Surat Ash-Shura
Samråd
Mecka perioden
[42:5]
تَكَادُ السَّمَاوَاتُ يَتَفَطَّرْنَ مِن فَوْقِهِنَّ ۚ وَالْمَلَائِكَةُ يُسَبِّحُونَ بِحَمْدِ رَبِّهِمْ وَيَسْتَغْفِرُونَ لِمَن فِي الْأَرْضِ ۗ أَلَا إِنَّ اللَّهَ هُوَ الْغَفُورُ الرَّحِيمُ
[42:5]
Himlarna är nära att rämna i sina höga [valv], när änglarna sjunger sin Herres lov och ber Honom förlåta [människorna] på jorden.
Ja, Gud ensam är Den som ständigt förlåter, Den som ständigt visar barmhärtighet!
[42:7]
وَكَذَٰلِكَ أَوْحَيْنَا إِلَيْكَ قُرْآنًا عَرَبِيًّا لِّتُنذِرَ أُمَّ الْقُرَىٰ وَمَنْ حَوْلَهَا وَتُنذِرَ يَوْمَ الْجَمْعِ لَا رَيْبَ فِيهِ ۚ فَرِيقٌ فِي الْجَنَّةِ وَفَرِيقٌ فِي السَّعِيرِ
[42:7]
Vi har sålunda uppenbarat för dig en förkunnelse på det arabiska språket, för att du skall varna den främsta av alla städer och dem som bor runt omkring den, varna dem för den Stora samlingens dag - om vars [ankomst] det inte finns något tvivel - då några skall [stiga in] i paradiset, och andra i den högt flammande Elden.
[42:8]
وَلَوْ شَاءَ اللَّهُ لَجَعَلَهُمْ أُمَّةً وَاحِدَةً وَلَٰكِن يُدْخِلُ مَن يَشَاءُ فِي رَحْمَتِهِ ۚ وَالظَّالِمُونَ مَا لَهُم مِّن وَلِيٍّ وَلَا نَصِيرٍ
[42:8]
Om Gud hade velat skulle Han förvisso ha gjort er [människor] till ett enda samfund. Han innesluter likväl den Han vill i Sin nåd, men för de orättfärdiga skall det inte finnas någon beskyddare och ingen hjälpare [på Domens dag].
[42:9]
أَمِ اتَّخَذُوا مِن دُونِهِ أَوْلِيَاءَ ۖ فَاللَّهُ هُوَ الْوَلِيُّ وَهُوَ يُحْيِي الْمَوْتَىٰ وَهُوَ عَلَىٰ كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرٌ
[42:9]
Har det inte gått därhän att de har tagit [andra] beskyddare i Hans ställe? Gud är den ende Beskyddaren! Han väcker de döda till liv och Han har allt i Sin makt.
[42:10]
وَمَا اخْتَلَفْتُمْ فِيهِ مِن شَيْءٍ فَحُكْمُهُ إِلَى اللَّهِ ۚ ذَٰلِكُمُ اللَّهُ رَبِّي عَلَيْهِ تَوَكَّلْتُ وَإِلَيْهِ أُنِيبُ
[42:10]
[TROENDE!] Vilken sak det än gäller där ni är oense, är det Gud som har avgörandet.
[Säg, Muhammad:] "Sådan är Gud, min Herre! Till Honom litar jag och till Honom vänder jag mig [i min ånger]."
[42:11]
فَاطِرُ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ ۚ جَعَلَ لَكُم مِّنْ أَنفُسِكُمْ أَزْوَاجًا وَمِنَ الْأَنْعَامِ أَزْوَاجًا ۖ يَذْرَؤُكُمْ فِيهِ ۚ لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ ۖ وَهُوَ السَّمِيعُ الْبَصِيرُ
[42:11]
Han är himlarnas och jordens Skapare. Han har skapat hustrur åt er av samma natur som ni själva; även av boskapen [har Han skapat] par [- han- och hondjur -] och så får ni tillväxa i antal. Ingenting är som Han - Han som hör allt, ser allt.
