.
En lämplig storlek på sättpotatisen är 5 cm i diameter. Är de mycket större går det att dela dem men säkra att det finns groddar på alla delar. Låt snittytan torka några timmar. Vid utplantering bör groddar som är knubbiga och 1-1,5 cm långa ha bildats.
- Ännu bättre resultat fås om sättpotatisen placeras på än bädd av fuktig jord eller mull.
- Då utvecklar knölarna rötter.
- Dela/lossa sedan försiktigt så att rotklumpen kommer med vid utplantering.
- När jordtemperaturen är 7-8 grader kan den förgroddade sättpotatisen planteras ut på ca 10 cm djup och 20 cm plantavstånd för tidig- och sommarpotatis.
Dra upp fåror och placera försiktigt ut sättpotatisen. Täck därefter med jord. Potatisblast tål inte frost så ha beredskap att täcka potatisodlingen med fiberduk vid risk för frost. Kupa potatisen under sommaren 2-3 gånger för att hindra att knölar som ligger ytligt utsätts för solljus och blir gröna (och giftiga).
Potatis vil ha jämn fuktighet så var beredd att vattna från sådd och under hela sommarn. Gödsla sparsamt – 2-4 kg brunnen stallgödsel per kvadratmeter är ett bra mått. Undvik flytande gödsel – potatis tar lätt smak av jorden och det som är i den. Potatis är känsligt för felaktig gödsling som kan ge mörkfärgningar och andra problem.
Kalium ökar skörden och minskar mörkfärgning och fosfor skyndar på mognaden. Tidig potatis tas upp när den är tillräckligt stor. Förutsatt att man förgrott, kan man börja skörda tidig potatis efter 8 veckor, sommarpotatis efter 10-12 veckor och höstpotatis låter vänta på sig minst 14- veckor.
Vilka växter trivs med potatis?
Det finns många anledningar att samplantera växter. Den ena växten kan hålla borta skadedjur från den andra, en annan kan fixera kväve så att det blir tillgängligt för de andra växterna. Växter kan samplanteras för att de växer på olika nivåer, både ovanför och under jord.
Då kan rötterna breda ut sig på olika djup utan att konkurrera om utrymme och ovan jord kan en högre soltålig växt kanske skugga en annan som behöver mer skugga Det finns inte så mycket forskning som visar på de exakta utbytesvinsterna för växterna. Men det finns månghundraåriga praktiska erfarenheter kring samplantering som är värda att lyssna till.
Där det verkligen finns stöd från forskning på att växter kan ha utbyte av varandra är vad gäller kvävefixering, fosfor och kaliumupptag.95% av alla växter samarbetar med svampar. eller mykhorriza för att få kväve och mineraler. Växtens rötter möts då av svamphyfer där hyferna får kolhydrater, eller socker av växten och växten får kväve och mineraler.
| Vad | Trivs med | Trivs inte med | Egenskap |
|---|---|---|---|
| Aubergine | Bönor | ||
| Basilika | Tomat, chili, oregano, sparris | Salvia | Vissa påstår att smak på tomat och basilika förbättras om de planteras ihop. |
| Betor | Blomsterböna, kålrabbi, kålrot, rödlök | ||
| Blomsterböna | Betor, kålrot, selleri | ||
| Blomkål | Bönor, selleri | Ej efter spenat | ger god smak |
| Bondbönor | Dill, potatis, spenat | ||
| Buskbönor | Gurka, jordgubbar, kryddväxter, kålväxter, mangold, morötter(tidiga), potatis, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater | Fänkål, gladiolus, lök, purjolök, vitlök, ärtor | |
| Chili | Basilika, Salladslök | ||
| Dill | Gräslök, gurka, kålväxter, lök, morötter, persilja, rödbeta, sparris, sallat, kål, Salladslök | Morot, tomater, chili | Perfekt för pollinerare, kan korspollineras med morot. Dill kan dra till sig predatorer som äter upp kålfjärilslarver. |
| Endivesallat | Fänkål, kålväxter, lök, stångbönor | ||
| Fruktträd | Krasse, nyzeeländsk spenat, pepparrot, vitlök | ||
| Fänkål | Gurka, sallat, salvia, ärtor | Buskbönor, stångbönor, tomater | |
| Gräslök | Morötter (tidiga) | Bönor, ärtor | |
| Gurka | Bönor, dill, fänkål, jordärtskockor, kålväxter, lök, majs, rödbetor, selleri, vitlök, ärtor | Kryddväxter, potatis, rädisor, rättika, tomater | |
| Hallon | Spenat, vitlök | ||
