Vad Ska Man Plantera Nu?

Grönsakslandet frodas – I maj kan du så de flesta grönsaker på friland, det vill säga direkt i kökslandet. Kanske är spenat, bondbönor, rädisor och rucola redan i jorden. I så fall är det nu dags för morötter, sallat, rödbetor och övriga grönsaker.

Vilken grönsak är enklast att odla?

Lök – Lök är en av de enklaste grönsakerna att odla och är ett utmärkt val för nybörjaren i trädgården. De växer bra i de flesta typer av jord och kräver inte mycket skötsel. Lökar har också en lång hållbarhet, så du kan njuta av dem i flera månader efter att du har skördat dem i din trädgård. Det är även en perfekt lättodlad grönsak att odla på din balkong. Köp fröer här:

Gul lök	Schalottenlök	Purjolök
Till butik!	Till butik!	Till butik!

Kan man plantera nu?

Perenner brukar gå bra under oktober månad. Vintergröna växter till exempel barrväxter, rododendron och bambu behöver rota sig innan tjälen kommer så försök hinna plantera dem nu i september. Passar alla trädgårdsväxter att höstplantera? Faktiskt så kan nästan allt höstplanteras!

Kan man plantera perenner nu?

Plantera perenner – Plantera helst när det är mulet och gärna lite regnigt. Sänk ner plantan i vatten så att den blir helt genomdränkt, Gräv ett hål som är dubbelt mot plantans jordklump. Luckra upp jorden i botten, fyll på med bra jord och kanske lite gödsel som blandas med jorden.

1. Plantavstånd framgår under ”Mer information” vid varje perenn. Generellt kan du tänka enligt nedan:
2. Låga perenner: – 20-30 cm
3. Mellanhöga perenner: 40-50 cm
4. Höga perenner: 60-70 cm.

Vad får man inte missa att odla?

Rädisor, sallat eller till och med potatis går alldeles utmärkt att odla i stora krukor eller hinkar på balkongen. Så fort du kan gräva i marken på våren kan du så till exempel romansallat, rädisa, dill, persilja, plocksallat, sockerärta och spenat.

Vilka grönsaker kräver minst vatten?

Den torra sommaren väcker många funderingar på hur vi använder planetens resurser, inte minst vattnet. Har man både grönsaksodling och kor på sin gård är det lätt att se vad som dricker mest, nämligen grönsakerna. Det är svårt att påminna sig när det senaste skrevs så mycket om vårt lantbruk och matförsörjning som denna sommar.

1. Torkan och hettan har riktat medias strålkastare mot maten och klimatet.
2. Mycket fokus har varit på djurbönderna, främst ko-bönderna, och deras stora problem att få fram foder till sina djur.
3. Man kan då lätt få uppfattningen att korna är särskilt vattenslukande djur, men det är ett påstående som inte stämmer.

På vår gård finns både några dikor och en liten grönsaksodling och det är lätt att se skillnaden direkt. Precis som de flesta andra grönsaksodlare så har vi bevattning. Vattnet tar vi från vår sjö. Denna sommar har vi kanske pumpat 8-10 kubikmeter per dag till våra odlingar som omfattar cirka 1 hektar.

1. Det är jämförelsevis inte särskilt mycket vatten eftersom vi trots allt har lera och blöta marker.
2. Våra fem kor och tre kalvar dricker dock inte ens en kubikmeter, dvs 1 000 liter vatten, per dag.
3. Räknar vi högt så hamnar den lilla hjordens vattenförbrukning på 650 liter per dag, dvs 100 liter per vuxen ko och 50 liter för kalvarna.

Men eftersom kalvarna föddes redan i februari och korna därför inte är särskilt högmjölkande, skulle jag gissa på att det ligger mellan 400 och 500 liter för hela gruppen. Låter det lite? Har du kanske hört talas om betydligt högre siffror, som att 1 kilo nötkött kräver 16 000 liter vatten? I så fall har du träffat på en teoretisk beräkning som kallas för vattenfotavtryck och som inte bara räknar in det vatten som djuren dricker och som används vid tillverkning av exempelvis mjölk, utan även det regn som fallet på fälten där man odlar djurens foder och på deras betesmarker.

Det är med andra ord en metod som inte är särskilt relevant när man pratar om vattenförbrukning. Globalt är jordbruk den verksamhet som använder mest vatten, men det gäller inte för Sverige. Här gör vi av med cirka 4-5 procent av färskvattnet. Den globala djuruppfödningen, det vill säga all världens grisar, höns, kor, får, getter, hästar osv står för ungefär för en tredjedel av jordbrukets vattenförbrukning, men ger samtidigt 40 procent av proteinet och 45 procent av fettet i världen.

