Vad Ska Man Plantera Skog?

Välj rätt trädslag – Om traktdirektivet anger att både tall och gran ska planteras gäller att:

Tall bör planteras på magrare, högre områden som krön, åsryggar och övre delen av sluttningar. Gran bör planteras i bördigare, lägre delar, som nedre delen av sluttningar och i sänkor. Tall och gran bör blandas på marker där de båda trädslagen producerar lika bra.

Varje planta ska planteras så att den får en bra växtmiljö, då ökar möjligheterna att den klarar sig. På fuktig mark hotas plantorna av stillastående vatten och frost i gropar och sänkor. Plantera därför på höga punkter, små kullar eller jordhögar. På frisk och torr mark hotas plantorna av snytbaggar och torka.

Plantorna bör sättas i ren mineraljord så högt som möjligt, alternativt i gångjärnet mellan grästorvan och mineraljorden eller i omvänd torva med mineraljord över.
Torvan ska ha god markkontakt.
Att plantera i uppfrysningsmark ställer speciella krav.
I vissa finkorniga jordar kan plantorna tryckas upp av tjälen.

Där ska de sättas i omvänd torva med eller utan mineraljord över, eller i jordhög som vilar på humus. Fuktig mark finns i låglänt terräng, i nedersta delen av längre sluttningar och i plan mark intill dessa. Kännetecken är att jorden är finkornig, att det växer sumpmossor liknande de som växer i kärr och på myrar.

I extrema fall syns vattensamlingar i markytan.
Torr mark finns vid plana sandhedar och liknande marker, på kullar, krön och åsryggar samt på högt belägna platåer med hällar och grov jord.
Ännetecken är att det på torr mark växer lavar, kråkbär, ljung, lingon eller blåbär.
Frisk mark finns vanligtvis på plan mark och sluttningar.

Kännetecken är att jorden är medelgrov eller finkornig och att här ofta växer blåbär, lingon eller gräs.

När är det bäst att plantera skog?

Vår – Den bästa tidpunkten är på våren när marken fortfarande har gott om vatten. Plantan kan utnyttja den stigande marktemperaturen för att bygga ut sitt rotsystem så att det klarar eventuell sommartorka. Plantans skott ska fortfarande vara i vila, men rötterna ska ha börjat vakna (vita rotspetsar).

Måste man plantera om skog?

Så säger lagen – I Sverige måste den som avverkar skog enligt lag säkerställa att ny skog växer upp. De flesta väljer att markbereda och plantera, vilket även är den säkraste metoden. Skogen kan också fröså sig själv under förutsättning att man har sparat träd vid avverkningen.

Hur mycket kostar 1 hektar skog?

Prisuppgång 2022 – Ludvig & Co har delat in Sverige i tio olika prisregioner. I nominella mått ser de en kraftig prisuppgång i nio av dessa tio prisområden. När de tar hänsyn till den kraftiga inflationen och justerar siffrorna med KPI (konsumentprisindex), ser de att skogen även reellt har hållit sitt värde fint.

Hur mycket tjänar man på 1 hektar skog?

Tänk per hektar säger Erik Skogsägarna borde tänka mer ”per hektar”, säger Erik Petré, som är en Sveriges mest erfarna skogsförvaltare. Han räknar snabbt upp tre ”hektarfrågor” som varje skogsägare borde ställa sig då och då: Vilket virkesförråd vill jag ha per hektar? Vad är mitt årliga netto från skogen i kronor per hektar.

Och vad kostar förvaltning och administration per hektar? Erik Petré är jägmästare och tog examen 1980.
Han har arbetat i olika skogsägarföreningar och på förvaltningsbolaget Susab i Skåne.
I dag är han vd för HäradSkog AB, som bland annat förvaltar ett antal häradsallmänningar i Mellansverige.
Han har också varit konsult och bland annat hjälpt större skogsägare och några kommuner att utvärdera sina förvaltningsuppdrag.

Han kan alltså skogsförvaltning från alla dess sidor. SKOGEN träffar honom en solig oktoberdag. Det blir en lång, intensiv diskussion om skog, skogsbruk och skogsförvaltning. Den utmynnar i tre konkreta råd till en skogsägare.