| Jordgubbar | Bönor, gurkört, lök, purjo, rosenkrage, rädisor, rättika, spenat, vitlök, ärtor, gran- och tallbarr | Kålväxter, tomater | Gurkört håller skadeinsekter borta och attraherar pollinerare, plus att jordgubbarna smakar bättre. Vitlök håller kvalster borta. |
| Jordärtskocka | Gurka | Potatis | |
| Koriander | Spenat, bönor, ärtor | Fänkål | Planteras gärna nära morot och kål för att hålla borta insekter. |
| Krusbär | Potatis | ||
| Kålväxter | Betor, bönor, dill, gullris, gurka, kamomill, lök, mangold, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, salvia, selleri, spenat, stångbönor, tomater, ärtor. Aromatiska örter och ringblommor. | Jordgubbar, kålväxter, potatis, purjo, vitlök | Aromatiska örter och ringblommor avvisar kålfjärilens larver |
| Lök | Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, kålväxter, sallat | Buskbönor, stångbönor | |
| Majs | Gurka, sallat, squash, tomater, ärtor | Selleri | |
| Mangold | Buskbönor, kålväxter | ||
| Morötter | Buskbönor, dill, gräslök, lök, sallat, tomater, vitlök, ärtor | ||
| Mynta | Tomat, chili, kål, sallat, ärtor | Persilja, kamomill | Deras starka doft kan förvilla insekter. |
| Nässlor | Tomater | ||
| Pepparmynta | Sallad, tomater | ||
| Pepparrot | Fruktträd | ||
| Persilja | Tomat, chili, potatis, ärtor, dill, sparris, tomater | Mynta, sallat | Tips, persilja får rosor att dofta mer om du planterar dem vid roten. |
| Potatis | Bondbönor, buskbönor, solros, spenat | Gurka, jordärtskocka, krusbär, kålväxter, selleri, tomater | |
| Purjolök | Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater | Buskbönor, kålväxter, stångbönor | |
| Rabarber | Buskbönor, kålväxter, sallat, spenat | ||
| Ringblommor | Kålväxter, tomater | ||
| Rosor | Pepparmynta och vitlök | vitlök avvisar bladlöss | |
| Rosmarin | Kål, chili, salvia, bönor | Morot, potatis | Håller insekter borta. |
| Rädisor, Rättika | Buskbönor, jordgubbar, kålväxter, sallat, spenat, stångbönor, tomater, ärtor | Gurka | |
| Rödbetor | Buskbönor, dill, gurka, kålväxter, vitlök | Spenat | |
| Rödlök | Betor | ||
| Sallad | Dill, fänkål, gurka, jordgubbar, kålväxter, lök, körvel (ger täta huvud och håller bladlössen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rädisa, rättika, sparris, stångbönor, svartrot, tomater, ärtor | Fänkål, persilja, selleri | |
| Salladslök | Kål, sallad, persilja | Bönor, ärtor. Spenat | Kan hålla insekter på avstånd. |
| Salvia | Kål, morot, rosmarin | Gurka, salladslök | Kan hålla borta kålmask, attraherar pollinerare. |
| Selleri | Gurka, kålväxter, purjolök, stångbönor, tomater | Majs, potatis, sallat | |
| Solros | Gurka, Potatis | ||
| Sparris | Basilika, dill, kålväxter, persilja, sallat, tomater | ||
| Spenat | Hallon, jordgubbar, kålväxter, potatis, rabarber, rädisor, rättika, stångbönor, tomater | Rödbetor | |
| Sojabönor | Trivs överallt | Stimulerar alla växter i närheten | |
| Squash | Bönor, ärtor, gurkört | Potatis, kryddväxter, tomat | Gurkört sägs förbättra smak och tillväxt samt attraherar pollinerare. Ärtor, bönor kan hjälpa till fixera kväve, klättra. |
| Stångbönor | Gurka, krasse, kålväxter, rädisa, rättika, sallat, selleri, spenat | Fänkål, lök, purjo, vitlök, ärtor | |
| Svartrot | Kålrabbi, purjo, sallat | ||
| Timjan | Kål, sallat | Attraherar pollinerare och rovkvalster. Håller kålmasken borta. | |
| Tomat | Basilika, Gräslök, krasse, kålväxter, majs, morot, nässlor, nyzeeländsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rädisa, rättika, sallat, salladslök, selleri, sparris, spenat, tagetes, vitlök. | Potatis, kål, dill, fänkål, | Tagetes (skyddar mot nematoder) |
| Vitlök | Fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor, rödbetor, tomater | Kålväxter, stångbönor, ärtor | |
| Ärtor | Dill, fänkål, gurka, kålväxter, majs, morötter, rädisa, rättika, sallat | Bönor, gräslök, potatis, purjo, stångbönor, tomater, vitlök | |
Vad ska man inte odla tillsammans med potatis?