Av de grödor som vi odlar på vår gård är rotfrukter, potatis bönor och ärter de mest näringsrika och de kräver inte heller särskilt mycket vatten. Tomater, gurkor, spenat, sallater, chilipeppar, kryddgrönt och meloner däremot en hel del vatten. De är goda men ger inte särskilt många kalorier.

När är det bäst att odla?

Odla kan du göra året om. Du kan förodla inför våren, odla grönsaker inomhus mitt i vintern eller odla på friland när det börjar bli varmt ute. Olika växter ska dock odlas olika tider på året. Här finner du, bland annat, vår stora odlingskalender månad för månad.

Vad kan man odla utan jord?

Vad är hydroponisk odling? – Alla hydroponiska system har en sak gemensamt, du odlar utan jord. Så länge växterna som odlas i systemet får sina behov av ljus, värme, vatten och näring tillgodosedda växer de lika bra i vatten eller lecakulor som i jord.

– Den stora skillnaden mellan att odla i vatten jämfört med jord är att du börjar från noll i vatten. Du tillsätter precis så mycket näring som växterna behöver i varje tillväxtfas. Luftspalten du lämnar mellan plantan och vattnet gör att rotsystemet får tillräckligt med syre, hela tiden, säger Niklas.

I hydroponiska system kan du odla allt ifrån sallat, kryddor och blommor till chili, tomat och andra fruktbärande växter. Det ger stor skörd på liten yta, du slipper jord i lägenheten och det är enkelt. Tre av flera fördelar, menar Niklas. – Det är svårt att misslyckas och plantorna växer snabbare eftersom de inte behöver leta efter näring och syre. Bladgrönt och kryddor fungerar särskilt bra att odla i vatten. Foto: Peter Carlsson

Vilken gröda är mest lönsam?

Täckningsbidraget ser att kunna bli historiskt högt för vårens grödor. Bäst ser det ut för stärkelsepotatis följt av vårvete och sockerbetor. Det visar en sammanställning från HIR Skåne.

Vad är mest ekonomiskt att odla?

Vill du odla egen mat för att sänka matkostnaderna gör då så här: – Rätt gröda på rätt plats – groddar är enkelt att odla. Enklaste odlingen inomhus är groddar. En perfekt gröda för den som vill ha egenodlat på tallriken året om. Att grodda ger snabbt resultat med groddbox på fönsterbrädan, eller för bönor med sil, vattenskål och handduk på diskbänken.

Groddar får du från frön av krasse, bönor eller linser. Skölj fröna och linserna flera gånger med vatten med en sil. Enklast är att använda en groddbox. Lägg dem i groddboxen i vatten över natten och täck med handduk. Häll av vattnet och ställ lådan mörkt 3-4 dygn. Ställ dem sedan ljust tills du fått dem groddade i den storlek du vill ha.

Voilá nu har du färdiga groddar till salladen eller smörgåsen. Framgången för odlingen är att du sköljer groddarna några gånger varje dag under odlingsprocessen. Sedan kan du förvara lådan utan att skölja dem i kylskåp några dagar. Sallad, spenat, ruccola och örter kräver mer ljus För att odla plantor inomhus krävs mer belysning, ljus 16 till 18 timmar per dygn och rätt fuktighet.

Enklaste sättet att få rätt fuktighet är att sätta lock för växterna. Ett tips är att sätta frön nära varandra på mindre yta, men inte så bladen kommer över varandra. Ju större bladverk du får desto bättre blir fuktigheten. För inomhusodling behöver du inte använda odlingsjord, utan du kan odla i vatten och lecakulor och tillsätta näring, eller använda så kallade hydroponiska tekniker.

Dra upp plantor för utomhusodling gör så här: Att förkultivera frön inomhus är ett bra sätt att få en längre skördesäsong. Grönsaker som lämpar sig bra att förkultiveras är tomater, gurka, blomkål, brysselkål, kålrabbi, pumpa, squash med flera. Egna plantor från frön är ett mer ekonomiskt alternativ än att köpa dyra plantor för direktsådd.

Räkna med att en förkultivering av frön tar mellan fyra till åtta veckor. Sedan är det utomhus temperaturen och temperaturen i marken utomhus som avgör när det är dags att plantera. Använd mindre planteringskrukor i plast eller papp till fröna, se till att jorden hålls fuktig och täck över med perforerad plast eller liknande som släpper in ljus men bevarar fukten.