Bestäm vilket virkesförråd du vill ha per hektar

– När jag börjar en dialog med en skogsägare, så utgår jag alltid från dagens genomsnittliga kubikmassa per hektar, säger han. För enkelhets skull tittar vi bara på PG-skogen. Skogsägaren får själv avgöra om dagens förråd är för högt eller för lågt. Det är ett sätt att komma fram till ett långsiktigt önskvärt virkesförråd per hektar.

Nästa steg är att lyfta fram en nästan bortglömd självklarhet: När man väl har nått det kubikmål man satt per hektar så måste man i princip – över en konjunkturcykel – avverka fastighetens tillväxt, inte mer och inte mindre.
Man kan ”låna” lite av framtiden och avverka mer än tillväxten några år om man behöver snabba cash.

Men det får man betala med en lägre avverkning längre fram. Tillväxten sätter alltid gränsen Man kan förvisso också ligga lågt och bygga upp virkesförrådet ett tag, men inte hur långt som helst och inte hur länge som helst. Många skogsägare vill intuitivt avverka mindre än tillväxten – man vill bygga upp virkesförrådet.

De kan vara missledda av någon gammal skogsbruksplan, de allra flesta skogsbruksplaner har ett mycket försiktigt grundalternativ för avverkning. Men det är nog också något djupt mänskligt, säger han. Man vill lämna något bättre efter sig till barn och barnbarn. Och det är naturligtvis helt okey, bara man vet vad man gör.

Som rådgivare måste jag få skogsägaren att inse att det nästan alltid är dumt att spara upp gammal granskog, det blir bara problem med röta och stormskador. Tallskog kan förstås alltid stå tio eller tjugo år till. Men då är det min uppgift att förklara att den skog man då ger sina barn och barnbarn med tiden får en allt skevare åldersfördelning – som de på sikt måste rätta till.

Men Erik Petré är noga med att det är skogsägaren själv som måste bestämma sitt genomsnittsförråd, och därmed sin avverkningsnivå.
Jag kan som förvaltare och rådgivare sätta vissa gränser, men inom dem är det skogsägarens val.
Ibland ser jag ”förståsigpåare” som säger att de kan räkna fram en ekonomiskt optimal avverkningsnivå på en fastighet.

Det är naturligtvis nonsens, det går inte att optimera kostnader och intäkter som är så utspridda i tiden – och som dessutom är omöjliga att bedöma med någon som helst exakthet. I Mellansverige kan 150 till 170 m 3 sk per hektar i genomsnitt vara en lämplig riktpunkt för en fastighet där skogen är i någorlunda balans åldersmässigt, säger han.

Kolla att nettot från skogen är rimligt

– Jag har i många år roat mig med att fråga skogsägare och skogliga rådgivare vad de tycker är en rimlig årlig avkastning från en skogsfastighet i kronor per hektar, berättar Erik. – De allra flesta har ingen aning. Absolut ingen aning. De har överhuvudtaget aldrig tänkt i de banorna.

Och det är anmärkningsvärt. För det är ett enkelt och bra nyckeltal, dessutom lätt att kommunicera med banker och andra intressenter utanför skogen. Jägmästare är proffs på att tänka i bestånd, vad en gallring ger i kubikmeter och pengar kan alla svara på. Men avkastningen per hektar på en fastighet – nej, det är rena grekiskan för de flesta – Mitt enkla svar är att en skog med någorlunda balans i åldersklasser under en konjunkturcykel ska ge runt 1 000 kronor per hektar och år, säger han.

Lite mer i södra Sverige, lite mindre i norra. Vi pratar här om skogsavkastning, vad som blir över när man har sålt virke och betalat för avverkning, skogsvård och arbetsledning/förvaltning. De här tusen kronorna ska täcka eventuella räntor – resten är ett överskott från skogen.