Alla har inte plats eller lust att ha ett grönsaksland hemma. Vissa av oss har bara en balkong och vissa ett söderfönster. Oavsett hur mycket plats man har kan man odla grönsaker. Och man kan odla mer än man tror – om man samplanterar. Text och bild: Anna Theorin Samplantering av grönsaker betyder helt enkelt som det låter att man odlar olika grönsaker tillsammans i en kruka. Innan vi går igenom vilka plantor man kan samodla så kommer det lite praktiskt information som ni behöver veta.
När man odlar i en behållare som en kruka eller i en pallkrage, så är det viktigt att man använder bra jord och att man tillför näring under hela sommaren. Växterna kan inte ta upp någon näring ur marken och för att växa och frodas behövs näring. Speciellt om man odlar flera olika grönsaker i en behållare tillsammans.
- Ett bra grönsaksgödsel som jag använder hittar ni här
- Vattningen är viktig, ju mer grönsaker i en kruka desto mer vatten går åt dagligen. Vattna gärna igenom hela krukan mer sällan än att strövattna lite då och då. Man vill att rötterna söker sig ner i krukan och inte mot ytan.
Vissa växter ska absolut inte samplanteras. Detta gäller tomat och potatis som lätt smittar varandra med potatisbladmögel annars. Potatis och tomat är nämligen släkt och de kan få samma sjukdomar.
När man ska bestämma vilka växter man ska samodla så måste man se till vad de växterna behöver och vill ha. Timjan ska inte samplanteras med gurkor eftersom timjan gärna vill torka ut lite och gurkor dricker ofantligt mycket mer vatten. Timjan och rosmarin går däremot väldigt bra att odla ihop eftersom de vill ha samma förutsättningar. De man också behöver tänka på är att om man har tomater och gurka som man binder upp så får man massvis med plats i krukan för andra grönsaker och örter. Busktomater kan bli ganska breda så då får man plantera i ytterkant av krukan, även det går bra såklart och då kan man sätta grönsaker som växer neråt i marken, som sommarmorot och rädisor. Du kan självklart även blanda som du vill, om du har en kruka med högväxta ärtor eller bönor kan du ha lågväxande ärtor och bönor i samma kruka eller blanda med bladgrönsaker. Om du odlar potatis i krukor kan du så snabbväxande grönsaker emellan potatisblasten så som rädisor, spenat och plocksallat. Blommande tomat med sallat på tillväxt under. Även kryddväxter från samma sort passar fint att samplantera. Olika myntor i en kruka ser inte bara vackert ut, doften från de olika sorterna blandar sig tillsammans och blir helt magiskt. Limegrön Äppelmynta med mörkt Chokladmynta är fantastiskt vackert ihop! Det som är det roliga med samplantering av grönsaker är att man kan testa sig fram själv.
- Tänk på sluthöjden av grönsaken, kommer den växa upp eller ner i marken som en rädisa/morot.
- Blanda höga grönsaker med låga.
- Blanda snabbväxande grönsaker med långsamma (ex blanda kål med sådda rädisor).
- Och det viktigaste, samplantera de växter som vill ha samma förutsättningar.
Lycka till!
Hur länge kan man ha potatis på samma ställe?
För att undvika sjukdomar bör det gå minst 4 år innan du odlar potatis på samma ställe igen. Förvara potatisen frostfritt och gärna kallt, mörkt och torrt, t. ex. i en källare.
Hur länge kan man ha kvar potatisen i jorden?
När skördas potatisen? – Om du satte förgrodd potatis, räkna med ungefär 8 veckor tills skörd för färskpotatis. Direktsatt sommarpotatis tar ungefär 10−12 veckor och sen potatis ska vara ännu längre tid i jorden. Om blasten skulle angripas av bladmögel, ta bort den. Själva potatisen kan dock vara kvar i jorden och skördas allt eftersom.
När ska man ta bort Potatisblasten?
Potatisblast Vi har odlat potatis i en blomlåda 1*1 metern, blasten är så hög så jag undrar om man ska klippa ned den så den inte stjäl all näring för potatisen, det kanske inte blir någon potatis ? Odla svarar: Har du möjlighet att kupa istället? D v s fyll på mer jord så att det täcker en del av stjälkarna.
Man ska inte klippa av potatisblasten förrän potatisen är färdig, eftersom potatisplantan slutar växa när man tar bort eller kortar in blasten. Du har väl inte gödslat för mycket? Egentligen ska man inte alls gödsla potatis, det blir mest blast och inga knölar då och smaken påverkas negativt också. Var också försiktigt med att vattna för mycket, smaken blir vattnig om potatisjorden är blöt.