Temperaturen bör ligga på minst 22 grader under groddtiden. Att tänka på är att täcka fröna med lite jord om det är små frön. Är det stora frön täck med mellan 1-2 cm jord. Frösådden ska vattnas grundligt innan man placerar den på fönsterbrädan. Sänk ner kurkorna till hälften i ljummet vatten efter sådd och låt stå så tills jorden blivit fuktig. Pris: 2 000 kronor Extern länk: Köp hos Amazon Inomhusdrivbänk mini med lysrör, automatisk bevattning. Pris: 789 kronor Extern länk: Köp hos impecta.se WADEO inbyggd vattenpump, trädgårdslampor och timer Pris: 701 kronor Extern länk: Köp från Amazon Groddbricka som förenklar odling av groddar Pris: 89 kronor Extern länk: Köp hos med24.se Groddbox Nelson Garden Pris: 99 kronor Extern länk: Köp från Granngården Gefu GE18910 Bivita miniatyrväxthus som ger de perfekta förhållandena Pris: 280 kronor Extern länk: Köp från Amazon

Hur får jag min basilika att växa?

Att odla basilika 
Basilikan är en ettårig växt, som trivs bäst i en kruka i ett varmt och soligt fönster. Det går också bra att odla basilika på altanen eller balkongen i soligt läge, men den är känslig för kyla, så var noga med att temperaturen nattetid överstiger 15 grader.

• Lyft gärna in krukan om det blir dåligt väder.
• Plantera om din basilikaplanta i en större kruka efter inköp.
• Välj en kruka med hål i botten för dräneringens skull.
• Lägg ett par centimeter lecakulor i botten på krukan.
• Fyll på med jord, gärna Hasselfors örtjord, och vattna igenom plantan ordentligt.
• Det går också att så basilikafrön inomhus, på senvintern eller tidigt på våren.

Följ instruktionen på fröpåsen.

Vilka grönsaker trivs i pallkrage?

Sen höst –

Under senhösten är det dags att så grönsaker som ska skördas under våren. Nu kan du sätta både palsternacka, spenat och morötter i pallkragen. Rädisor, dill, persilja och vintersallad kan också planteras i odlingskragen nu innan frosten börjat komma. Vissa fröer av perenner och blommor mår bra av övervintring och behöver en kall period för att gro till våren. Dessa blommor sträckar sig naturligt upp mot ljuset när våren närmar sig.

Kan man odla potatis nu?

Plantera ut sättpotatis – Plantera ut när jorden är 7-8 grader. Lämplig tid att sätta potatis är från mitten av april i södra Sverige till mitten av maj i norr. Sätter du tidigare får du vara beredd att skydda blasten med fiberduk mot den sista nattfrosten.

Vad växer snabbt?

Snabba grönsaker – Allting går förstås inte att så i sista minuten, sådant som har längre utvecklingstid som exempelvis kronärtskockor, chili och verbenor går tyvärr inte att få upp i en hast, men i de flesta fall är sen odling inget problem. Det finns mycket som gror fort och sallad, som kräver en del vårkyla för att gro, kan enkelt förodlas inomhus på sval plats eller i ett skuggigt hörn av trädgården för att senare utplanteras i landen.

Riktiga sistaminuten-växter är bland annat sommarmorot, rödbeta och kålsorter som Pak Choi, de går från frö till färdig planta på ungefär åtta veckor. Ännu kvickare är mangold och salladslök och skulle du ha ännu mindre tid är rucola ett bra alternativ, denna peppriga bladgrönsak ger rekordsnabb skörd.

Faktum är att du mitt i sommaren fortfarande kan så väldigt mycket som rädisor, ärter, mållor, dill, majrovor, rättikor, kålrabbi och asiatiska bladgrönsaker. Ja, även under tidig höst är det inte för sent att så, då trivs spenat, rucola, Pak Choi, ärtskott, mangold och rädisor i landen. Foto: Liselotte Roll

Vilka fröer kan sås på hösten?

Höstsådd för skörd på hösten och nästa vår – så här gör du Höstsådd för skörd på hösten Det finns några saker att tänka på när du sår på hösten. Både att välja rätt grödor och att planera tid för sådd är viktig när du sår för att skörda på hösten. Det gäller att välja grödor som kan växa trots lägre temperaturer och dessutom har en kort utvecklingstid,

Utvecklingstiden är den tid det tar från att en gröda sås till att den är färdig att skörda. I Odla ätbarts växtbibliotek, Växter A-Ö, hittar du utvecklingstiden för alla grödor i växtbiblioteket. Exempel på grödor som passar för denna typ av höstsådd är rädisor, ruccola, vintersallat, spenat eller asiatiska bladgrönsaker.