Det är ett mycket pedagogiskt nyckeltal när jag pratar med någon som är intresserad av att köpa en skogsfastighet, säger han.
Om priset är så högt att räntekostnaden blir mer än tusen kronor per hektar, så inser köparen direkt att man måste skjuta till andra pengar, avkastningen från skogen räcker inte.

– Fortfarande pratar jag bara om PG-skogarna, naturvårdsbestånden ger naturligtvis mindre, understryker han. Hur har han då kommit fram till sin tusenlapp? Ja, han visar stolt upp ett ganska stort Excel-ark som han har finslipat genom åren. Tanken är att förvaltare och skogsägare gemensamt ska fylla i uppgifter om omloppstider, gallringsandelar, priser på massaved, klentimmer och normaltimmer och mycket mera.

Erik använder Excelarket som ett hjälpmedel för att kunna föra en strukturerad dialog med skogsägaren.
Den som inte tror på min siffra, kan göra ett enkelt överslag utan dator, säger han.
Säg att en fastighet har en medelbonitet på fem skogskubikmeter per hektar och år.
I en skog i någorlunda balans avverkar vi tillväxten och tar dessa fem kubikmeter gånger säg 300 kronor per skogskubikmeter som ett snitt för timmer och massaved i slutavverkning och gallring.

Vi pratar om netto efter avverkningskostnader, men exklusive arbetsledning och planering. Det blir runt 1 500 kronor per hektar. Så tar vi bort skogsvården. Plantering kostar i storleksordning 150 kr per hektar, sett över en hel omloppstid, och röjning ca 50 kronor.

Administration, arbetsledning, förvaltningskostnader med mera ligger på 150 – 200 kronor per hektar. Kvar blir 1 100 kronor per hektar och år – alltså runt tusenlappen. Det är naturligtvis ett grovt nyckeltal, understryker han, men jag har haft mycket stor nytta av det när jag pratar med skogsägare, banker och mäklare.

Vi får en begriplig, gemensam grund att diskutera utifrån. Han ger ett exempel: Det diskuteras ju ofta hur mycket jakten ger i pengar jämfört med skogen. Säg att jaktarrendet för en normal mark i södra Sverige är 100 kr per hektar. Man ser direkt att det är lite i förhållande till skogsavkastningen.

Dolda provisioner kan bli mycket per hektar

Erik tar också upp ett annat område där hektartänkandet ger perspektiv och proportioner. Många skogsägare tar hjälp av ett professionellt skogsföretag för att sköta skogen. Företaget hjälper då till med planering, arbetsledning, administration med mera.

Det som kallas förvaltning är ofta en ganska billig tjänst – årskostnaden kan vara så låg som någon tia per hektar. – Men det är inte hela sanningen, säger han. Nästan alla avverkningsorganisationer och förvaltningsföretag har dessutom en dold post – de får provision från den industri som slutgiltigt köper markägarens virke.

Även om delar av provisionen ofta betalas till skogsägaren så behåller ”mellanhanden” en del. I skogen är de här dolda pengaflödena snarare regel än undantag. Hade det varit en vapenaffär eller stor exportorder hade det här kallats ”kick-back” och betraktats som djupt omoraliskt.

En markägare vet inte om den provision som mellanhanden behåller är fem kronor per fastkubikmeter eller 90 kronor.
Men det kan bli stora pengar, intygar Erik Petré – och även det blir tydligt när man slår ut det per hektar.
Om 40 kronor per kubikmeter av provisionen stannar i ”mellanhandens” ficka blir det 160 kr per hektar och år, om årsavverkningen är fyra kubikmeter per hektar.

Man ser direkt att det är här som mellanhanden tjänar de stora pengarna. Och man ser att provisionen inte alls är någon försumbar post om man jämför med totalavkastningen från skogen. – Men här pratar jag i egen sak, erkänner Erik Petré. På HäradSkog har vi ett transparent upplägg med ett tydligt pris per hektar.

Uppdragsgivaren får hela virkesintäkten och betalar för den faktiska avverkningskostnaden, nettopriset för plantor med mera.
Med dagens provisionsbaserade system kommer mellanhandens och markägarens intressen lätt i konflikt med varandra.
Säg att det är ett år med svag konjunktur och låga virkespriser.