Och blasten växer. Sylvia : Potatisblast
Vad ska man gödsla potatis med?
Årets första färskpotatis smakar himmelskt, och sedan fortsätter jag njuta av min egenodlade potatis hela sommaren lång. Att krafsa fram några potatisar ur doftande svart mylla, lagom många för ett kok, är något jag aldrig tröttnar på. Det känns så ursprungligt och så rätt. Det är samma ljuvliga glädje varje gång.
Välj gärna två olika sorter, en tidig och en senare så förlängs skördesäsongen. En enda sättpotatis ger i regel två kilo att skörda. Och att skörda färskpotatis brukar bli stor succé bland barnen. Föredrar du stora eller små potatisar? Välj stora sättpotatisar om du vill ha små potatisar, och välj små sättpotatisar om du vill skörda stora. Potatis är utmärkt att samodla. Bondböna är en klassiker, liksom indiankrasse. Extra vackert blir potatislandet om man sätter några dahliaknölar samtidigt med potatisen. Fyra−fem potatisar och sedan en dahlia osv.
Sorter: Satsa på två, tre sorter med olika skördetid, tidig s k sommarpotatis samt medelsen och sen höst- eller vinterpotatis. Har man inga bra förvaringsutrymmen är det bäst att bara odla tidiga sorter. Man köper sättpotatis och det ska vara statskontrollerade, plomberade, friska sorter.
- De tidiga växer snabbt och njuts omgående då de inte klarar lagring någon längre tid.
- Tidiga sorter brukar vara fasta och har oftast gult kött.
- Någon bra tidig, mjölig sort finns inte.
- De sena växer långsammare och får ett hårdare skal som gör att de kan lagras.
- Bland de medelsena och sena finns både fasta och mjöliga sorter.
Utbudet varierar år från år, ibland beroende på att föregående års skörd resulterade i dålig tillgång. Det kommer också ständigt nya sorter. Sättpotatis säljs i nätsäckar om 1, 3 eller 5 kg. Det finns också kartonger med tre – fyra olika sorter. För en familj om två vuxna och två barn räcker 5 kg sättpotatis till långt in på hösten. Köp inte potatis med långa vita groddar. de kommer lätt gå av när du öppnar förpackningen. Foto: Kerstin Engstrand Var? Soligt–halvskuggigt läge. Jorden kan vara sandblandad. Gräsmattejord fungerar utmärkt. Funderar du på att bredda rabatterna kan du gräva upp en bit av gräsmattan och odla potatis där.
- När? Förgroning, börja en månad innan det är dags att sätta dem på friland.
- Förgroning ger upp till tre veckor tidigare och även större skörd av tidiga sorter.
- Vill du ha egen färskpotatis till midsommar ska du börja i april, inomhus, genom att sätta 1–3 potatisar i en hink med jord.
- Dessutom hinner förgrodda potatisar bli klara före eventuella angrepp av bladmögel.
Läs här om hur du förgror potatis här, Direkt i jorden sätts de som inte är förgrodda när körsbärsträden blommar. Potatisen ska i jorden ca två veckor innan den sista nattfrosten, de s k järnnätterna, brukar inträffa. I zon 3 vanligen i början av juni. Potatisen kupas för att få större skörd. Foto: Kerstin Engstrand Hur? Sätt potatisen på ett djup av 10 cm och med ett avstånd mellan dem på 40 cm. Vattna. Kupning/täckning, kupning gör man för att förhindra att de ytligt liggande potatisarna blir gröna.
- Gröna potatisar har utvecklat det giftiga ämnet solanin som kan förorsaka illamående.
- Potatisarna växer alldeles i markytan och ju mer man kupar eller täcker, desto fler potatisar får man också.
- På köpet får du en effektiv ogräsrensning.
- För upp jord eller täck jorden runt plantan med färskt, grönt gräsklipp två till tre gånger under sommaren.
Första gången med ett 4 cm tjockt lager när plantan är 10–15 cm hög, därefter med ett 10 cm tjockt lager 2 veckor senare och ytterligare ett efter 2–3 veckor. På lerjordar fungerar gräsklipp istället för kupning med jord mycket bra. Vattna: Så fort jorden känns torr en bit ner. Jämn fuktighet under hela sommaren är en förutsättning för jämna, fina goda knölar. Gödsla: Jorden där du odlar potatis bör vara grundgödslad med ett par kg gödsel, som kogödsel, per kvm före sättningen. Har man inte grundgödslat är gräsklipp ypperligt, det fungerar både som täckmaterial och som gödsling.
Lägg ut ett lager om 10 cm runt plantorna när det är dags för att kupa plantorna. Då undviker man också problemet med för mycket gödsel, som gör att potatisen blir blöt vid kokning, eller för lite gödsel, som gör att den spricker vid kokning. Viktigt: Kupning är viktig för stora skördar. Skörda: Oftast från mitten av juli.