De har kort utvecklingstid och hinner komma upp och ge en extra skörd innan det blir för kallt och mörkt på hösten. Växterna behöver både ljus och värme för att utvecklas och när växterna får mindre än 10 timmar ljus per dag avstannar tillväxten. Detta sker i hela Sverige kring mitten av oktober.

På höst och vår när växterna inte får lika mycket ljus är utvecklingstiden längre än under sommarmånaderna. Det gäller alltså att du sår i tid så att dina växter hinner få tillräckligt med ljus för att hinna utvecklas. Bristen på ljus sätter alltså stopp för tillväxten på hösten men ofta kommer första frosten långt före höstmörkret.

Kalla temperaturer hämmar tillväxten även om växten tål kyla. Därför är det också viktigt att ha lite koll på när det är sannolikt att första frost infaller där du bor. Under avsnitt ’Höst – Första frost’ kan du läsa mer om hur du gör för att ta reda på när det finns risk för första frost där du bor.

• Du kan också skydda dina växter mot kyla för att förlänga växtens tillväxtperiod.
• Läs mer under ’Höst – Förläng säsongen’.
• Sedan är det alltså bara att räkna baklänges för att veta när du senast kan så – utvecklingstid, antal soltimmar och första frost avgör alltså när det är dags att så på hösten så att du ska hinna få en skörd till innan trädgården går ner i vintervila.

Höstsådd för skörd nästa säsong Man kan också så fröer sent på hösten som inte kommer hinna gro och i stället vilar i jorden tills värmen kommer på våren. Här ger vi våra bästa tips för sådd sent på hösten. Hur kan fröerna överleva över vintern? Fröer av ätbara blommor och grönsaker som sås sen höst eller tidig vinter vilar i jorden och gror inte förrän på våren då värme och ljus kommer tillbaka.

1. Exempel på växter som fungerar bra att så sent på hösten är blåklint, anisisop, ringblomma, palsternacka, morot, vintersallat, svartrot, salladslök, gräslök, dill och persilja.
2. Även rödbetor kan lyckas ibland.
3. Vitlök sås också sent på hösten men skördas först på sommaren nästa säsong.
4. Varför vill man så grönsaker sent på hösten? Eftersom fröerna redan ligger i jorden har du då tjänat flera veckor och kan skörda grönsaker mycket tidigare än om du hade sått på våren.

Dessutom sparar du tid på våren när det är mycket annat som ska göras i trädgården. Så här gör du Det gäller att så i oktober i norr eller i november längre söderut, när jorden fortfarande inte frusit men det är för kallt för att fröerna ska ha en chans att gro.

Rensa bort ogräs så att dina grödor får bästa möjliga chans att växa till sig utan konkurrens framåt vårenGödsla upp jorden med välbrunnen kogödsel eller kompostSläta till jorden så att du har en fin och jämn yta utan för stora jordkokorDra upp en fåra i jorden med rätt djup. Titta på fröpåsen för att se hur stort sådjupet ska vara för just dina frön.Så fröerna med rätt rad och plantavstånd för den sort du valt. Så dock lite tätare än angivet plantavstånd utifall att några plantor inte skulle ta sig. Om du sår små lätta fröer kan du blanda dem med sand för att minska risken att de blåser iväg.Täck över försiktigt med jord eller sand.Vattna försiktigt med mjuk stråle så att fröerna får jordkontakt och blir fuktiga.Märk ut sådderna så att du minns vad du sått var.Det är en bra idé att skydda sådderna från djur och blåst genom att täcka med löv eller annat täckmaterial, eller fiberduk. Ett kompostnät kan hålla löven på plats.När plantorna grott på våren tar du försiktigt bort täckmaterialet eller fiberduken över fåran där du sått så att plantorna kan få ljus och vatten.

Höst och vintersådder behöver generellt sett inte vattnas under hösten och vintern utan först på våren och försommaren. Sen sådd av ätbara blommor För våra ätbara blommor gäller samman princip som för grönsaker att man kan så dem där blommorna är tänkta att växa nästa säsong.

Man kan också så plantor i pallkragar och täcka med fiberduk, i tråg eller lådor med lock som får står ute under vintern. När plantorna kommit upp på våren och vuxit till sig lite kan vi plantera ut dem på växtplatsen. Mer hjälp i Växtbiblioteket I ’Växter A-Ö’ finns information för varje gröda om när och hur de ska sås.