För en markägare som har god likviditet kan det då vara utomordentligt lönsamt att avverka mindre än normalt. Kanske ska man inte avverka alls? Men för en provisionsberoende mellanhand är det rena katastrofen, det blir ju ingen provision. Alltså försöker mellanhanden ”prata ut” virke ur skogen även dåliga år.

Man kan jämföra det med aktierådgivare, som ofta har en omsättningsbaserad ersättning. Det är klart att en sådan rådgivare försöker prata fram många köp och sälj per år – och det är inte för rådtagarens bästa utan snävt egenintresse Speciellt som rådgivarens bank också får in mycket pengar på courtage när det köps och säljs mycket aktier.

Hur mycket kostar 1ha skog?

Priset per hektar

Landsdel	Kronor per m 3 sk	Kronor per hektar
Norra	385	41 000
Mellersta	560	85 000
Södra	911	145 000
Hela Sverige	587	84 000

Är skog lönsamt?

Snittavkastning runt två procent – Mer än hälften av de tillfrågade i Skogsbarometern 2020 svarade att skog är en lönsam investering.** Men i runda slängar är avkastningsvärdet sannolikt inte högre än runt 2 procent för en genomsnittlig fastighet i södra Sverige.

Det kan naturligtvis variera beroende på virkesvolym, bonitet, med mera. Är det en mer renodlad investering du är ute efter kan det alltså vara värt att även titta på alternativa placeringar. Men att äga sin egen skog ger för många mervärden som inte kan mätas i pengar. Ser du däremot skogsköpet som en ren spekulation i en fortsatt uppgång av marknadspriserna kan det vara riskfyllt.

Vårt råd till dig som går i köptankar är att ta god tid på dig att göra en ordentlig kalkyl kring vad fastigheten klarar av att bära i ränte- och amorteringskostnader. Räkna på hur mycket skogen eventuellt kommer att belasta privatekonomin, tänk igenom affären noggrant, sätt ett pristak på vad du är beredd att betala – och håll dig innanför det.

Vad får man göra i sin egen skog?

Vad som är tillåtet att göra i skogen med stöd av allemansrätten beror ofta på aktivitet och vilken tid på året aktiviteten genomförs. Allemansrätten gäller i skogen, men du får givetvis aldrig skada träd och i områden med nyplanterad skog eller ung skog måste du vara särskilt försiktig.

Är det svårt att äga skog?

Att äga skog är enkelt när du har koll – Att ta hand om och utveckla en skog kan ge både stora inkomster och livskvalitet. Men som skogsägare har du även vissa skyldigheter och ett stort mått ansvar. Det är viktigt att sätta upp ett mål för skogsbruket – då skog har många olika värden som du kan värna om och utveckla. Vad Ska Man Plantera Skog

Får man köpa skog?

Fri marknad – I Sverige har vi en så gott som fri marknad för skogsfastigheter. Det innebär att i stort sett vem som helst kan köpa skog här, även utländska medborgare. Men för att köpa eller ta över skog behövs i många fall ett förvärvstillstånd.

Vad ska man tänka på när man köper skog?

Att äga skog är populärare än någonsin och trots rekordhöga fastighetspriser ökar intresset för att köpa skogsfastighet, eller köpa till mer mark till sin befintliga fastighet. Skog och friluftsliv lockar som aldrig förr och livet på landsbygden har fått ett uppsving. Det är några av förklaringarna till det stora intresset för att äga skogsmark, menar Tomas Lusth, skoglig magister och mäklare av skogsfastigheter på Areal i Bollnäs.

Vi märker tydligt att många människor har tankar på att köpa skogsmark, även bland personer som inte äger skog sedan tidigare.
Ofta finns det en skoglig anknytning i släkten, men absolut inte alltid.
Jag tror personligen att det vi ser i dag delvis är effekter av den landsbygdsboost som skapades under pandemin, säger Tomas.