För att kolla om potatisarna är skördeklara, krafsa undan lite jord och ta försiktigt upp de potatisar som är stora nog. Den sena potatisen brukar inte skördas förrän blasten lägger sig och då alla vid ett och samma tillfälle. Gräv försiktigt upp dem med en grep.
- Sen potatis spolas fri från jord och ska torka innan den förvaras svalt, 5–7 grader, och mörkt.
- Efter skörden är det dags att förbereda nästa års potatisland, då på ett nytt ställe.
- Gräv ner gödsel och gräsklipp.
- Problem? Potatis är en gröda som lätt kan få olika sjukdomar, till exempel potatiskräfta.
- Därför är det viktigt att alltid köpa kontrollerad sättpotatis och inte använda potatis man fått av grannen.
Inte heller får man använda potatisar köpta i utlandet. Knäpparlarver är 2 cm långa, gula, lite hårda larver som gör gångar inne i potatisen. De är vanligast när man odlar potatis i nyss uppgrävd gräsmatta men försvinner efter ett par år. De första två åren när man odlar i uppgrävd gräsmatta kan man så vete emellan.
Näpparlarverna dras till vetet som man sedan gräver upp och bränner. Man kan också göra fällor. Skär potatis eller morötter i bitar, trä dem på pinnar och stick ner i jorden. Kolla om larverna kommit dit, ta i sådant fall upp fällorna och oskadliggör larverna. Skorv känner man igen på att skalet får rostfärgade, ytliga sår.
Det är en bakteriesjukdom som trivs där jorden är mullfattig och kalkrik och är vanligast torra somrar. Det försämrar inte kvaliteten men potatisen ser onekligen mindre aptitlig ut. Skorv förebyggs genom att man håller jorden konstant fuktig och undviker aska, Algomin och kalk i landet.
Måste potatisen blomma innan man tar upp den?
Egen potatis under lång tid –
Förgro sättpotatisen.Odla både tidiga och sena sorter.Låt potatisen ligga länge i jorden.Skörda några potatisar i taget.Lagra potatis i vinter.
Ett gammalt knep för att veta när det är dags att skörda potatis är att vänta tills plantan har blommat. Det funkar fortfarande ganska bra men är ingen säker regel. Idag finns sorter av potatis som inte blommar alls eller vars blomning inte är så tätt sammanlänkad med mognaden av knölen.
Måste man vattna potatislandet?
Odling – När du väl har satt ner sättpotatisen i jorden gäller att vattna ofta, speciellt viktigt vid torka. God vattentillgång ger fler och större potatisar samt minskar risken för skorv. Luckra jorden efter hand och rensa bort allt ogräs. Kupa upp jorden kring potatisplantan när den är 10 – 15 cm hög. Täck knölarna inte bladen. Knölar som utsätts för ljus blir gröna och oätliga.
Vart trivs potatis bäst?
Potatis Det bästa är att potatis kan odlas nästan var som helst och hur som helst. I ett trädgårdsland eller i en hink på balkongen, det behövs inte mycket för att få njuta av de godaste knölar du ätit! Jord : Potatis trivs bäst i lucker och mullrik sandjord, men de har inga stora krav på tillvaron.
- Är din jord lerig bör du blanda den med barkmull och grus.
- Ge inte för mycket näring och välj en jord som inte är för näringsrik om du sätter i kruka.
- Ogödsel nermyllad i potatislandet är bra.
- Läge : Potatis vill helst växa i soligt läge.
- Det viktigaste är att inte låta dem torka när knölarna utvecklas.
Passa med vattningen om du odlar i kruka, eller om regnet uteblir. För bästa skörd bör jorden hålla en jämn fuktighet. Förberedelse : Förgro potatisen 3-4 veckor innan du sätter den. Lägg sättpotatisen i en låda eller äggkartong och ställ den ljust i rumstemperatur.
Vänta tills groddarna blivit ca 1-1,5 cm långa. Plantering : Vänta tills jorden är 8 grader. Dra upp fåror som är tillräckligt djupa för att potatisen ska hamna 7-8 cm under jordytan. Sätt knölarna på 20-30 cm avstånd. Tidig potatis kan sättas något tätare än sena sorter. Avståndet mellan raderna bör vara ca 70 cm.
Under tillväxten ska potatisen kupas, det vill säga du drar upp jord över potatisplantorna när de har blivit 10-15 cm. De nya knölarna får inte utsättas för ljus, då blir de gröna och bildar ett giftigt ämne, solanin. Två gånger bör du kupa potatisen. Plantering i kruka eller hink : Välj ett kärl som inte släpper igenom ljus.