I växtbiblioteket finns information om utvecklingstid för varje gröda. Du kan också filtrera bland växterna och välja ’Efterkultur’ för att få fram de växter som går att så på hösten. Alternativt kan du filtrera på parametern ’Höstsådd’ för att se vilka växter som kan sås sent på hösten för tidig skörd nästkommande år.

Vad kan man odla mitt i sommaren?

Så på sommaren och skörda under sensommar och höst. Ofta kan man pusta ut en aning när sommaren tillslut är här. Det är ju mest vattning och skadedjursjakt och lite ogräsrens under högsommarmånaderna, eller? Nja för oss som vill ha fler färska grönsaker och inte kan få nog av att fröså nya plantor finns det en hel del att arbeta med under sommarmånaderna.

• Vi odlar en serie av olika grönsaker på samma plats under samma odlingssäsong, sk serieodling,
• Oftast kan det bli två olika grödor men ibland tre efter varandra på samma odlingsyta.
• Ibland odlar vi samma gröda på stora områden med målet att kunna skörda allt samtidigt.
• Efter skörden återstår en stor tom plats att plantera ut en ny gröda.

Lika ofta sår vi eller planterar olika grödor lite här och där i landen och när någon gröda är skördad finns då ett litet utrymme för en ny. För att skynda på, brukar vi så de nya grödorna i krukor eller andra typer av behållare. När platsen i landen är lediga, har vi redan plantor att plantera ut.

Det är inte nödvändigt, man kan också så direkt på platsen, men vi tycker att det är smidigast. Vi brukar sikta på att så ungefär tre veckor innan planerad skörd. Alltså, när vi vet att tex vitlöken ska skördas om tre fyra veckor, så ser vi till att så nytt i god tid. Då har vi plantor klara tills dess.

Vi brukar tänka att växter med kort utvecklingstid fungerar utmärkt för sommarsådd. Det är tex dill, rucola, sallat, rädisor, dansk körvel, koriander, basilika. Spenat kan fungera bra, men vi brukar vänta tills augusti eftersom den lätt går upp i blom när dygnen är för ljusa.

1. Det finns också ett antal grödor som växer bra en bit in på hösten som passar bra att så, tex sockerärtor, störbönor, betor, fänkål, persilja, sallatskål, majrova, grönkål, vitkål, rödkål, svartkål, spetskål.
2. Så relativt snabba grödor, nästan alla bladgrönsaker är snabba, många kryddor likaså.
3. Testa grödor du gillar att odla även om jag inte nämnt dem här, odla dina favoriter.

Det är bättre och roligare att testa än att inte göra det. Undvik långdragna grönsaker som potatis, vintermorötter och andra rotfrukter så som palsternacka, svartrot och persiljerot. Alla kålplantor passar för sommarsådd, men tänk då på att de kanske inte blir lika stora som de du köper i livsmedelsaffärerna, men vad gör väl de när det är hemodlat? Ett löst vitkålshuvud på 0,5 kg i trädgårdslandet tycker vi är värt mer än ett på 2 kg i grönsaksdisken.

• Se till att gödsla precis innan plantering, kålväxter behöver mer näring än kryddor, sallat och rädisor men gödsla hellre lite för mycket än lite för lite.
• Vattna gärna ett par liter i planteringshålet om det är förkultiverade växter du planterar ut.
• Täckodla gärna med det du har runt i kring plantorna så att fukten hålls kvar.

Direktsår du på sommaren kan du behöva vattna mer och oftare än när du sår samma slags gröda på våren. Titta till dina nysådda ytor ofta. Har du problem med mördarsniglar kan de vara ett stort hot mot sommarsådderna under sommarnätterna och mulna dagar.

Mördarsniglar älskar tagetes och om du planterar ut tagetes lite här och där blir det lättare att finna dem vid dessa plantor och eliminera sniglarna där. Googla på mördarsniglar så hittar du mängder av tips på hur du ska bekämpa dem. Glöm inte bort att det är när man tänjer på gränserna man faktiskt kan lyckas med det man trodde var omöjligt.

Unna dig att leka med odlandet. Våga testa nya grödor och nya sätt att odla. Det är när vi leker och är kreativa vi kan upptäcka nya sanningar och slå hål på de gamla. Dill sår vi ofta i tuvor. Johannes Wätterbäck & Theres Lundén : Så på sommaren och skörda under sensommar och höst.