[42:13]
۞ شَرَعَ لَكُم مِّنَ الدِّينِ مَا وَصَّىٰ بِهِ نُوحًا وَالَّذِي أَوْحَيْنَا إِلَيْكَ وَمَا وَصَّيْنَا بِهِ إِبْرَاهِيمَ وَمُوسَىٰ وَعِيسَىٰ ۖ أَنْ أَقِيمُوا الدِّينَ وَلَا تَتَفَرَّقُوا فِيهِ ۚ كَبُرَ عَلَى الْمُشْرِكِينَ مَا تَدْعُوهُمْ إِلَيْهِ ۚ اللَّهُ يَجْتَبِي إِلَيْهِ مَن يَشَاءُ وَيَهْدِي إِلَيْهِ مَن يُنِيبُ
[42:13]
Han har föreskrivit för er samma [regel för] tron som Han anbefallde Noa - detta har Vi uppenbarat för dig [Muhammad] - och som Vi anbefallde Abraham och Moses och Jesus, nämligen att hålla fast vid [den sanna] trons [principer] och att aldrig tillåta söndring.
För dem som sätter medhjälpare vid Guds sida ter sig det som du uppmanar dem till som en svår väg; [men] Gud utser dem Han vill till detta och till detta leder Han dem som vänder sig till Honom [i tro och lydnad].
[42:14]
وَمَا تَفَرَّقُوا إِلَّا مِن بَعْدِ مَا جَاءَهُمُ الْعِلْمُ بَغْيًا بَيْنَهُمْ ۚ وَلَوْلَا كَلِمَةٌ سَبَقَتْ مِن رَّبِّكَ إِلَىٰ أَجَلٍ مُّسَمًّى لَّقُضِيَ بَيْنَهُمْ ۚ وَإِنَّ الَّذِينَ أُورِثُوا الْكِتَابَ مِن بَعْدِهِمْ لَفِي شَكٍّ مِّنْهُ مُرِيبٍ
[42:14]
De [bland efterföljarna av äldre uppenbarelser som har söndrats i sekter] splittrades först efter att ha fått all kunskap och av ovilja och avund mot varandra. Och om inte din Herre redan hade beslutat att [låta det anstå] till en tid fastställd [av Honom] hade allt varit avgjort mellan dem. Men hos dem som har ärvt Skriften efter sina föregångare, kvarstår tvivlet och misstankarna om denna [uppenbarelse].
[42:15]
فَلِذَٰلِكَ فَادْعُ ۖ وَاسْتَقِمْ كَمَا أُمِرْتَ ۖ وَلَا تَتَّبِعْ أَهْوَاءَهُمْ ۖ وَقُلْ آمَنتُ بِمَا أَنزَلَ اللَّهُ مِن كِتَابٍ ۖ وَأُمِرْتُ لِأَعْدِلَ بَيْنَكُمُ ۖ اللَّهُ رَبُّنَا وَرَبُّكُمْ ۖ لَنَا أَعْمَالُنَا وَلَكُمْ أَعْمَالُكُمْ ۖ لَا حُجَّةَ بَيْنَنَا وَبَيْنَكُمُ ۖ اللَّهُ يَجْمَعُ بَيْنَنَا ۖ وَإِلَيْهِ الْمَصِيرُ
[42:15]
Kalla därför [människorna till den rena tron] och gå din väg rakt fram, som du är befalld, och låt dig inte påverkas av deras önskningar utan säg: "Jag tror på allt vad Gud har uppenbarat [för Sina sändebud] och jag har blivit befalld att döma mellan er med rättvisa. Gud är vår Herre och er Herre. Vi skall stå till svars för våra handlingar och ni skall stå till svars för era handlingar. Låt oss inte tvista! Gud skall föra oss samman, Han som är målet för allas färd!"