- Det bör rymma minst 8-10 liter jord och ha hål i botten.
- Fyll hinken till knappt hälften med planteringsjord och tryck ner potatisen, täck med ca 5 cm jord.
- Vattna ordentligt och ha sedan koll på vattningen så inte jorden torkar för mycket.
- När blasten har växt ca en decimeter fyller du på med jord.
- Upprepa detta tills hinken är full ända upp.
: Potatis
Vad trivs inte med potatis?
Kombinationer att undvika – Jag har några få kombinationer som jag provat och sedan undvikit. Lustigt nog är det kombinationer som ofta framhålls som bra, men som jag av praktiska skäl tycker är dåliga:
Potatis och bondbönor. Jag undviker den kombinationen eftersom bondbönorna lätt kvävs av all potatisblast. De får för lite solljus när de är små och jag får svårt att sköta om bönorna när de drabbats av löss. Skörden blir kass.Kål och lök. Löken hämmas ordentligt bakom eller under de stora kålplantorna och får inte det ljus de behöver. De växer inte till sig och skörden blir dålig.Kål och tomat. Det här sägs vara en bra kombination eftersom tomaten ska skrämma bort kålfjäril och kålmal. Det har inte gjort någon skillnad på angreppen, däremot har tomaterna en tendens att breda ut sig så våldsamt att kålen tagit stryk.Morot och lök (varannan rad). Lök älskar sol och värme. Om planteringen blir för tät utvecklas inte löken så bra, den skuggas under morotens blast. Samplanteringen blir bättre om löken sätts som en kant runt morotsplanteringen. Lök sägs hålla morotsflugan borta, men det har jag inte sett nåt av.Palsternacka och rädisa. Det rekommenderas att så in rädisor i palsternacksraden för att se var sådden är gjord. Rädisan växer upp snabbt, innan palsternackan. Rädisorna blir dock så få i raden att sådden är helt utan mening rent matmässigt.
Det är är ju mina högst personliga tankar om samplanteringar och andra odlare kan ha helt andra synpunkter. Kanske den finaste samplantering jag gjort – persilja under sparrisen, tillsammans med sju olika sorters sommarblommor som gav färg från tidig sommar till sen höst.
Kan man odla potatis från affären?
1. Sättpotatis och förgrodd – För att sätta potatis behöver du egentligen bara jord, någon form av mörkt kärl eller kruka och sättpotatis. Steg ett är att få fram en bra sättpotatis. Har du tillgång till bra potatis kan du förgro sättpotatis på egen hand, alltså välja ett antal potatisar som får utveckla groddar.
Vanlig potatis du hittar i affären kan förvandlas till sättpotatis men då den kan bära på sjukdomar bör du helst välja så kallat certifierat utsäde, alltså godkända sättpotatisar som finns i trädgårdshandeln. När du väl inhandlat sättpotatisen ska den förgro vilket innebär att potatisen får små gröna utväxter.
Det gör den bäst på ett svalt och ljust ställe. Då utvecklas groddarna bra och efter cirka 4 veckor är de redo att sättas. Vill du skynda på processen kan du strö mull och fukta sättpotatisarna när de förgror. Då utvecklas också lite rötter vilket påskyndar odlingen.
Kan man sätta potatis för djupt?
The store will not work correctly in the case when cookies are disabled. Att odla egen potatis är en populär sysselsättning bland trädgårdsentusiaster och självhushållare. Det är verkligen något speciellt med att gräva upp färska potatisar ur jorden till middagen.
- För den som inte har erfarenhet av att odla potatis kan det dock kännas svårt att veta var man ska börja.
- Därför har vi samlat ihop en komplett guide för att sätta potatis från början till skörd.
- På så sätt kan du njuta av egna färska potatisar direkt från din trädgård.
- Fortsätt läsa för att ta reda på allt du behöver veta om att sätta potatis.
När sätter man potatis? Det bästa tillfället att sätta potatis beror på var du bor och vilken typ av potatis du vill odla. Men generellt sett är det vanligt att sätta potatis på våren, när jorden har börjat värmas upp och risken för frost har minskat.
- Här i Sverige brukar man oftast sätta potatisen från slutet av april till början av juni, beroende på var i landet man befinner sig.
- Potatisen trivs bäst i en solig och näringsrik jord med god dränering.
- Innan du sätter potatisen är det viktigt att förbereda jorden genom att rensa bort ogräs och gräva upp jorden för att lossa upp den.
Du kan sätta potatisen antingen genom att gräva en ränna och placera potatisarna i den med ungefär 30 centimeters mellanrum, eller genom att använda en potatisplanterare. Efter att du har satt potatisen bör du täcka den med jord och sedan vattna den regelbundet.
