Surat Al-Qiyamah

Uppståndelsen

Mecka perioden

[1:0] بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَٰنِ الرَّحِيمِ
[1:0] I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN
75:1
[75:1] لَا أُقْسِمُ بِيَوْمِ الْقِيَامَةِ
[75:1] Jag kallar till vittne Uppståndelsens dag!
75:2
[75:2] وَلَا أُقْسِمُ بِالنَّفْسِ اللَّوَّامَةِ
[75:2] Jag kallar till vittne den anklagande [rösten] i människans [inre]!
75:3
[75:3] أَيَحْسَبُ الْإِنسَانُ أَلَّن نَّجْمَعَ عِظَامَهُ
[75:3] Tror människan att Vi inte förmår sätta samman hennes ben [på nytt]
75:4
[75:4] بَلَىٰ قَادِرِينَ عَلَىٰ أَن نُّسَوِّيَ بَنَانَهُ
[75:4] Visst förmår Vi det! Vi förmår [till och med] återställa hennes fingerspetsar [i deras forna skick]!
75:5
[75:5] بَلْ يُرِيدُ الْإِنسَانُ لِيَفْجُرَ أَمَامَهُ
[75:5] Men människan vill fortsätta att leva sitt syndiga liv
75:6
[75:6] يَسْأَلُ أَيَّانَ يَوْمُ الْقِيَامَةِ
[75:6] och hon frågar [misstroget]: "Och denna Uppståndelsens dag, när kommer den?"
75:7
[75:7] فَإِذَا بَرِقَ الْبَصَرُ
[75:7] [Den Dag] då blickarna grumlas [av fruktan]
75:8
[75:8] وَخَسَفَ الْقَمَرُ
[75:8] och månen mister sitt sken
75:9
[75:9] وَجُمِعَ الشَّمْسُ وَالْقَمَرُ
[75:9] och solen och månen förenas -
75:10
[75:10] يَقُولُ الْإِنسَانُ يَوْمَئِذٍ أَيْنَ الْمَفَرُّ
[75:10] den Dagen skall människan ropa: "Vart skall jag fly?"
75:11
[75:11] كَلَّا لَا وَزَرَ
[75:11] Men då finns ingen trygg plats dit du kan fly!
75:12
[75:12] إِلَىٰ رَبِّكَ يَوْمَئِذٍ الْمُسْتَقَرُّ
[75:12] Den Dagen [är du tillbaka hos] din Herre - målet för din färd!
75:13
[75:13] يُنَبَّأُ الْإِنسَانُ يَوْمَئِذٍ بِمَا قَدَّمَ وَأَخَّرَ
[75:13] Den Dagen skall människan förstå vad hon gjorde och vad hon underlät;
75:14
[75:14] بَلِ الْإِنسَانُ عَلَىٰ نَفْسِهِ بَصِيرَةٌ
[75:14] ja, hon skall se sig själv [sådan hon var],
75:15
[75:15] وَلَوْ أَلْقَىٰ مَعَاذِيرَهُ
[75:15] även om hon söker ursäkter [för sina fel].

Sida 1 av 3