Surat Adh-Dhariyat

De som virvlar upp

Mecka perioden

51:31
[51:31] ۞ قَالَ فَمَا خَطْبُكُمْ أَيُّهَا الْمُرْسَلُونَ
[51:31] [Abraham] sade: "Vad är [annars] skälet till ert besök, ärade budbärare?"
51:32
[51:32] قَالُوا إِنَّا أُرْسِلْنَا إِلَىٰ قَوْمٍ مُّجْرِمِينَ
[51:32] De svarade: "Vi har sänts [för att straffa] ett folk av obotfärdiga, trotsiga syndare;
51:33
[51:33] لِنُرْسِلَ عَلَيْهِمْ حِجَارَةً مِّن طِينٍ
[51:33] vi skall låta ett regn av stenblock falla över dem,
51:34
[51:34] مُّسَوَّمَةً عِندَ رَبِّكَ لِلْمُسْرِفِينَ
[51:34] [ett straff] fastställt i din Herres beslut för dem som har drivit sina utsvävningar för långt.
51:35
[51:35] فَأَخْرَجْنَا مَن كَانَ فِيهَا مِنَ الْمُؤْمِنِينَ
[51:35] Vi skulle föra bort de troende [som fanns i städerna som skulle förstöras]
51:36
[51:36] فَمَا وَجَدْنَا فِيهَا غَيْرَ بَيْتٍ مِّنَ الْمُسْلِمِينَ
[51:36] men, frånsett ett hus, fann vi ingen som hade underkastat sig Guds vilja."
51:37
[51:37] وَتَرَكْنَا فِيهَا آيَةً لِّلَّذِينَ يَخَافُونَ الْعَذَابَ الْأَلِيمَ
[51:37] Och i [de ödelagda städerna] lämnade Vi ett budskap till dem som fruktar det plågsamma straff [som är följden av att framhärda i det onda].
51:38
[51:38] وَفِي مُوسَىٰ إِذْ أَرْسَلْنَاهُ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ بِسُلْطَانٍ مُّبِينٍ
[51:38] OCH I [berättelsen om] Moses ligger [samma budskap]. Vi sände honom till Farao med ett klart bevis på hans myndighet,
51:39
[51:39] فَتَوَلَّىٰ بِرُكْنِهِ وَقَالَ سَاحِرٌ أَوْ مَجْنُونٌ
[51:39] men den höge [fursten], stödd på sina mäktiga resurser, vände [honom] ryggen och sade: "Antingen är han en trollkarl eller en galning."
51:40
[51:40] فَأَخَذْنَاهُ وَجُنُودَهُ فَنَبَذْنَاهُمْ فِي الْيَمِّ وَهُوَ مُلِيمٌ
[51:40] Och så kastade Vi honom och hans här i havet; och han bar [själv] skulden [till allas undergång].
51:41
[51:41] وَفِي عَادٍ إِذْ أَرْسَلْنَا عَلَيْهِمُ الرِّيحَ الْعَقِيمَ
[51:41] Och i [berättelsen om vad som hände stammen] Aad ligger [samma budskap]: Vi sände mot dem en dödsbringande vind
51:42
[51:42] مَا تَذَرُ مِن شَيْءٍ أَتَتْ عَلَيْهِ إِلَّا جَعَلَتْهُ كَالرَّمِيمِ
[51:42] som, där den drar fram, inte lämnar något levande efter sig utan förvandlar allt till multnande ben.
51:43
[51:43] وَفِي ثَمُودَ إِذْ قِيلَ لَهُمْ تَمَتَّعُوا حَتَّىٰ حِينٍ
[51:43] [Samma budskap] ligger i [berättelsen om stammen] Thamud. [Deras profet] sade till dem: "Ni skall få glädjas åt livet [ännu] en liten tid" -
51:44
[51:44] فَعَتَوْا عَنْ أَمْرِ رَبِّهِمْ فَأَخَذَتْهُمُ الصَّاعِقَةُ وَهُمْ يَنظُرُونَ
[51:44] detta sedan de hade satt sig upp emot sin Herres befallning - och så drabbade [straffets] blixtar dem mitt för deras ögon.
51:45
[51:45] فَمَا اسْتَطَاعُوا مِن قِيَامٍ وَمَا كَانُوا مُنتَصِرِينَ
[51:45] De kunde inte resa sig på nytt och ingen fanns som kunde hjälpa dem.

Sida 3 av 4