Det är också viktigt att gödsla potatisen med lämpligt gödsel efter cirka en månad för att hjälpa den att växa och utvecklas. När potatisplantorna har blivit stora nog kan du börja att luka ogräset runt dem för att hjälpa till att hålla jorden fri från konkurrens. Hur djupt sätter man potatis? Potatis ska sättas relativt grunt, vanligtvis cirka 10-15 centimeter djupt, beroende på jordtyp och potatissort.
Det är viktigt att sätta potatisen tillräckligt grunt så att den kan få tillräckligt med ljus för att gro, men samtidigt tillräckligt djupt för att skydda knölarna från solens starka strålar. Om du sätter potatisen för grunt kan knölarna börja gro ovanför marken, vilket kan orsaka problem med uttorkning och skadedjur.
- Om du sätter potatisen för djupt kan groddarna ha svårt att nå till ytan och plantorna kan växa långsamt eller inte alls.
- Som en tumregel kan du sätta potatisen så att knölarna är täckta av ungefär 5-10 centimeter jord och sedan fylla på med mer jord allt eftersom plantorna växer och utvecklas.
- För att odla potatis behöver du inte en massa dyra eller avancerade redskap.
För att gräva potatislandet, jämna ut jorden och göra den klar för att så potatisen kan det vara bra att ha en spade eller en potatishacka och en räfsa eller kratta för att ta bort stenar och rötter från jorden innan du sår. Beroende på hur stort ditt potatisland är kan det även vara bra att ha en skyffel för att fylla på jord över potatisplantorna och ett snöre eller linjal för att mäta ut avståndet när du sätter dina potatisar.
Du kan hitta alla trädgårdsredskap du kan tänkas behöva hos oss på GardenStore.se När ska man vattna potatisen? Potatisplantor behöver vatten regelbundet för att växa och utvecklas ordentligt. Det är viktigt att vattna potatisen vid rätt tillfälle för att undvika uttorkning eller övervattning, vilket kan påverka skördens kvalitet.
Det bästa tillfället att vattna potatisen är på morgonen eller på kvällen, när temperaturen är svalare och solen inte är så stark. Detta minskar risken för att vattnet snabbt avdunstar och ger plantorna mer tid att absorbera vattnet. Under de första veckorna efter plantering behöver potatisen regelbundet vatten för att groddarna ska kunna gro och för att plantorna ska utveckla starka rötter.
- När potatisplantorna börjar blomma behöver de fortfarande tillräckligt med vatten för att knölarna ska kunna utvecklas ordentligt men det är också viktigt att inte övervattna potatisen, eftersom detta kan leda till röta och andra problem.
- Om jorden känns fuktig när du rör vid den behöver du vanligtvis inte vattna igen förrän marken har torkat ut något.
Du kan vattna ditt potatisland för hand eller investera i ett bevattningssystem. Hos oss hittar du allt inom bevattning för att göra din potatisodling mer effektiv, hållbar och enklare att sköta. Att odla och skörda egen potatis är en fantastisk upplevelse som ger både tillfredsställelse och goda smaker till middagsbordet.
Hur vet man när potatisen är klar?
5. Olika tid beroende på storlek – Välj ut potatisar av samma storlek eller skär dem i jämnstora bitar. Koka potatisen mellan 10–25 minuter beroende på storleken. Det viktiga är att känna efter med potatissticka, när potatisen är mjuk är den klar. Generella koktider: vinterpotatis 20-25 min, färsk potatis 10-20 min. Häll gärna av vattnet när potatisen fortfarande har en liten hård kärna i mitten. Det sista kokar färdigt av sig själv innan man hinner lägga upp den på tallriken.
När kan man senast sätta potatis?
Plantera ut sättpotatis – Plantera ut när jorden är 7-8 grader. Lämplig tid att sätta potatis är från mitten av april i södra Sverige till mitten av maj i norr. Sätter du tidigare får du vara beredd att skydda blasten med fiberduk mot den sista nattfrosten.
Vilken potatis ger mest skörd?
Vi valde goda, skorvkänsliga Annabelle – Annabelle är snabbväxande och ger stor skörd och lämpar sig väl för lagring och är dessutom väldigt god. Annabelle kan man sätta i relativt kall jord som ger tidig nypotatis. Det kändes som ett bra val. Normalt mognar Annabelle några veckor senare än de tidigaste sorterna, ju längre norrut man kommer desto senare.
- Något som var viktigt i testet var att den inte skulle vara resistent mot skorv eftersom vi ville se om någon av våra fyra metoder gav mera skorv.
- Annabelle är skorvkänslig.