Men längtan till naturen är inte hela förklaringen.Den senaste tidens börssvängningar och den allmänna omvärldsoro som råder, gör också skogsfastigheter extra intressanta som investeringsobjekt. Värdet på skogsfastigheter har ingen korrelation till aktiemarknaden, vilket gör skogsägande intressant som komplement till andra investeringar.

– Skog har historiskt sett alltid varit en pålitlig investering som faktiskt aldrig haft någon stark nedgång, inte ens när börsen dyker. Det är klart att det blir extra intressant just nu och priserna på svensk skogsmark är också de högsta vi haft här i landet, säger Tomas. Vare sig du funderar på att köpa din allra första skogsfastighet, eller vill passa på att utöka ett befintligt bestånd, finns några saker man ska tänka på.

Här ingår att noggrant undersöka om fastigheten är välskött, exempelvis ta reda på om plantering, röjning och gallring genomförts i enlighet med skogsbruksplanen. Undersök även fastighetens virkesförråd. Vid tillköp är det viktigt att veta vad man får för trädslagsfördelning.

För den som har mycket granskog kan det vara en fördel att köpa ett skifte med tallskogs- eller lövdominans.
Värdet på virkesmarknaden skiftar och genom att äga olika trädslag sprids riskerna.
Statusen på skogsbilvägar och fastighetens tillgänglighet är också viktiga parametrar.
Ligger fastigheten långt ifrån bra skogbilsvägar är det betydligt svårare att skapa lönsamhet framåt.

– Leta efter en välskött skog med chans till bra tillväxt. Det är också viktigt att ha koll på naturvärden och eventuella begränsningar för avverkning. Generellt sett skiljer sig inte tankegången så mycket vid köp av ny mark, eller vid köp av grannskiftet, men har man mycket äldre skog bör man kanske fundera på att köpa yngre skog för att få en jämnare åldersklassfördelning.

Strävar man efter en bättre arrondering kan man också tjäna på att köpa till grannskiftet för en mer effektiv ägofigur, säger Tomas.
Bättre arrondering och möjlighet till samordning är exempel på fördelar som kommer med köp av ett grannskifte.
Men, menar Tomas, det kan också vara idé att satsa på ett tillköp några kilometer bort ifrån sitt befintliga ägande.

Det finns även vissa skattetekniska uppsidor vid tillköp av mer skogsmark. – Så klart är det bra när samordning leder till bättre ekonomi i ägandet. Men att köpa skogsmark en bit bort sprider risken. Om du drabbas av skogsbrand, storm, skadedjur eller annat är chansen större att klara det ena skiftet.

Vad kostar 6 hektar skog?

En hektar skogsmark kostade i genomsnitt 75 000 kronor 2021.

Vad kostar det att sälja skog?

Är det dags att sälja virke eller vill du bara kolla hur virkespriset i din kommun ligger till? Läs denna artikel och se hur enkelt det är att jämföra virkespriser på Virkesbörsen. Vad Ska Man Plantera Skog Att sälja virke från en gallring eller en slutavverkning är ofta en stor affär på 500 000kr eller mer. På Virkesbörsen ser vi att det skiljer nästan 30% mellan den som betalar bäst och den som betalar sämst. Det blir 150 000kr på en affär värd 500 000kr.

Så det kan vara värt att lägga lite energi på att jämföra virkespriser mellan olika aktörer.
På Virkesbörsen kan våra medlemmar (det kostar inget att bli medlem) enkelt jämföra virkespriser mellan olika skogsbolag.
Du väljer bara i vilken kommun du äger skog och vilket trädslag som är aktuellt.
Vi har priser i Sveriges alla 290 kommuner och för ett tiotal trädslag.

Vi har dessutom räknat om alla skogsbolags priser till en och samma enhet. Allt för att det ska vara så enkelt som möjligt för dig som skogsägare att driva ett aktivt och lönsamt skogsbruk. I videon nedan kan du se hur enkelt det är att jämföra anbud på Virkesbörsen.

För 699kr/år kan man dessutom få tillgång till än mer detaljerad information om virkespriser, virkesmarknad och mycket mer. Vi kallar det för Primakunder och du hittar mer information om det här: En välinformerad skogsägare gör ofta bättre affärer. Håll dig uppdaterad och gör dina avverkningar med bra tajming.