- Vill man garantera nypotatis till midsommarbordet skall man välja en tidig sort.
- Man kan också vinna någon vecka genom att förgrodda sättpotatisen inomhus innan man sätter den i jorden.
Mognadstiden beror givetvis också på temperatur, väder, läge och växtzon. Bildtext Annabelle klar att sättas. Bild: Yle/Monica Storm Strömsö,Lena Gillberg,potatis,odling,odlingsmetoder Vi har använt potatis i så lika storlek som möjligt för att resultatet skall vara så rättvist som möjligt. Små sättpotatisar har färre ”ögon”, därför sägs det att potatisarna blir färre men större.
Hur många potatisar blir det på en planta?
Självförsörjande på potatis – tänk så här – Tidiga sorter kan exempelvis odlas i säckar nära köket. Ut och gräva, in och koka. FOTO: Istock • Odla både tidiga och sena sorter för att ha jämn tillgång på färsk potatis direkt från landet. • Odla både sorter som konsumeras färska och som kan lagras väl.
Hur många potatisar kan man sätta i en hink?
Så här odlar du potatis på liten yta: –
Fyll hinken med ca 10 cm P-jord eller REKO-jord. Stoppa ner sättpotatisen, 1-2 potatisar i varje hink (3 st i en 20 l hink) och fyll på med mer jord. Vattna. Ställ hinken varmt. När blasten kommer upp måste de ställas ljust. Var noga med att den inte utsätts för frost och att jorden inte torkar ut. Potatis behöver mycket vatten så undvik alltför varma soliga platser. Från sättning till skördeklar potatis tar det drygt 2 månader så för att få färdig potatis till midsommar måste potatisen sättas i början av april. Gräv med fingrarna i hinken så kan du känna hur stora potatisarna är och avgöra när det är dags att skörda.
När vet man att potatisen är färdig att skörda?
Att odla potatis i pallkrage När jorden håller minst 8 grader i din pallkrage, går det bra att sätta ut potatisen. Dra upp två fåror på längden i din, förutsatt att du har en pallkrage om 80×120 cm, och placera sedan ut potatisarna med cirka 25-30 cm mellan varje knöl.
- Tänk på att inte sätta potatisarna för tätt, då har de ingen plats att växa.
- Plantera potatisen ca 10 cm djupt.
- Totalt rymmer en pallkrage ca 8 potatisar.
- När de första bladen visar sig börjar du försiktigt kupa upp mer jord kring plantorna, ej på bladen.
- Detta görs för att potatisen ska utvecklas bättre längs stammen och för att de inte ska utsättas för ljus, då blir den grön och oätlig.
Tänk på att vattna potatisen i din pallkrage regelbundet, speciellt under torrperioder. Det ger en rikare skörd och minskar risken för skorvangrepp. Potatisen är oftast klar att skördas och ätas i samband med att plantan blommar eller strax därefter. Ett tips är att sticka ner ett finger i jorden och känna efter om potatisen är lagom stor.
Kan man ta bort blasten på potatisen?
Ska potatisen lagras är det bra att klippa av blasten ett par veckor före skörd.
Hur många potatisar blir det på en planta?
Självförsörjande på potatis – tänk så här – Tidiga sorter kan exempelvis odlas i säckar nära köket. Ut och gräva, in och koka. FOTO: Istock • Odla både tidiga och sena sorter för att ha jämn tillgång på färsk potatis direkt från landet. • Odla både sorter som konsumeras färska och som kan lagras väl.
Vilken potatis ger mest skörd?
Vi valde goda, skorvkänsliga Annabelle – Annabelle är snabbväxande och ger stor skörd och lämpar sig väl för lagring och är dessutom väldigt god. Annabelle kan man sätta i relativt kall jord som ger tidig nypotatis. Det kändes som ett bra val. Normalt mognar Annabelle några veckor senare än de tidigaste sorterna, ju längre norrut man kommer desto senare.
Något som var viktigt i testet var att den inte skulle vara resistent mot skorv eftersom vi ville se om någon av våra fyra metoder gav mera skorv. Annabelle är skorvkänslig. Vill man garantera nypotatis till midsommarbordet skall man välja en tidig sort. Man kan också vinna någon vecka genom att förgrodda sättpotatisen inomhus innan man sätter den i jorden.
Mognadstiden beror givetvis också på temperatur, väder, läge och växtzon. Bildtext Annabelle klar att sättas. Bild: Yle/Monica Storm Strömsö,Lena Gillberg,potatis,odling,odlingsmetoder Vi har använt potatis i så lika storlek som möjligt för att resultatet skall vara så rättvist som möjligt. Små sättpotatisar har färre ”ögon”, därför sägs det att potatisarna blir färre men större.