Virkesbörsen är en digital marknadsplats för skogsråvara/virke där skogsägare lägger ut gallringar och slutavverkngar för att ta in anbud från alla potentiella köpare. Virkesbörsen är kostnadsfritt för skogsägare och säljaren har alltid fri prövningsrätt.

Skogsägaren kan alltså välja vilket anbud som helst och måste inte sälja.
Virkesbörsen tar en kommission från virkesköparen på 1,75% men maximalt 15 000kr/affär.
Ska du gallra eller avverka? Missa inga köpare och lägg ut en annons på Virkesbörsen helt gratis här.
Att göra en bra annons på Virkesbörsen är enkelt med information ur skogsbruksplanen.

Har du några frågor är du alltid välkommen att kontakta Virkesbörsen Vad Ska Man Plantera Skog Skogsägarskolan Skogsägarskolan Marknadsinformation

Hur många plantor per hektar?

Mer plantor på bördiga marker

	Exempel på rekommenderade plantantal per hektar
Tall
T28	3000-3500	3000
T24	2600-3000	2800
T20	2300-2800	2500

Var i Sverige växer lönn?

Lönn – lösnäsans träd – Vida AB Lönnen är ett snabbväxande träd som kan bli upp till 150 år och bli 20-30 meter höga. Dess rotsystem kan bli minst lika stort, vilket gör att den kan stå emot stormar bra. I Sverige växer lönnen från Skåne i söder till Värmland i norr.

Skogslönnen är det svenska ädellövträd som är mest härdig mot kyla och frost. Lönnen bildar sällan egna bestånd, utan förekommer spridd i lövblandskogar. Som ung tål den skugga bra, men som äldre träd behöver den mer ljus. Lönnen har en lövrik krona, vilket gjort den omtyckt som gårdsträd och parkträd.

Bladen är handflikiga och sitter mitt emot varandra på skotten. Fun fact: Lönnen har också ett populärt inslag med sina vingliknande frukter, som framför allt barn brukar kalla näsor eller helikoptrar. Om klyvfrukterna öppnas och fröet petas bort, kan de tack vare sin klibbighet fästas en kortare stund på nästippen som en lösnäsa.

När plantera skogsplantor?

Du kan plantera skog på nästan alla marktyper. Det vanligaste är att plantera ett till tre år efter avverkning och efter maskinell markberedning av hygget. På de flesta marker är det lämpligt att ha 2 000 till 2 500 plantor per hektar. Täckrotsplantor är vanligast i norra Sverige.

Måste man sköta om sin skog?

Skogsvårdslagen uttrycker vilka krav samhället har på dig som skogsägare. I lagen anges att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Samtidigt ska du ta hänsyn till naturen, kulturmiljön, rennäringen och andra intressen. Vid sidan av skogsvårdslagen är Skogsstyrelsen också tillsynsmyndighet för delar av miljöbalken.

Hur lång tid innan man kan avverka skog?

Trädbeståndets täthet avgör tidpunkten för den andra gallringen – Rent tidsmässigt utförs förstagallringen i en skog som är omkring 20–35 år gammal, oberoende av trädslag och växtplats. Vanligtvis utförs en andra gallring när skogarna är ca 40–55 år gamla och ibland ännu en tredje gallring före slutavverkningen. – Vid tiden för den andra gallringen är trädbeståndets medeldiameter minst 16 cm i brösthöjd.

Det är viktigt att även då granska topparnas skick, men främst är det beståndets täthet som avgör avverkningstidpunkten, säger Turkama.
Erfarna skogsägare och skogsexperter uppskattar trädbeståndets areal och höjd och avgör på basis av dessa faktorer gallringsbehovet med hjälp av gallringsmodeller som forskare har skapat för olika områden och trädslag.

Den andra gallringen ger vanligtvis stockvirke vid sidan av massaved, men fokus ligger fortfarande på det kvarlämnade beståndets kvalitet och täthet.